KeXXIII397-2 Provided by University Library of Tübingen Transcribed with Tesseract

To the best of our knowledge this work is free of known copyrights or related property rights (public domain).

 Linköpings Biblioteks handlingar, 2 — j 5 H s UB Tabingen'*q; - J O - N M M O O — — n hd J — = — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — . ; — — ä . » Nrp Rrra . — . sue TETWW a LwKÖmNG, 1705 Tryckte hos D. G BJÖRN; S z e 4 å , o iA d ð Hõ : PEIDE å 'V"'..x – N f Å 4 / . STRE SASa A os s e = . - S ⸗ äl —d ER AS år G e AREr SA l Vab rar / 4 JE + — — — — — — S — — 5½. — — — — —, 3 &S — — S — = S — — AV — o - — — — — N — — FA E — — SIE A S — $ J - Trir LASAREN | Öm en ſnar och mot förlagskoftnaden fvarande åffåttning vore för et arbete en- daſte bevifet af alImnhetens bifall; och up- muntran at fortfaras få frulle Utgifva- ren af -deffa Handlingar ſakna anledning til enfkild hugnad och fRål til fortfättning. , Man bör icke heller altid vånta ån min- Ire fordra det. Allmänna fmaken har fina ändringar och det år ej tvifvelaktigt at det- ; S „= S SE s SN e ta tidhvarf lemnar företrädet åt dagligen omvåxlande åmnen, och Hiftoriens Vänner äro för fås at enfamme båra kofinaden, äfver af det ringa, ſom hos oſs utgifves i denna Vetenfkap. MM Regdan förrut hårom kunnig . bade jag icke bordt trötta allmånheten med deſſa ur- modiga ſaker, icke til den gråd vilſefara om åndamålet; at fraffa Gymnaſii Bibliothe- ket härflådes någon förmon, df fina ånnu o- fruktbara tilgångar ; icke ådraga mig fielf en fåker förlufts Men Hiftorien behöfver fina materialier och Samlarens flit s Jom ger - Jflyrka af ſanningen åt håfdateknarens, up- ' gifter, utan hviken de blifva Förvill anle drömar och en lekande inbillnings, men ej urſkilningens, fofter. Min afligt at i någon mån öka det allmånna ' hiftorifka förrådet ,; derigenom at åfven de fmå fumlingar , fom. (2 hår bhür legat begrafne, blefvo kånde och an- vändlige, har derföre hårdat mig mot des- Ja förutfedda mifsöden, och kånnares å. Nundan, at ſe verket fullföljdt, är för mig et flags fkadeftånd. ' Z ; e?a & kunde Å;m*as" åafvfz åfve;:/krzdz;f- grånfen af mitt àâmne, då jag bifogat, til förteckningen på Linköpings Bibliotheks Handikrifter, de påföljande articlar , kvar- igenom boken blir flörre och dyrares men åfven håruti torde jag vinna tilgift af dem, ſom gerna ſe framdragne : ljuſet Öldrige papper, hittils okände. Om dere- mot valet deraf deyna gången varit min- dre lyckligt , är fådant, jag erkånner det, et fel af min pröfning. Men i val af mycket och under en villrådig hug ſan at tilfridsflålla Låfares ſeiljabtiga tycke, ho pröfvar båfl? Likvål, då jag blifver up- lyft em hvad, fom mera dn nårvarande mmnen, tråffar mine få afnåmares önſtan, fral jag i följande Del få mycket heldre Joga mig derefter , fom jag derigenom fåk- rare vinner mitt åndamål. — Linköping d. I6 Jan. 1795:. JAC. Ax. LINDBLOM. — — In- ; S Inn eb att I. Handfkrifter i Linköpings Bi- bliothek - . c II. Fortfåttning af Bifkopen Hans Brafks bref, ifrån det 29 Bref- vet til och med det 77. - 178. HI. Utdrag ur Kgl. Secr. Su. Eloffons märkeliga Handlingar från år 1556 til àr 157 0b —- 225. IV. Nicolai Chesneopheri trenne bref til Riks Canzl. Axel Oxenſt jerna. 273. V. Pasquillus in Liturgiam, Upſaliæ E inventus. 1558 R 277. VI. Affkrift af Påfven INNOCENTII VII Afiatsbref för Hiradsham- mars Kyrka 1i Linkôpings Stift gifvit Rom d. 14 April 1488. 278. VILL Bref ifrån Upfala til Benckt Erikfon, törande en Predikan, - fom Mäſter Å. A. Angermannus » S:t Matthæi dag hållit i Upfala mot Kloſter-Laſe 1570. - 291 VIII. Bifkopen i Vefterås Doctor Johan Rudbecks Lefverne, för- fattadt af D. Herveghr = 283. IX. Utdrag utur Anecdota Benzel. liana Fortſättning. a > 365. n X. X. KlofterPrioren IWybieralskys bref til Påfveliga Gen. Auditorn Chr. Zorawfky tårande Bifkop Brafks griftvård i Kloftret Landa 1 Fpeohlen . 384. XAl. Kongl. Maj:ts och Rikfens Canz- li-Coll. Inſtruction hvarefter den vid Linkéôpings Stifts Bi- pliothek tilfôrordnade Biblio- thekarien har ſig uti denna ſin beſtällning at rätta.. a 386. XII. Inſtruction för Lectoren i Na- tural- Hiftorien och Medicinen vid Kongl. Gymnaſium i Link. 390. XIII. Lections-Catalogue vid Lin- köpings Gymnaſ. = 392. XIV. Bifkopen Doct. J. A. LiNb- pLOMS Författning om det til Läroverkets förmon i Linköping af Lagmannen Herr SIGFRID GAHM donerade Capital. 395. XV. Donationer til Link. Gymn. och Stifts Bibl. ſom- i' fôrra Delen blifvit nåmde, men icke ſpeci- ficerade. — SR 398. XVI. Fortfåttning af Donationer til Link. Gymnaſii och Stifts Bibl. 400. —D —— Hand- | k 3 E | M | g ss AN AR. — s H S o A RI RR F ER R | k*g'fk] DH HAN Ar terare Pikete S / bere Reli 300, | 01 ))n' i ; ar d R HANDSKRIFTER i Linköpings Bibliothek till deras innehåll recenſerade af Ser. l IN QvARTo. i L Den Nya Kyr ko - Ordningen ſam manfkrifven är 75. (1575.) och af Bifkoparna enhälligt gillad. 10 ¾ ark. Är den at Kong JOHAN den III.s Secre- terare Per. Feckiez upfatte ; och ſedermera af Rikets bBifkopar underfkrefne och antagne Kv rkjo- Ordning , hvarigenom Konungen, och Defs Papiltiſka anhang lå fmåningom ſökte bereda ſig vägen till den i Sverige tilämnade Religions förändringen. Jo. Basii Sen. Inv. Eccl. Svcog. p. 294. ; Sv Bdliers Anm., om Kyrko- Cerem. P. 54. A II. *) $e dem in Folio i deſſa Handl. forſta del ſid. r folj. Den ſaknade Fôr farta tarens minne ; UP!J-& V!d . Präſtmôtet i Linkôping d' I1 Sept. 1793,af Kyrkoh. Joh. chenmar k, utkom i Link. I å, 22 fidd. A:0, II. Scripta quacdam Hiſtoriam Regis ERICI XIV:i illuſtrantia. i. Petri Marſilii Hiſtoria cauſarum belli in⸗ ter potentisſimos Arctoæ partis mundi Reges, FREDERICUM Secundum Daniæ, Norvegiæ &c, & ERICUM Decimum Qvartum Sveciæ &c ab anno 1563. fulcepti. Lutetie Pari- Tiorum Anno ialuns 1566 menfe Novembri. 2. Tenor Obligatiomis Perr: Marß lii ſcri⸗ Pturi Hiſtoriam Sveticam. i ark. Tryckt bland v, Sriernmans Bilagor till Te- gels ERIC XIV Hiſt. ſi d 332. 3. Vera & brevis narratio eorum s quæ tam in pacificatione quam terreſtri bello inter Sve- cos & Danos tra&ata & geſta funt Anno Chri⸗ ih MDLXV, z1 ark, Denna afhandlig är tryckt pàâ 52 fidor, men ganſka ſällſynt. F- örfattaren Martinus Olai Hel- fingas, lom Scheffer orätt förblandar med Biſko- pen i Linköping af famma namn , var Kongl. Secreterare och Riks-Hiſtoriograph. År 1556 blef han med Arnold Roſenberger af Konung GU- STAF den I. förfänd til Angland och Ofts Frisland, för at befordra Sveriges handel på de orter. Han ägde til en tid Konung ERIC den XIV utmärkta nåd ; men då han en gång I 568 råkade Konungen V1d Iitt elaka lynne, | blef l [b — — — blef han af honom med en eldgaſfel ht. ſtucken *). Se' von Stiernmans Cent. 1:4 Anonym. p. 8 & Ör 4 III. Den viſe Indian Pilpay, om Konun- gars Conduit och Ljus. Förſvenſkad a, Harald Apelbom år 1663,. 41 ark, IV. Scripta quædam Hiſtoriam Becle- ſiaſticam illuſtranti. 1: Confesſio fidei a Gallis in Svecxa* &—» gentibus communi confenfu edita, 3 ½ ark. Ar underſkrefven af Dionyſi. i3 Beurkut; Pe⸗ trus Marſilius och Jacobas Pasquier, men for⸗ fattad af den förſtnamnde. 1 e9 ' Tryckt i A. Ps v. Troils Skrifter och Handl⸗ 1i Svenfka Kyrko-Hift; V:te Del. fid. 251 2. Confutatio Confesſionis Galloräm in Svec eia degentium per Laurennam Geſtricium I ark. z Tryckt derſammaſtâdes ſid, 28114 j Å 2 ET *) Mariintis f*?m, var mfa med Bi f?*'np Hans BrafRs Syſterdotters dotter, Borgmäſtarens i Stockholm Padc Olai Raſibs dotter, ſom efter hans död blef 3 nyo gift med Arnold Grothuſen, Kong SIGISMUNDS Läromäſtare, och [àâledes Svårmo- der àt Joban Mehenite⸗ den ldre. +S& Droß Er. Mich, i*MZS Diff, .de Joh. ma . Uplalix 1790. 3. Scriptum Dionyßii Beurei contra Dinjogos Arhiecpkcgi Laurentii Petri Nericii > de Cere- moniis & Sacra Cœna. 7 ark, I denna Skrift, ſtäld til Joban Ofeeg, feder. mera Biſkop i We&elas ; angriper han i fyn- nerhet Arkebiſkopens Dialogi, tryckte i Stock- holm 1562, men blef af honom med ſtyrka vederlap uti defs Refutatio Dionyfi Beuræi ad articulum de Cœna Domini ; Upſaliæ Anno I 5633 Af denna vederläggning har Bazius lemnat ols et någorluhda fullſtändigt utdrag uti deſs Invent. Eccl. Sveog: pag. 290. fegd. 4. Conſilium quid reſpondendum fit ad eäs quæ in hac Synodo poltulantur, cui ad juncta eſt ratio ineundæ concordiæ cum Clero in du- catu Carolino. I ark. Häärvid finnes in margine anteknadt Aaftori Mag. Petro Re&. Sch. Upfal. Anno 1588. Qui obiit eodem anno. Berorde mote ſtod Orebro, ſom kan ſes af 'Bazii Inv I:scl Sveog. pag. 479. V. Fordna Biſkopars, Kyrko och Pr fterfkaps Privilegier på deras Frälfes gods och egendomar för alla Krono- neés utſkylder m. m. ſamt myndig- het uti deras åmbets difpöfition; af Sveriges Konungar gifne och con- firmerade. 6: ark. Fram- L . | | [RT i - 555 Frammanföre har Arke B. Erio Benzxelius den yngre anteknat: Fuit quondam hoc Exemplar Job. Hadorphii, Secret, Regii Archivi Antiqv. ik ejusque manu defcripta funt Privilegia, Innehåller: 1. Konung JOHAN den I:s Privilegier för Bi- fkoparna på deras gods, egendomar och » faköre m, m, gifne 1219. 2. Konung ERIC LÄSPES Privilegier for Pra-. fterfkapet, Sine dato. 3. Konung WAI NEMARS Privilegium för Linköpings Domky0. Linkopiæ 1270. Pà Latin. 4. Konung MAGNI LADULÅSES Bref för Klerkeriet „Kyrkones gods och deras hion och folck. Gifvit Söderköping pà Drott- ningens Kröningsdag 1281. & Den fammes för Präſterſkapet 1 ORergoth- ' land, Gifvit Konungsberg Quint, Calend. Aprilis. | 6. Konung BIRGER MANSSONS Privilegier för Kyrkans perfoner och gods, för alla Konungs utgärder och på alla Konungs ſak- öre. Gifne Strengnis 1305. Midfaſto Söndag. 7. Hertigarne ERIC och WALDEMARS Pri- j vilegier för Linköpings Domkyrka. Gifne Skärkind 1308 S. Bartholomæi dage A 3 ' 8. S 2, De Sammes Privilegium för Upfala Dom- kyrka. Uplala 1337. die beati Martini. På Latin. 9. Hertig WALDEMARS Skydds - Bref för Linköpings Domkyrko, under Biſkopens frànvaro. Gitfvit Nyköping annan dag Paſk 1310. På Latin, 40. Hertigarne ERIC och WALDEMARS Skyddsbref för Linköpings Domkyrka. Cal- mar 1312 In Vigilia Epiphanie, - ..... II. Fru Ingeborg: och Matts Kenilmundiſons ſtadfädelle för Linköpings Stift på Dels Pri- vilegier. Skara 1318 Feria infra Octavas beati Johannis Baptiltee,, På Latin, 12. Matts Kettilmundſſons och Rikſens Råds för- — fäkran til Klerkeriet , Kyrkorna och Sveri- ges Rikes Mandom på deras gamla Pri- vilegier. Gifven 1319 Oc. Idus Julii. 13. Fru Iogeborgs, Maus Kettilmnundliſont och Rikfens Ràâds ſtadfäſtelle på Präfterfka- pets Privilegier. Gitven Lödefe 1319 fem- te dag Kalend, Auguſti. Härvid har Arkebiſkop Erie Benzelius anteknadt in margine: Originale bujus Privilegii eſt in eccleſt a Firengneſenſi. . Proteftatio eccleſiæ contra correctores Le- gum. Orebrogiæ 1347. På Latn. 15. Konung MAGNI Bref och förſäkran, at ” återbetala til Kyrkorna den ti*onde, lom til Ki- Rikets behof var lantagen Örebro 1333. Sabbato proximo poſt Octavas Epiphaniz. På Latin. 16. Konung MAGNI SMEKS Radfa&clfe på på den ſtadga om ſtrömmingstionde, Kyr- kiogingspenning ar och Altarläge, til Kyrko- herdarna pâ Öland', fom Fru INGEBORG, ; Hertiginna til Oland året tilförne utglfvzto » Stockholm 1347. ä profeſto-/ M Franciſci confeſſoris. På Latin, 17. Den fammes Förfäkran för Upfala Stlft, at icke betunga det öfver fina vanliga utla- gor. Gifven Akraborg feria ſexta ante Pal- marum. På Latin. 18. Den ſammes ftadfäftelfe på Bilkops fakö⸗ re i Linköpings Stift. Gifven Abugh I 349. På Latin. 19. Den fammes Skyddsbref för Bilkop Nils i Linköping och Domkyrkan under Biſkko- pens frånvaro, Bogbehus I 553 die invent⸗ S. Crucis. På Latin. ; 20. Näſtföregâende Bref på fvenika, 21. Placitatio Jönecopenſi S, 22. Konung ALBRECTS. Bref för Linköpings Domkyrka på en 'tredjedel af Tionden. Stockholm 1364. O& Affumtionis b, vir- ginis. På latin. 3. Den ſammes ſtadfäſtelſe på Biſkoparnas och chrkemots gods „ M fåfom frälfe njuta och å i ingen matto qväljas. Stockholm 1375 i. ſo die ſeptem frattum. 24. Den ſammes ſtadfäſtelſe på Adelns och Klerkeriets förra Privilegier, at njuta fina - gods af allan tunge frie, efter gamlom Rik- ſens Rätt. Dat. Wefterås in Nov. 1378. 25. Drottning MARGARETAS Förbud, til alla Kronans Fogdar och Ämbetsmän i Ö- ſtergötland, at taga fkatt och dagsvercke af Kyrka, Kyrko - och Klaſterhion. Axevald d, 24 Martii 1393- l 26. Prälterfkapets PI'IVII”%'I&I' af les-Drotfen | Chriſtiern Nilſon och famtelige Rikfens Råd. Gifne Sudherkoping den s$ Oct. 1436. 27. Kongl. Svenſka Regeringens ftadfältelle på Linköpings Biſkopars rättighet, at upbära all faköre af deras Kyrko-och Kläſter landt- boar, och oqyalde pjuta all annor uphbörd > fafoxn Tionde, Landgille och alla andra ute⸗ ſfkylder. Arboga den 6 Martii 1438. 28. Kong CHRISTOPHERS fhdfmelf- på Klerkeriets gamla Privilegier m, m. gifven pàâ Dels Krömilſedag, fom yar heli 1g;e Kors dag år 1441. S 29. Kong CHRISTIERN den I:s Privilegier för Präſterſkapet och Klerkeriet. Dat. Stock- holm 1457. . STEN STURE (des dldres) ſtadfiſtelſe uPpå Her. Cbriſtiern Nilaſens och Herr Carl Kuatse FSEE F d 4 h ina ” | k⸗ Kuutſſon: Förbud, for alla Kronones äm- betsmän 1 Linköpings Stift, at upbära fak- öre m, m, af Kyrkans gods och hion, Stockholm 1474- 31. Kong GUSTAF ERICSSONS Bref för Biſkop Hans Brafk och Linköpings Dom- : kyrka, Soderkopmg die Luca Evanoeh ſtæ 1523. VI. Laurentii Raimundi Hiſtoria Litur- gica. 28 ark. Ar genom Gantzlie: Radet And. Ant. von QStiernman; föranſtaltande tryckt i Stockholm 1745 in 40 tilhopa med Kong JOHAN den III;s Krönika af JEg:dw Girs. *) vn. Skyttiana. 153 ark. Innehålla: | I 7abamu Skytte L, B. in Duderoff Oratio qua Studioſ. Upfal, Acad. Pubem ad verum ftu- diorum finem publice hortabatur d. XIX. Nov, MDCXL. 4 ark. Tryckt uti Nettelblads Sehved. Billioth. Tom. 4. Kar ſd. 122 135. A F5 20 *) FEérfattaren, ſom var NM åt Pafteren i Åker 6 ud- mundus Per Salverpianus, hvilken äfven nagon tid fõreſtod Domproſte- ſyſilan I Strengnâs, blef i hög äålder 434, fåfom Paftor i Turinge och 5å- dcrmanland är 1652. Mera om honom kan ſes 1 Strengnds Stifis Herdaminue, &d 547 7 16, > — 2. RiksRädet n m. m. Johan Skyttes Bref. 11 ½ ak. Afſkrefne efter Originalerne och dre: . Til RiksCantzleren Grefve Axel Oxm— 'j?zermz Gripsholm d. 27 Martii 16 13. Dels på latin och dels på Svenfka. 2. Til den ſamme. Gripsholm d. 6 lli. 1613 På latin. 3. Til den ſamme. ex inſula Grönſiana a. 1 Aug. I613. På lativ. 4. Til den ſamme. ex ædibus Grönſianis die S Andrexæ 1614. På latin. 5. Til den ſamme. Elfveſiõ d. 4 Aug. 161 6: P4 latin. 6. Til dex ſamme. Stockholm d. $ April. 1621. På Latin. Til Didric Falbenberg. Stockholm d. 10 Aug. 1626. På Latin. 8. Til R. Cantzl. Gr. Axel Oxenfliernas Stockholm d. 16 Aprilis 1626. På Svenſka. 9. Til den ſamme. Upfala d. 22 Octob. 1629. På Svenfka. 10. Til den famme. Upfala d 28 Nov. 1629, På Svenſka. 11. Til den ſamme. Dorpt. d, 16 Junii 1630. 1 rn ka. Til H, M. Konung GUSTAF ADOLPH. T*orw d; 18 Septemb. 1632. På Svenfka. , Til H. M. Konung GUSTAF ADOLPH. 50 1pt. d. 16 Novemb. 1632. Pa Svenfka. —————————————- fd— 20 | SAap — N u: . Til » » - (förmodeligen Gref Axel OX j?zerm:) Riga d. 2 Jan, 1633: På Svenfka. 15. Til den ſamme. Riga d, 12, ]an. 16339 : På Swvenf ka. 16. Til den ſamme. Dorpt. d. 22 Fepr. 1633⸗ På ”Svenf ka. 17. Palatino Vilnenſi Leoxi Saztehe. Dorpati d. 18 Decemb. 1632. 4 latin. | ? 18. Til RiksC antzleren Grefve Axel Orer. | ſtierna. Riga den 15 April 16 33. På Svenfkas : 19. Til den famme, Nyl köping d. 23 Aug, 1633. På Svenfka. 20. Til den ſamme. Hagen d. 6 Marti 1635. På Svenfka, _ 21. Til den ſamme. Stochholn d. 4 Martii 1636. På Svenfka. . ' 22. Til den ſamme. Edeby gard d. 10 Jan. 1637. På Svenfka, , 23. Til den ſamme. Jönköping d. 4 Junii 1638. På Svenfka, 24. Til Hans KONGL, MA]T fine dato. 74 Svenf ka. 25. Til R. Cantzl. Gr. Ax. Orxenſierna. ſine ; dato. På latin. 26. Til Grefve Magnus Gabriel De la Gar- die, Ex ædibus Grömianis d, 24 April 1640. På latin » SVIIR — VIII. Arke-Biſkopens Laurentii Petri Skrifvelfe til Pråfterfkapet af Upfala Stift, rörande den yppade brift af vin til Nattvardens bruk. - Upfala den 14 Februarii 1564. 4 ark. Detta Herdabref Tryckt ddrſtddes ſamma år *) utfärdades af Arke-Biſkopen i anledning af den, år 1563 väckte fråga, om icke, i anfe- ende til den af kriget med Dannemark yppa- de Vinbriſt, någon annan vätfka kunde nyt- tjas i Nattvarden , hvilket Konung ERIC den AIV:s fordna Läromäſtare Dionyfias Beureus pår ſtod. Arke-Biſkopen altid vakfam, at före- komma nyheter i Religion , upfatte genaſt emot denna Beurei villomening fin vederläggning , hvilken äfven flere af Rikets Präfterfkap un- derſkrefvo. Dock lådant oaktadt fkref Biſko- pen i Wefterås Johas Ofeeg, förledd af bemäl- te Beareus, år 1564 et bref til Prefterfkapet i fit Stift , och förfvarade den fatfen „ at man väl kunde betjena ſig af vatten i ſtallet för vin i Nattvarden , hvarföre han fedan fick det ök- namnet Liquoriſta; men Arke- Bifkopen förla- de honom mannligen och därmed kom tviſten Handlingar, fom uplyſa denna tviſt, finnas i Bazii Invent. Eccl. Sveog. a pag. 302. ad pag. 311. Ol. Celfii Monum, Polit. Eccl. ex Archive Palm- , fröld, a pag. 6I, ad pag. 89. *) Omtryckt i A. B. v. TROILS Handl. I SY Ky rkohift. Del. III. ſ. 173 | — —, —Y — — — e IX. Et kort Extract pi vår Svenfka Kyrkones Hiſtoria, fåfom ock på Petri :1?*&1 thens förfta Förſamlingens andeliga Pi och lekamliga tilftånd och Påfvedé- E mets upkomſt, ruin och undergång , utaf mårkelige och trovårdige måns år) fkrifter korteligen och enfaldeligen ng ab - fammanfattadt af Laurentio Raimuns anle- - do, Paftore 'lhurmgcnfi. 14 ark. *) Jpper yt X. Joannis Schefferi Commentarius Pos F liticus in Taciti vitam Agricolæ. le 13 ¾ ark. ent -Å .A1 et ibland deni af Schefferi arbeten ſom ning, han fjelf i ſin Svecia Literata ſäger vara praælo p ufle parata ; cum fe offerret idoneus T ypogmplam ko- ,Fåmgg. XI. Tractatus in quo demonſtratur Pa- pet i tres Orientales; primis decem Secu- man lis, unanimi credidiffe conſenſu, Spi- r vin ritum Sanctum ex ſolo procedere par w]k tre. Auctore Adamo Czernikov Ukra- ſen nienſi. 503 ark; ' ' XII. e / *) Antingen kar detta Raimund: arbete varit aldeles Paln. obekant för urgifvaren af Strengnås Stifts Herdaz Minne, eller ock torde det vara det famma, fom K. han kallar Reformatio Gu#amana, Hiſtorien öm | Å ' Kouung GUSTAF den I, Reformation, krifyen XI. Eccleſi jaftique Samlingar 11 1 ark. I. Handlmgan och Protoeoller om Kyrko⸗ Ordningen år 1650 10 ark. 2. Super Libro Concordiæ certamina. Hol- miæ habita A:o 1650 d. 28 Junii & ſeqq. in loco Revifionis inter Arehiepileopum, Streng- nenfem ; A:ouen!cm „ Stigzelium, Emporagrium s Gyl!en/éla, Bwrnk!o, Stietnbök, Loccenium & Fr einshemium. 12 äl K. XIII. Handligar rörande Liturgien och deſs affkaffande. 1921 ark. 1I. Konung JOHAN den III:s fkrifvelfe til Praſterfkapet i HH het, men i fynnerhet til Prälterlkapet i bodexmauiand Nerike, Wer- meland, Walsbo och Walla Hamqer rörande Liturgien. Givit Calmare Slott d. 12 Febr; 1588. > 2. Underdanigt fvat på fmegaenéa bref, af menige Hrilierikapot I roxitenuomu, den I April 1588. . Ärke: Bilko; pens Andrex L'aurentii och U Pa fala Dom( apitels PBref til Dom - Capitlet och Frälterfkäpet i Strengnäs Stilt, (zifvit den 13 Jan. 1589: Under finnes anteknadt ; Detta bref blef ofs t- Vverantvardat d. 21 Jan. 89. | *) Detta och föij. åro t&ycktc i Pil lagorna til konung CARL IX Rimkrônika, dels åtven på Tyfka i Nettelbl, Ser ayed Bibl. St 1y. k L&gt*mé Hol. G; i0 åtr_eng- grmm j im 8 I och 4A. Svar på näftföregående bref, af Streng- nãs Stilts Präſterſkap. ſ. d. &. Arke-Bikopens återfvar på detta bref. Upfala d. 16 Jun. 1589. 6. Hertig CARLS Kalleiſe- Bretf til Rikets Präſterſkap, at ihfinna ſig vid det tilämnade Upfala Möte, ſom fkulle öpnas d. 25 Febr. 1593. „. Adiones Synodales Pera kæ in Concilio Uplalienſi 1593. År en ibland de lelj?dndtgdre berdttel/er om detta mdrkvdrdiga môte. N XIV. Anonymi Annotationes Hiſtoricæ & Geographice. . 95 ark. Utan ordning och af föga betydenhet, XV. Anders Simonſſons Beraàttelſe om Stu- rarnas mord. 93 ark. Anders Simonſſon var Gr. Svante Stures dräng. Berättellen är införd i Prof, Eric Burmans Almanach för år 1723 , Skara Horizont, tryckt i Skara hos Moler. Manufc criptet hade blif- vit Prof, Burman meddelt, af dàâ varande Bi- Pliothecarien, federmera Ärke - BlikOpen Doå; Eric Bcnz,elzm, Sedermera är den tryckt i Lön= boms uplyfningar i Svenſka Hiſtorien, förſta Del, fid, 25 följ. och deſsutom ofta åberopad äf CantzlieRådet von Dalm deis Svea Rikes Hiſtoria, XV I. 16 — XVI. Mäſter Peder Swartz's Krönika öfver Konung GUSTAF d. I. Rege- ar 1533. 24 ark. flop i Wehcras, hade varit Kong GUSTAFS Hoipredikant ; narvarande vid Hans dödstimas; ihruvit Hans Fferfonaher, och hållit ötver Ho- nom Likpredikan. Hans Krönika är icke iå ” dätt at frilja från andra af de ötver Konungen lammanſkreine Krönikor ; hvdket kommer der- aft 53 at atfkillige fednäre författare merendels Ord ifrån Ord alfkritvit. LDet hufvudfakeligaſte kännefhärke lärer dock vara, at den ej ſtrac- ker ſig längre än til år 1533. Den börjas ſa- ledes: iter thenne Stormachtige och Hög- *lofligé Furſtes och Herres Herr GUSTAFZ S. G. bck' W. Konungs dååt och bedrifter ”och hög prileliga blärningar vida Öfvergå m, m,” _och ium.så ”Hvilket lom fkedde 1]1_]0 àr ther- eiter. A Chronicon Epilcoporum P inlanden- ſium. 5: arks ; Pan.- *) Mera apiyſning öm denna Krénika Is vinnas uti Diſſ. Prof. Er. Mich Fanz de Hiſtoricis Kegis GUSTAVI I. Upfſ. 1782. ring intil Konung ERICS Födelfe eder Svartz, fom år 1562 dödde ſaſom Ei. betjent ſig at hans arbete och derutur mycket XVII. M. Bauli Juſién Ep. quondam Ab. Kongl. Bibliothekets Handlingar. Förfta Bandet, Forſia l'elen. Stockholm 1768. ſid. 6, 7, 6. Pa fr N [ Paulus Juſtén blef Bilkop i Wiborg 1554,„ | 1 Abo 1563 och dödde, efter fin återkomft : från legationen til Ryfsland år 1576. — - Hans Chronicon är tryckt i Chrißß. NWBenelbladis Schvediſche Bibliothek erftes - 'd fück. ſ. 62 — 90. men mindre corre& 5 Prof. i Abo Mag. Henr; Gabr. Portbas har derföre med all möjelig noggranhet utgifvit det uti Diſputationer, annotatisni= | bar & fylloge Monumentorum illuſtratum - R hvaraf Particala I. utkom 1784 och par- — - tcalsa — & Uliima år Afkfven har Prof, Mag, Zeb. Bilmark utgifvit Diflert, Hypemnemata quædam in Chronicon Epifcopoe ; ram Aboenfſium a Panle Zuſtén conſignatum sentinens, Pars prior 1771: poſterior 1772. XVIII. Beaumontii, nobilis Galli, ad Sa- cra Evangelica tranſeuntis, Confeffie Fidel. Yi ark; : S 51Z. Handlingar rörande Prof. Sigfri- ; dus Aronis Forfius och Skottlàânda- ren Johannes Dureus. I0 ¾ Ark. Y. Prof. Sigfr. Ar. Forſi Förklaring inför Conſiſt. Theol. i Upfala , om ſin Aſtronomia Allrologia, Phyſiegnomia, Metevrologia, Chiro- mantia och nobili illa Chimia, d, 19 Maji 1619. $ ark, AE ' digfr. Ar. Forfus, Fenno Nylandus, blef Math, Prof. i Upſala 1603. Sedan Kyrkoher- de i Ekenäs och Nyland 1613 och dödde 1637. Var nog öfverdrifven i fin kärlek för A- ſtrologien, ehuru han ofta för fina fpådommar mäſte utfå mycket ondt. Anledning til den ledfamhet hvari han var, då han aflämnade anförde förklaring , hade han gifvit genom fn ſtora Prognoſtica til thet år 1618, med flije utråknat ech judicerat , af sarurliga orfaker och — she gamle Afirelogers förfarenbet , tryckt i Stock- holm in 4: 0. Härtil bidrog äfven hans Pro- gnoſticon för år 1619, men i fynnerhet lärer S han emot ſig upretat Theologerne genom de- dicationen til Kon. CARL den IX:s Enke- Drotning CHRISTINA uti 1618 àrs progno- ſticon. Han nämner deruti, huru högt aftrolo- logien förr varit värderad, och ſäger ſedan: Men oanfedt alt detta un få är s icke thefs min- dre måtte then ddle konflen , ſom ock mdchtige Koenungar, Förfler och Herrer med ſtor luſt fordom éfvat och propagerat hafva , aff sa part Theolos gis lida förral , och aff them fördömd varda., ther dock aff them en part henne tilföremne profiterat och fett underhåll iheraff hafft hafva: en part benne aldrig hafva kunnat ivföra i theras hierna. Skola she i en allmennelig famgvdmd göra en predikan, få utvdlia the fg then materia , igenom hvilken the ſynas figh kunna fårdömma ther ddle och frije kenſten. Han fäger vidare ſig vilja med tiden refutera tberas gloſſer, allenaſt Idte the förfl uth- > gå sheres Capitels doom och fenteniz med hvilken she | | | och cke — e d all. y g jilb la v her och yp oå h T lt :tb' ken h the then fattige Aflronomiam vilja föra infår Pons tium Pilatum. 2. Ad S, R. M. Sveciæ Literæ Joh, Darei commendantes negotium Unionis Evangelicie, Datæ Caſſelis d. 33 Aprilis 1673. 11 ark. Dareai förfök med Svenſka Theologerna at ſtifta förening imellan Lutheraner och Refors merta äro kände, och kunna i fitt ſamman- hang inhämtas af Epifcoporum & Cleri cenſura in inclato Regno Svecia, de inflituto & altionibus D:ni Johannis Duræi &c. fatcla ix convenia Co= mitiali , qui Stockholmiæz habisus eſt in menfe Febr, A. O. K. 1638 ; ſamt i fynnerhet af framl, Biſk. och K. N. O. Led. Doct. C. J. Benzelit Diſput. De Johanne Durze, utgifven ' under Mosheims præſ. i Helmſtad 1744. 3. Upfala Capitels Dom öfver Sigfr. Axr, Forßus d. 5 Junii 1619, 3 ¾ ark. Dom Capitlet underſtälte Konungens godtfin- nande, om icke Forſius borde ifrån Präſtäm- betet affättas, til dels han med någon tryckt fkrift återkallat fina vidfkepeller, Forſius be- höll dock fyfslan til fin dödsftund , hvilken in- träflade 1637 och han fjelf fkal hafva förut- fagt, 3 SOS O Fallſtändigare underriâttelſe om hans ôden kan ine håmtas af hans Lefvernes befkrifning” af S. Lan- BLa⸗rn Stockh, 1772 8:0 famt Carl Bergmans Diſp. om Ekenis, under Prof. Kalms Præſid, Abo 1760, 4. Figfrid Aronis Forßi bref til Conſiſtorium Ecc. i Upfala , hvaruti han erkänner Aftrolo- giens oſäkerhet. I ark. XX. Poſtilla öfver de Evangelifka Tex- terna på Svenfka. 39 ½ ark. Dels på pergament och dels på papper illa (krif- ven , fom det fynes, mot fluter af 14oo.de talet » ät- minſtone fåre R:fmmauonen. | | XXI. Eccleſiaſtique Samlingar. 63 ark * eller 307 fol. 1 Om Kyrkoſtadgar och Ceremonier, huru- dana och hvilka man uti en Chriſtelig Förſam- ling bruka må eller ej, fkrifven af Ärkebilk, Lars i Upſ. A:o 1566. fol. t. Med And. Abr. Angermanni Företal tryckt i Wittenberg är 1587: Recenferas af Balur uti defs anmukn. om Kyrko- Ceremon. ſid. 48, 49 & 50. 2. Någre Pun&er anrörendes the Ceremo- nier , fom uti Mäſſan brukas och hàllas ſkola. a Fol. 55. 3. En tröftelig förmaning , til at tröfta och e hugfvala dem iom uti krankhet och dödsnöd 210 liggande. Fol. 59. 4. En förmaning, förr än man går til thet heliga Sacramentet. Fol. 61. 5. Biſkopens i i Lmko_pmg Martini ole: Ge- ſtrieu uM olor [e krifs ;t, åt*' ark ur flan bik, Aåro . ar rkor m&; och nod thet da frick bref til Ståthållaren af Öftergöthland Herr Johan til Häredsfäter, Linköp. d, 24 Apr. 1573. Fol. 63. MUU 6. Arke Biſkop Laurentii Upfalienfis Bekännel- ſe om någre articler vårs Herres JESU Natt- vard anrörande, _ . > Härvid. finnes anmârkt, ex Manuſeripto libro D. Botvidi Epiſcopi quondam Strengenenfis deſeriptae. in ufum Dom. Nicolai Johanmis, Secrezari: Prin- sipis CAROLI. , ; Nicolaus Zohannis, Kon. CAKRL IX:s Secretes rare, var ſtamfader för Jacobſ kôldſka àtten. y. Några Argument, fom the Sacramente fvärmare gemenligen föra pläga, til at ther- med förneka Chriſti lekamens och blods ſann- fkyldiga oeh väſenteliga delaktighet uti facra- mentet, famt med deras fvar och grundeliga förläggningar ; af Laar, Upfalienſi. Fol, 83. 9. Evangelium in die Omnium Sophiſtarum „ ſecundum neminem , folio albo capitulo nigro- Fol, 91. J 9, De Origine Miſſæ & omnibus ejus par- tibus, R. Baras , Th. Do&or. Fol. 92. 10. Confesſio præcipuorum Miniſtrorum Ev- A:O falutis I549. Fol, 94. s Baazii Inv, Ecel, $veog. pag. 268. ſequ. F. De quibusdam Articulis » ad Sacramen- angelii Jefu Chriſti in inclito Regno Svetie , - contra interim a Cæſarea Majeſtate publicatum Tryckte uti OL Celfi Monum. Politico-Eccl. pag. 05 — 87. och på nyſi anfôrde ſtällen. tum Cœnæ Dominicæ pertinentibus, Sententia Laurenti Epiſcopi Upfalienfis, Clero in Syno- N do d. 9 Julii Anno 1566 propofita, Fol. 97.*) 12. Formula Confesfionis, a laud. mem. -r Domino Pbilippe Melanchtone ſcripta in confilio C W ormatienfi, recitata a Domino Cafparo Cra- d cigero, Licenciato in academia Witebergenfi, cum inchoaret tra&tationem loci de Cena Do- É mini. A:o D:ni 1562 d. 15 . Decembris, | Fol. IooOo. tin 13. ÄrkeB. Laurentii Petri Proteftation e- G s Mot bruket af någon annan liqueur i Nattvar- ; den än vin, Upfalie die purificationis A:o 1565. | Fol. I07. H Tryckt uti: Olai Celſti Monum, Politico- Eccl, pag. 87, 89. åfven i Upſ. Tidn. och A. B. v. roils Handl. 14. Archiep. Laur, Petri Rationes cur non , liceat uti alio liquore quam vino in cœna Do. e mini. Fol. 109. | | — TS. Quæſtiones aliquot de Magiſtratu, feri- ptæ in obſidione Holmenſ. A:o 1 568. Fol. 113. 16. Nik Knntzſon: Dom om kätteri, Fol. 124. ve 17. Konung GUSTAF den I:s Förordning uera em tionde. Gifven Örebr, Slott d. 25 Aug, | 43 Trycke i em Difput, under C. R, Lagerbring 14 eM l0 ra yra 0⸗ 18, 18. Officium Luther. Evangeliſtæ propri- Am. Fol. I126. 199. Läkedom emot de nu fväfvande kätte- rier, utaf Do&ore Jehanne Eccio til nytto och välfärd tilberedt, A:o 78 (1578) öfverfatt af Laurentius Hermanutius Svecus. Fol. 128. 20. Upfala Mötes Beflut år 1572. Fol. 135. 21. Konung JOHAN d. III:s til M. Mar- einum Geſtricium om Liturgien. Linköping d. 10 Maj. 1580. Fol. 136. 22. De Offerendo filio Dei. Fol. 138. 23. Obligatio Petri Benedilli , deſignati Re- &oris Scholæ Wadſtenenſis. Svartfö d. 14 Jan. A:o 1581. Fol. 140. Utom trohet emot Öfverheten förbinder han fig häruti på det kraftigaſte, ar föka befordra Liturgien, 24. Confesfio D:ni Jone Birgeri ; qui Pefte extinctus eſt Holmiæ die 6 Nov. Anno 1580. Jonas Birgeri Dalekarlus blef Paſt. Primarius uti Stockholms Storkyrka år 1578;och dédde 1580, 39 är gammal. 25. Verſus quidam, ſaxo ingenti, inter Nor- vegiam & Jemtiam ſito, inſcripti, priſcis Li- terarum caracteribus. Fol, 143. Stenen i grönan dal. 26. Papiſtiſche Vater unfer, Fol, 143. B 4 27. Thomw. Fol. 144. 27. Rationes quædam, cur novam Liturgi- am una cum aparata ej præfatione, atque uni- verfam adeo ceremoniarum mutationem, ca quidem qua nunc coœpta eft infitui via, chri- ſtiana conſcientia comprobari aut recipi non de- bere vel poffe exiſtimamus; collectæ a Mini- firis Eccleſiæ Stockholmenlis Anno 1576 die Collectores fuere Olau: Medelpadius Paſt. Holmenſis, Petraus Erici & Ericus Petri Sacellani Holmenſes. Baazii Inv. Eccl. Sveog. pag. 393. feqqs 28. Peiri Jone & Olai Jonæg, Le&, in Col- legio Upfal. ad Regem JOHANNEM inſinua- tæ Littere contra Liturgiam, Fol. 168. Fetrus Jonæ Helfingius Prof. Upſ. en Liturgiens ' håftigafte mottåndare , blef därföre tvenne gåne gor kaftad i fängelfe och måhe fita gången d 20 Sept, 1581, rådda fig med flykten til Tyfkland, Dårifrån återkommen förardnades han af Hertig CARL år 1585 til Paftor i Nykéôping och föls jande äret til Bifkop i Streagnås hvareft han blef död d. 4 Decemb. 1607. Hans Huftru Brita Hd- Kansdotter har upfatt beråttelfe om hans förföls jelfer, fom år införd i Nya iSvenfka Bibliotheket 7 bandet II Delen fid. 67 -- 100, Hans fednare Huſtru Sigfrid Olofsdotter blef Enka ock kom fedan i åktenfkap med Domproſten i Linköpiag, Mag. I/r.Olat, genom bvilket gifte hon blef en Stam- moder för den Lagerfelofka àâtten, derefter med Theol. Lect. i Linköping Mag. Nils Grubb, och Gdit med Bilkopen därſtädes Jonas Peryt Gozbus, ”hvilken | hon åfven Öflverlefde, | ' Olauzr — — nru˙ 1 —— turgis ? Yie N, å ; O on de. Mini. 6 die u Pal, s Patri | W in Cdl inlinua" m:g,ic.m är %&U' en & 20 pkland, Hertig ch fölå n blef in H fpeföle ocheket frönaté 4 kom köpiag a Kann⸗ er med jh, och Gal&llf ) O F Olaus Jonæ Lutb; Prof. i Upfala var likaledes en ifrig morſtândare af Liturgien , hvarfére han åtven kaftades i fångelfe, men änteligen derifrån ' - utfluppen dådde i peften år 1580. Han var Måg af ÅrkeBilkop Laurentius Petri Nericius. | 29. Literx GREGORII XIII. Papæ ad Gers hardum Colonienfem Epiſcopum, quibus ipfum defectionis 'a cœlibatu pontificio arguit ipfique minatur indignationem & iram ſummam. Fol, 178. Elector Colonienſis Gerhardus urorem dueens Agnetam Mansfeldicam Pontificio diplemate Archie- Piſcopatu Anne 1583, privatus, atque ERNxSTO Du- ce Bavariæ ope militum Hiſpanorum Electoratu pulſus eft, z | . 30 Reſponſum Gebhardi ad Scriptum Ponti- ficis GREGORII XIII. Fol. 179. 31. David Chyirai Litere ad Dominum Eri- cam Meaiber Regis Sveciæ Secretarium fupre- mum. Roftochii Idibus Aprilis 1583. Fol. 185. 22. Laur. Nicol. Norvegi Diſpenfatio facta d, 6 Febr. 1578. Fol. 186. Fohanues Henrici, Konung JOHANS Secretera- re, hade mördar M. Zoban Kempe, i famråd med hans huſtru Anna Mänsdotter ech fedan med hånne ſatmmanaflat barn; men detta oaktadt lemnade dock Klåfter Laſſe dem tiltånd, genom anförde Diſpen- ſationsbref, at med hvarannan tråda i åktenfkapa Diſpenſations- Brefvet år tryckt i Baazii Inv. Eccl. Svcog, pag. 418. 33. Litere Laur. Petri Gothi Archiep. ad Læanrestium Norvegum, de ejus illegitima dis- penfatione, Upſaliæ d. 20 Martii 1578. Fol. 187. Åfven tryckt i Baaxii Iavent. Eccl. Sveog. p. 419. 4. ölindika Präfterfkapets öfverenskom- melle at förblifva vid Liturgien. Anno 1588. Fol. 187. 35. Paſzuillus in Liturgiam Upſaliæ inventus anno 1588. cum Clerus ex Dicecefi Upfalienfi & Arofienfi e€o ; per Regis literas eilet convo- catus , & D:no Erico in Scheftuna adfcriptus. Fol. 188. _ 36. Biſkopens i Linköping D, Zob. Terſeri bref rörande Präſterſkapets rättighet af fina Socknebönder: die S. Thomæ 1672. Fol. 189. 37. Kong MAGNI ftadga om Kyrkofred. Fol. 190. 38. Hvad ſom à Proſteting ranſakas bör. ö Fol. 191. | 39. Colleta ex veteribus Statutis Epiſco- porum & Provincialium Synodorum Regni Sve- cix. Fol. 191- O. Ordning om Teftamente efter den dö- de af år 1566. Fol, 194. . AI. Klåckare-Lag, Fol. 195. 42. Kommg GUSTAF ADOLPHS ſtadga, om allehanda tionde- Perſedlar. Orebro d, 24 Febr, 1617. Fok 1966 - 43— 6 welle Fol. 4 / h ; 40 I loc 47 sbp 4 M 4 lis & DVecan Eecklia 30 Wsning Va me COmmy i g G jl ffOn ti fOT Plä l047, , ad | digs 410 kom. / 188 ventus Alieni, nnvo⸗ D Tojer ia 189 otred, bör _3'1(60' [er dea, ,M i — 27 43. Samtelige Präſterſkapets öfverenskom- melie vid Herredagen i Örebro år 1617, Fol. 197. . | 44. Confultatio Pontificis. Fol, 200. 45. Conſilium primum Jefuiticum Colonien- ſe. Fol 215. 46. Capituli Jefuitici Conventus nuperrimus in loco quodam celeberrimo, — Fol, 217. 47. Quintum Evangelium Calvinifticum : ex nihilo nihil fit. Fol. 219. 48. Academiæ Upfalienfis Privilegia a CA- "" ROLO IX, data die 25 Martii 1595. Fol. 219. 49. Privilegia quædam, immunitates , redi- tus & indulta Miniftris eccleſiæ donata, ex Svecanis Legibus , Recesfibus & Ordinantia 1 Ecclefiaftica cölle&a, Fol. 222, 50. Konung GUSTAF ADOLPIIS under- visning och ordning, huru förhållas fkulle , få väl med de 64 Stipendiater , fåfom ock med communitetet, hvilket Konungen låtit inrätta för 100 Studenter. Gifvit Stockholms Slott d. 31 Aug. 1624. Fol. 228. 5I. Konung GUSTAF ADOLPHS Dona- tion til Upiala Academie d. 31 Aug. 1624. Fol. 232. : N 52. Drottning CHRISTINAS Privilegier för Präſterſkapet. Gifne Stockholm d, 20 Sept. 53: , Confesfio brevis, continens præeipuos fidei Chnihanze articulos , auctore Jeh. Forbeſio, cum notis Ye. Bareie. Fol. 247, tryckt i Baaxii Inv. Eccl. Sv. pag. 634 , 660. 54. Litterzæ Za. Forbeſii ad Regem CARO- LUM IX. Fol. 258. 55. Joannis Baazii TocsParyris ad Epilcopos Regni Svecie, Fol. 260. 56. Ecelefiarum Danicarum Synodalia. Ann. 1561; 1562;, 1567> 1568 & 1573. Fol.263: Efteråt finnes anteknadt: Hoſce canones, fane utiles, obſervatu neceffarios mediocri diligentia exlcripfit Gudmundus Petrus Salverpianus Schma- landus in domo paterna 1576 circa Bartholomæi, 57. Nicolai Hemmingii Profeſſoris Hafnien- fis, confesfio de Cœna Dornini, ad mandatum Serenifl. Regis & Academiæ. Fol. 273. In margine fnnes ammdrkt: Hxe Confeſſio eft approbata a Profefforibus Hafnienſbus d. 6 April Anno 15790 5§. Carmina Jutonum quorundam in Honos rem Svecorum. Fol. 274. Aro icke vialfnigare da ar de hår kunna införas. ” Ornatis crebro fallaci munere Svecos; Gratia ſed vefisi parva laboris erit. Hiuc veniunt nudam fimulantes ſimplicitatem, Naturam vulpis fimplicitate tegunt. Præſentis ſecreta notant m codice Regni ä Ut seferant Regi quæque futura _fuo.U Urber | Vef Sed In Fad tande u k —. —¶—. — — — Ordni förde itde ger⸗ Och RU Forbila, i Da CARO' » FRD RRT ikopog — g Ånm ol, 203 nes, fne "Ugentt Ggemn aus Schin > = rilobmnal Hafnient ad0 —| | 3. — gfello 4 6 Apul Hondr A 3 ll tem G RR Urbes vallatas fervant murisque carentes - Hoſtibus ut melius certificetur iter. Veftibus utuntur laceratis ut videantur ; Auxilio noftre & rebus egere Schol?; Sed nimis auro tantis quoque ſemper abundant, Ut posfint vi&um fubpeditare fibi, I nunc & Svecum fuccurre rudibus artis | Protinus in claffem tranfer amice tuam; Facta funt hæc Lundis Anno 79. (Forfan 1579) + 59. Bref ifrån Upfala til Benge Ericiſon rö- rande en predikan , fom Mäfter Abraham An- dreæz Angermannus, S. Mathei dag hållit emot Klàſter Laſſe. Upfala d. $ Maji 1579. FoOl. 274. Ibland annat heter det i detta bref, utropade han Kldſter Laſſe och hans partie för Guds förrå- dare, och fade : ar en Jandsförrådare år en årlig karl ( fcilicet compararive) emot Lafja i Klåftrer; förty en Landsförrädare icke annat ån kroppen och å%odelar förråder, men Laffe i Klåftrer både lif och fjäll - År 60. Konung CHRISTIERN den IV:s För- ordning för Dannemark , om Präfter , ſom fig förſe med det Högvärdiga Altarens Sacraments - utdelelfe : om förbudna leder, Gifto-och Lä- gersmâl: om andelig inſpection: om utlegh och gäldh. Fol 275. ; 61. Statuta om Præſtearf. Fol. 283. Aro upſatte Anno a partu Virginis 1559 tempo- re auptiarum illuſtris ac generof. Comitis Eferdi Friſiz Orientalis af Laurent. Petri Upfſalienſ. Eri- cus Lincop. Ericus Streagn. Nicolaus Geflenfis, Fetrus Arrhoftenſis och Job. Holmenfis. 3 62. $ — S | . ; 30 o 62. Pafloris Ho i | hannis An- Paſtoris Holmenſis Jaeobi 70 A eriå.mgamcning de jure Patronatus, gifven gen Kongl. Hofrätten d, 7 Junii 1637. Mag. Jacobus Jobannis Bureus Sæbrecynthius Aagermannus var då Paſtor vid Storkyrkan i Stock- V | i äs och döds | blef 1639 Bifkop i Strengnäs o | g: l?i,l_'&?ågs d. 8 Julii 1642. Sonen Ni Burezr blef adlad d. 13 Maji 1654 med namnet Buren- Jkioͤld. Reginam CHRISTINAM Romæ vi- Vesinteang oh. Mathie Epiſcopi Strengnenlſis, de Ejus Apoſtaſia. Strengnelie d. I Dec, St, Vet, A:o 1655. Fol, 287. 64. Extract af 16 56 års Kyrko - Ordning om Kyia och Svàâgerſkap. Fol. 290. Kyvrko. T5 1 Riket dning om Kyrko. Tionde 1 ki⸗ ekrd ph Kibidagen i RI 1635. k nyttiga ſtad f Epiſcopo och ägra nyttiga ſtadgar a ſcopo Cosgione SScarenii författade cen ii. ſörl⸗ delen uti föregàgna Synodo approl erane ER ' eef"r en rättelfe til Stiftets Präfter aapö ' älickgde, til vidare förbättring, Anno 1647 menfe Oct. Fol. 296. XAxlI. Handlingar och Råds-Protocol. ler rörande Bifkopens i Wefterås, Doct. Joh Rudbecks bok: De PI;;;;: legiis Clericorum ; Doctotum, dia. ba - ena — Mikets ” alven pets ti med p beck a prwvile ingen incnage hang 0 I fc,rip P I0c Dlicerat han Or gåendc lcgier Brah dömet | ooken S, $ för R d. 2 ; bom & s Åns 5y Fren h rocynthiun 0 I Stocks ; och dåde ls Bureus t Burep Omz Vs onenis, — + Det, ty Ordning 1 Niket ' 108 opo och Körſta e, men kap us A 0 1047 tocols fers, , me! , Mir gUleor — n 0 31 giſtrorum, Baccalaureorum, Studio- ſorum & Scholarium omnium &c. Aroſ. 1636 in 4:0 pagg. 706. Förnämſta driffjädren til deſſa privilegiers utgifvande af trycket var ofelbert B. Radbecks farhåga för det projecterade Confiftorium Ge- nerale , hvaremot han med någre andre af Rikets Biſkopar ifrigt fträfvade, Här til kom . äfven det utfpridda rycktet, at Präſterſka- pets tionde fkulle indragas och Clericie-ſtaten med penningar aflönas. Detta upväkte Rad- beck at, til Ståndets förfvar, framgifva dels privilegier; men hans företag blef af Rege- ringen få illa anfedt, at boken genaſt blef indragen och han fjelf ſtäld under ranſakning. RiksRådet Herr Zeban Skytte höll före, fom hans ord lyda i protocollet, at intet farliga- re ſcriptum här i Sverige varit publiceradt på 100 år, än det Epiſcopus Aroſienſis pu- blicerat om Preſterſkapets privilegier, deruti han omkullflår några Balkar i lagen , förbi- gående Weſterâs Recefs, allegerar de privi- legier Konung GUSTAF hade gifvit Bilkop Brafk 15223 förſt han kom til Regementet , förr än han blef krönt och medan än Päve- dömet var , ſägandes at några Balkar i Lag- boken voro caſſerade quoad ſtatum Regimi- nis. B. Ruedbeck ſtäldes derföre til anfvar in- för Rådet år 1636. Rättegången börjades d. 2 Junii nämde år, och RiksCantzleren , ſom emedlertid återkom til Fäderneslandet d, 14 d. 14 näſtföljande Julii , blandade ſig deruti på et för Raabechen mindre gynnande fäitt, ”Om fal, Konungen lefde , heter det af ho- ”nom i protocollet, upbrände han boken. ”Hade det varit en fkolefux , fom detta gjordt, ”hade man kunnat ſtryka huden af honom m. m, ”Och: hafver Bilpen en ftor fläng afS, Peders kjortel, I fina præfationer på bönedagspatens 'terne exaggerar han alt in odium Regiminis ”ihågkommande - odiofisfime om ' pålagorne , ”fom alt låter ſig ljufligt höra i gemene mans - ”öron: Om ni vifte af ſtatu rerum, fom den ”är mig en god del bekant, då fkulle ingen ”af Er önſka at fitta vid detta bordet. Biſperne "draga eivilfaker från Rådftugan til Capitlet, ”fedan de äro anhängige vordne i Rådflugu. ”Aroflienfis är en fådan Jävare och öfverdyfs - ”lar Eder få, at I icke tören lyfta up mun- ”nen emot honom. Han är Au&or omnis ”disfidii i detta ärende om Conlſiſtorio. Han ”är en man af qualiteter , en drifvande ; en ”pertinax, ſom förr fkall låta bränna ſig ”än gifva vika m. m” Cantzleren ville väl 1 början, at B. Ruabeck fkulle aldeles affittas ifrån ämbetet, men mildrade fedan fitt pållåen- de och ftyrkte til afbön , jemte alla exem- plarens indragande. Frammanföre Handllingarna finnes det tryck- ta exemplaret af Boken, hvilket med få myc- ket förre fkjäl får räknas ibland fällfyntare Krifter, lom deraf, enligt Rudbechs egen up- . gift it i a⸗ t allman | jåt Bi ten, fa m M ÅXIIL, ( OM Kon I40: Mann lom Pörin körlie CHRISTA) - kkevit tl ea två 1592 y Mar den , Å mal, köm?a Sa[GIS MUN gift i afbönen , endaft 16 Exemplar utkommit i allmänheten, nemligen 8 åt viffa RådsHerrar, 4 àt Bilkoparna och 3 eller 4 åt Boktrycka- ren, N Ifr. Alnandri Hiſt. Libr. prehib. p. 10. Er. Mich. Fant obfervationes Selettæ Hi" Ror. Svec. illuſtrantes p, 18 feg. . Biſkop D. Herveghrs Lefvernes Beſ krifz. om B. Joh, Rudbeck pd Link. Bibl. i hbana ſkrift. en XXIII. Om ordfakerne til Konung SI- - O GISMUNDS och Defs Farbroders Konung CARL den IX:s oenighet. 1403 ark. S . , Manuſcriptet har väl ingen titul, äfven fom Författaren icke heller namngifves; men af förſta bokens början, fläld til Drottning CHRISTINA , finnes, at det varit ſamman- » fkrifvit til at utreda mifshälligheterna emellan deſſa tvänne höga Perſoner. Det innefattar tillika någon del af Rikets Hiſtoria ifrån år 1592 til 1600 och är uplatt af Arnold Meffe- nius den olycklige. Auckor fkrifver i begynnelfen af förfta boken: Jag var uti min ungdom, 16 år gam- mal, kommen i E. K. M., Herr Faders ftora onåde för den Romerſka Kyrkos och Konung SIGISMUNDS fkuld ; och fatt 16 år och tre - månader (mäſtedels på Kexholms fäſtning i PERD Carelen) en fängen man. ' Tädan'ifrån lät E- ders K. M. alle fkälige miſstankar oaktade, kalla mig år 1640 och anamade af mig ed, år 1645, at jag, ſom hade haft Konung SIGISMUNDS Præceptor til Morfader, få ock fjelf hållit med honom , fkulle af Rikfens aller- lönligſte Cantzelie handlingar, utan väld och pasfion (ty få) ljuder min ed och fullmagt) befkrifva fanfärdeligen den Hiftoria, fom in- nehåller ordfakerna til Konung SIGISMUNDS och Eders Kongl. Maj:ts Faderfaders Konung - CARLS oenighet m. m. o ÅR ” Böken börjar med Hertig CARLS ankomſt til Stockholm 15925 kort efter Konung JO- HANS :död , och ilutar med Linköpings Riks- : dag år 1600, innehållande många den tidens acta publica. e ' Opm detta arbete yttrar ſig Doct. Ol. Cel- fius i Dilp. de meritis & fatis Mesfensorum Upf. 1753. Pag. 19. In Sveciam Arnoldus rediens Hiſtoriæ de CAROLO IX & SIGISMUNDO conferibendae manum admovit illamque fat pro- lixam perfecit. Hec quidem incdita adhuc tene- bris mandatur, multa tamen in eadem multum in rebus,apudnoftrates-olim geſtis, illuſtrandis valent. XXIV. Nicolai Petri Hafnienſis Antiqui- tatum Libri Tres. 313 ark. Primus liber, De Cimbris. Secundus, De Gothis in Gothlandia ortis. Ter- ed Tertius, De Gothis e Dama, Svecia &.* . Gothlandia ſimul egresſis, eorumque reliquiis in Gothlandiam redeuntibus. TIIs accesſit Chronologia in primum & ſecundum librum. Item umbra Saxonis Gmmmattc:. S År förmodehgcn dct ſamma ſom bliti⸗ tryckd i Leipzig år 1695. på 116 ſidor in 8:o, under ti- tul af Cimbrorum- & Gothorum Origincs, Migra- tiones, bella atque Coloniæ, libris Auobus a Ni= colao Petreio recenſtæ, nunc vero primurn⸗ in lu- cem editæ., Hof- Ràâder Warmholre gitzer oſs icke ge fér⸗ delaktigaite tankar om detta arbete, ſom vid pafs är 15(0 blifvit förtattadr af Danfke Pråftmannen och SuperIntendenten i oſt utland Ni icolaus Leirejus. Störfta delen deraf fkall dock ânnu vara otryekt, men af det tryckta äga vi både Tyfka och Dan- sva Ska Ofvcrfat:mn”ar, a - Mera härom kan läſas uti (er Gaß. Wiarnm- holtz's Bibl. Hiſt. "Sv; Goth. III. del p. 67> 68. XXV. Index Epiſcoporum & Sacerdo- tum Dicecef..Arof. & Tabula Paſto- ratuum in fingulis. Dicecef. Regni Svecie. ';';” ark 'utom Regiſter. Sträcker ſig ifrån äldſta tiderna til, barja,n | ' af 1700. de talet. XXVI. Konung ERIC den XIV.s Hiſto- ria päa Rim eller uti en Viſa för- fattad. 13 ½ ark. Af Daniel Hand, Adclsman, ſom Autar med denna vers: CQC 2 Niu Nu beflutar jag denna Viſan nyy Som är gjord uti Ramfjö by . På Romelberg Nyårsdag och ftunde T'à man fkref 1605 år - ' Och jag 68 år gammal var; Gud Ofs et faligt Nyår unne. XXVII. Samtal imellan Junker Päder; Mäſter Hans, Nils Anderſon Borga- re och Jon i Berga Danneman, hållit i Thomafsmäffo marknad i Linköping A:o 1650. 73 ark. ; Tryckt i en famling af forntidens Sa gor. Stockh. 4: 0. | oL0 XXVIII. Beråttelfe om de underverk, ſom åro fkedde i Stockholms Svart- prödra Klåfter vid et altare och en tafla, fom föreftålte Chrifti nedtag- ning af korfet famt vid Doct. Ma- thiæ graf. 6 ark opaginerad. Har federmera befunnits vara det ſam- ma ſom Rogberg utgifvit, men hvilken Upla- ga är mycket telaktig. XXIX. Relation med bifogade Docu- menter om Bifkops-Canonie-Preben- . de famt Kyrke och Klåftergods och deras Reduction, med hvad dervid hänger, ifrån begynnelfen af glor- vyr- vyrdigſt i åminnelfe- Konung GU- STAF den Förftes, intil Drottning CHRISTINE Regements tid, uppå Kongl. Maj:ts allernàâdigſte pefall- ning fôrfattad Anno 1691. 32 ark. Underfkrifven af C. Ornhze!m S. Leyon- ' é:ark Aznd. Engberg, Fohan. Pering, men up- ſatt af den förſtnämnde. Om detta Örnbjelms ännu- otryckta arbe- te, ſe Prof. E. M. Fants Difl. de Erſeentions veceffus Aroſi enfös. Upf 1784. XXX. Handlingar rörande et tilämnadt Conſiſtorium Generale. 353 ark. I. Poſtulata Copitularium quorundam in Con- ſſtorio Upfſalienſi. Ar Original underfkrifvit af cl. omeu: Jo⸗ — hannes Rudbeckius, Petr. Job. Rudbeckius, Marrs Stenius, Nicol. Myliander , Jacobus Zebrexynibus ooch Bened. Leuchovius.. 2. Inſtitution och inftru&ion , ſom Kongl. Majt hafver ärnat at gilva det General Con- ſiſtorium fom uprättas fkall. _ ; Bifkoparnas underdamga fvar och betän- kancle , förande näſtföregâende inſtitution. Gif⸗ vit Strengnäs d. 14 Nov. 1623. Biſ koparne voro vid detta tilfälle fammankallåde i St»cngms* til Hertig CARL Ebilips begrafning- c 3 34. Bi. 4. Bilkopartias bc Präſterſkapets ytterliga- e béttmkande om det projecteracde Conſiſtorium Generale vid Riksdagen i Stockholm är 1624 d. 20 Martii. ; » $. Forma eller ſätt. Ruraledess et General Evangeliſkt Conſiſtorium Eccleſiaſticum 1 vVaͤrt F ademesland Sverige Guds ord och- Guds för- ſamlings lofliga Präk Iihmiätigaft kaàn uprättas Och hällas. ”4 RRR 2r Id 6. Kongl. Maj:ts Dropoſiion giond Til Prä- Rerdkupet angående det öreſlagna. Conſiſtorium Generale. Actum Stockholm d. *Martii 16254 7. Pàâ Kongl. Ma ts Propoſition belangan- a Conſſtorinn. GGherale PBräſterikapets under- dàâniga betänkande och Ivar. Actum Stockh. d. 30 Mart 1625, 8. Inſtitution och In&m&xon för den Senatu Eecleſtalico⸗, ſom H,. K. M. hafver aktat bru- ka fig til. hjelp a Confiliis ecclefiafticis', förefla- gen, pröfyad och godfunnen af Bilkoparna och det förfamlade ha&eszapet 1 Stocknolms Riksdag i3 Aprili Anno 1625. PR . Theſes Breves, De Conſiſorio Generali Eccle ſiaſtico in Regno Sveciæ inſtituendo, qui- bus concors M. iniſterii :Ecclefiaftiei fententia de quæſtione prefertim punmpah & de Præſide ac Afleſſoribus dilucide contmetux. å 5 ' Original och innchAller 37 Theler underſkref- ne af Lanr. , Paulinis Gotbw, ”Fonas . .K_ylmzder I*mcoPc"fih och Foh. Rudbecklus Arolichſis Epi- ſcopus. i S | o. The- 10. Thsſes Breves, quæ concordem ſenten- tiam Miniſterii Eccleſiaſtici complectuntur, De Miniſterio Eccleſiaſtico. Ißnnehäàller 12 Thefer. IRr hefes Breves quæ unanimem ſenten- tiam Miniſterii Eccleliaſtici couupleckatkür „de Conſiſtorio E ccleliaſtico. | Thelerne hafva varit 19,1 men Pem medlerfta 4 bladet är . bortnfvxt ſaknas Theſerne 10 — 170 12. Incerti Auctoris keapauin; „ de Regimine Eccleliaſtico. . Hans Koncl. Maj t8 Propofiion | lesdaaen d. 22 Jan. 1627: 14. Prelerkapets fvar pa. faregaendc» Pro» pouuon | 15. Riksdags- Bellutet, af. d. Jan. 1627. Om detta tilämnade Conſiſtorium Generale kan Hiſtarien låfas uti Bilkopens m, m. Oloef Ets Ecclefiaftique Samlingar, forſta Flocken d'178 folj j. XXXI. Foannis Schefferi L Liber Adverfa- riorum, in quo Notæ ad Scriptores plurimos veteres ac recentiçres. 29 arrk. ; å Raknas Seheßer i de(s :avecztz thteram pag. L 299 inter feripta prælo parata, - - På tråmfta: blader har Ärkebszopen Euc Ben- velius anteknat: : Emi sρao⅜ Cl. Viri Joannis | ochefferi & ineditum librum adverſariorum än, Au⸗ dioue publica d; XE Nov. MDCCXIXA. är c 4 XxxXII. | ?49 . — XXXII. Bref ifrån och til Blfkop Hans ; Braſk. 164 ark. Afſkrefne efter Riks- Archivi Exemplar, Wvarandes i öfra kanten på hvarje bref fidan untecknad, där de i nylsnämnde exemplar finnas. De r0 27 til antalet. Man föxbxgar hår at upp- rikna dem, fåfom redan tryckte i förfta Delen af deffe Handlingar ſid. 141 — 205. Fortfäâttningen af denna Breflamling fôrekommer i denna Del- XxXXIII. Origo, Jus & Privilegium Ve- rendiæ, eller en proper Relation om Verends Hårads uphof och begyn- nelſe i Smaland, ſamt deſs Qvin- folcks ohörlige och oförliknelige tapperhet emot de Danfke, under e Göthernas- Konungs ALLES Rege- mentstid. 3 ark. Af N. Ekebobm, - xxxIV. gohan Molleri Specimen Cim. Priæ Literatæ. 19 ark. XxXV. Grefve Bengt Oxengiernas Bref til Kon. CARL den XII. Dat. Stockh. d. 5 Martii 1702. 4 ark. Innechäller ättkilliga råd zörance kriget mied Czaren i Moſcou och Konungen i ; Polen. s XXXVI. V Hans Kempa, ef in r finnas, å a Upps Delen a / Antisgen a Dcl. m Ves om OM eea -Qvin inelige undet Rege⸗ | Cim- s Bed tockh. kriget Dolen, u »»»» XXXVI Hiftoria ]OHANNIS III: ii Svec.' Goth. Vandalorumque Regis. 15 ark. Af Mag. Elavas Terferus fom någon tid var Kongl. Secreterare, men ſedan blef P. & P. i Lexand. Ar ofullſtändig och ſträcker fig — blott til år 1563, af hvilket års händelfer äf. ven någre finnas intagne. Tr. i Nettelbladn Schwed. Bibliothek. XXXVII. M. Alexander Betzinger Saͤn⸗ de-Bref, om Evangelifka Religio- nens forfoljelſe 1 Franken, krifvit til en Nyärsgåfva; ifrån tyſkan Öf- verfatt af Canuto Chriſtophori Eccle- ſiæ Miniſtro in Arvika, år 1590. 6 ark. . XXXVIII. Conſtitutiones Academiæ Up- ſalienſis a Serenisfimo Potentisfimo- que Reße CAROLO GUSTAVO &c. 1655. d. 27 Junii. 2 ¾ ark. XXXIX. Eric Göransfon Tegels Hiftoria om Konung ERIC den XIV:s Hand- lingar uti Sverige, befynnerligen thet krig, ſom han emot Konung FREDRIC den andre och the Dan- fke, ſamt Lybfke, både til lands och vattn, uti lin tid förde, fig och Sveriges Rike til motvårn och för- ivar. 78 ¾ ark. Cd - > Hand- ; > Handfkriften ſträcker ſig til K. ERICS ; dod är vacker och med rcdxghat fkrifven. - n Författaren, Son af den rycktbara Göran Pers- n ſon, blef adlad af Konung CARL den IX. | fölm Boken är af trycket utgifven, ”Stockholm 1751,; N med ammärkningar al Lantzhe Rådet v.S ernman. I. XL. Femtio olideliga ordſaker, hvarſõ- å OSot re alle fromme och rättſinnige xdb Chriſtne, ſom Guds Son af alt | 'Ma ” hjerta ålfka och kär hafva, icke T0 :: Kunna. eller fkulle med the 'Sacras — JUM menkterare eller Calvinifter komma h Sfverens och til theras falſka och D — lögnachtiga lära ſamtyckia och be- ida I Y Vilja; mongom uti denna ftöra oe- = UL nighet och bedröfvelfes tid til un- rt derviſning och rättelſe, them Chrift | Md nom til troſt och hugſvalelſe, dem kun he vrängviſom til förmaning; med tolf I SN Vldhdngande förfårliga ſynder, ſom vi begåendes varda, hvar vi avake |, gd £ fran Chriſti rena lära och falla tij ' Nae de Calvinifter; ſammandragen och tö pä fvenfko utfatt af Petro Petrejo. Å Mden Upfalienſi Anno 1606. 33 ½ ark. gen on Ar förfatrarens egenhändiga och iarmo- ä%%lfrvi deligen det enda exemplar, ſom finnes. RM l Ef. thj ENCS Orar ert. da M m 1751, Steraman, hvarfö- tfinnige af alt , Id Yard koMma IIa och och be⸗ ord 0E til uf Chn? N £1 ar Efteråt . finnes en appendix af 2 ark p3 rim rörande föregående-ämne , famt en för- maning til Svenfka. Rldder(kapet , ſom ſlutas med foljande: 14 [kola fbei'.omma lon, och thet är ratt, Med then onda och onyttiga knecht, | Som -måfte.1-mörkret. ooh helvete im, Ther pinas och plâgas med hnad och in: Therfore Gud Eder nådelig. beVvare Som hafver all. Gudomelig macht och ihre. (3 2 Mera torde icke behöfva anföras, för at viſa huru trögt Auctors versàâder flutit. Yttert ligare töljer: . -Confagiura Aulloris. unicum , på latinſk vers , och änteligen Przcatio Pctra qm,r /zzdzmm Matmma Ö* 7 eſpertina. R Hfta. (idan läfes denna befynnerhga upgift: Mufcbawm omni tempore ehuis vehuntur. His petunt bella, bis convivia & templa adennt, mer- cantur, negogiantur, coloqunntur; omnia publics | & privata obeknt munia equo:fedentes; atque ſin- alare illud inter Ordines & Stains diſerimen, quad ſervilis foriuna pedibus commeat eni & N obiles uis vehantur. F örfattaren; ſom utom annat, äfben utgik. | vit den nu merd icke få aHmanne belkrifnin- gen om Rylsland, tryckt i Stockkolm 16153 kallar ſig fjelf Regis CAROLI IX. & GU. STAVI AL?OLPHI Miniſter Aulicus. ? Aud. Ant. Stiernmangi Bibliotheca Svio-Go- thica öR 145, 146. Ca | XLI. 44 , XLI. Handlingar och Bref, tjenande til uplyſning af Kon. JOHAN den HE:s, SIGISMUNDS, CARL den IX:s och : TR aaeuk.— — I. Hertigens af Finland , (federmera K. JO- HAN d. III) Creditiv för Fohannes Bernbardi, hans Råd , Laurentius Michaelis och Michael Fridenvaldt, hans Sccreterare, til Konung SI- GISMUND i Polen. Gifvit Giederch d. 15 Odobr. 62. På latin. — ; 2. Bref ifrån den ſamme til de famme , Dat. Vendtholmiæ d. 7 Nov. 1567. På latin. — Angår __n'ågbt Köpmansgods, ſom blifwit från- — tagit Köpmansbetjenterna Michael Grefcbov och Ludvig von Ejfem. N 3. Ifrän den ſamme til RiksRådet och Gow Stockholm d. 28 Novembr. 1568. MMed befallning, at han fkulle föka öfvertala Danfſka Kenungens Broder MAENUS til at i godo afſtà Arensberg, och det underliggande Länet til Svenfka Cronan, men i annor handelie fkulle det af Fält-Ofverſten Kurtzel angripas och intagas. 4, Ifrån *) Gabriel Chriſtiernſſon var en Oxenflierna, Friherre til Mörby, : Herre til Steninge, Gäddeholm och Fàâné, död 1585, fåfom Riks- Råd och Ammiral öfver hela Kongl, Majts Skepps- Flätta, verneuren öfver Lifland Gabriel Cbriſtiernſſon *). | V å liland( n I N n land G, b Mand ka ha na 9, I oln d | vit nde til en ls, X:s od aM : k]0 rubardi, Michatb ung Sk v & 15 nme , Dat, latti, ifvit krån fiban och - h Gow pfon ” öfvertalå — > Hgoåo A Läner t flulkds! g c , n filene — Ja 0ch wmin! . Ifrån den ſamme til den lamune. Stockholm d. 3 Dec. 1568. S Angår famma fak, Å 5. Ifrån den famme nl den fammc. Stock- holm d. 25 Febr. 1569. Med befallning at upkö” Hampa til Svenſka Flortan. 6. Ifrån den famme til den ſamme. Stoek⸗ holm d. 25 Febr. 1569. Med befallning, ar han fkulle accrförhlclpa S- mon Adekar och Jacob Taur til det gods, fom de infkepat i Danzig och åmnat til Sverige, men vådcrdnfvxt til Revel, blifvit af Hindric chs- fon och Häns Bioͤruſſon bortta it ſamt til någon del fkingrade, 2 . Ifrån den ſamme til Krlcs OfVchen i Llfland Claes Kurzel. Stockh. d. 24 Nov. 1568. Rôrande Arensbergs intagande. 8. Ifrån den ſamme til Gouverneuren i Lif- land Gabriel Chriſtiernſon. Stockholm d. 17 Martii 1569. Med befallning, at har icke ſ kulle gifva Rys- ſen anledning til miisnéje, på det den fridsunder- handling icke mâtte ftöras, ſlom han nu var ſin- nad företaga. Ifran den famme til den famme. Stock- holm d. 18 Martn I 569. , Med tillåtelfe för alla, ſom at Kon. ERIC blit- vic benådade med gods och förläningar , ar ännu, på p Debagelig tid fi behälla dem, endaſt de derå kunde upvifa famma Konungs cgcnha.ndlgt under- teknade bref. 10. Konung JOHIANS Mandat, at de gods öch lägenheter, Töm varit anllagne under fäſt- | mngar, men af förre Stàthâllare bortſkänkte, Kulle ätertagas; i ſynnerhet borde de gårdar revoceras, à hvilka den förgiftiga Förrädaren Göraz Perſſon utfärdat. Förläningsbref. ,. Gifvit Stockholm d. 17 Martii I 569. v II. Ifrån den ſamme til Gabriel Cbr:]?:ernj'm. . Stockholm d. 24 Martii 1569. Med befallning, at Jeſper Tieſenhuſen. fkulle 3- j -tctfa de gods, fom Hindric Claffon honom ifrån- tagit blort för den - ortak , at han icke ville ſaàrja Konung ERIC trohet. 12. Irân den ſamme til den ſamme. Stock- holm d. 18 April 1569. Mcd befallning, ar han fkulle med alt tilbehör förfe nâgra pcrfoncr, ſom Konungen vore ſinnad affärda tl fin Sräger Konungen i Polen. Likaledes ; ar han fkulle upköpa all den fpannemål , fom kun- de ôfverkommas och var umbarlig för ?d. tningar- na; åfven. ſom alt det vin, hvilket 1 Revel kun- de finnas. 13. Ifran den ſamme til den famme. Stock- holm d. 5 Maji 1569. Hvaruti han fôrklarar fitt välbehag ofver det ſvar Gabriel Chriſtenſſon lemnat den Bajor, fom gil honom blilyit förf kickad ifrån Narven, Vidare — T4 holm d I & derd g uer⸗ deok der fäls — känkiey ; gårdar radaren . Givt barnföns y fkulle 3e s$ 4 6 om Mrän- cke. ville - Siocks tilbehde e fanad ukaledess om kufi akningar cſel kul" Sjcks fvt! det n vida | Vidare och ſom den sård icke Eunde umbä- gas, ifrân- Refle Slott, - ſèm Hindric Kurtzel fatt i fötlåning ; och han deſsutom genom :ofanfårdig Perirtelſe, lâtit uti Donationsbrefvet flere bånder ' och byar inflyta, ån ſom af ilder derunder "lydt, , få fkulle han vål et år få behålla fjelfva ftam- godlct, men de orått tilkomne (kulle genaft àterſtallas. 14. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock⸗ holm den 27 Maji 1569. Hvaruti han anbefaller honomn, at örſe Arvid Guftafsfon (Stenbock) med några krigsvagnar, ſamt Fiofke och Tylke Ryttare, emedan han ſkul- le blifva fol)akug med den til Polen ämnade Le- Sationen, | I5. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm den 28 Maji 1569. Med befallning, at genom natt och dag öf. verfſânda några Fodermän til Drottningens och de Kongl. Barnens fôrnéôdenhet, emedan dertil tjen- lige perloner icke voro i Sycrige at tilga. s 16. Ifran den ſamme til den iamme. Stock- holm den 28 Maji 1569. At han ſkulle làâta Mattz Kôö, ſom (xulle félja Arvid Guſtafsſon til Polen, få en ny klåd- ning. Atven at han åt År vid Guſtafsſon [kulle an- fkaffa ſex häſtar, ſom Konungen ville känka honom. 17. lkran den ſamme til den ſamme. Stock- holm den 29 Maji 1569. Angäende Joban Tube och Evert kKr M, föm” hade 10Kkt förleda de Revelike. Xen ; Z Afven, at Revel (kulle f ända Deputérade til kröningen , för at erhålla ftadfåftelfe à fina Privi- legier. Likaledes, at han tkulle förmå den Lifländ- fka Adeln, itminſtone de mäſt betydande, at in- finna fig vid ſamma tilfälle, 18. Ifrån den ſamme til den famme. Stock- holm den 29 Maji 1569. , . Mled befallning, om anſtalters fogande til det Finfka och Tyſka Rytteriets fortikaffande til Sverige, för at nyttjas emot Danfkarna, 19. Itran den famme til den ſamme. Stock- holm den 11 Junii 1569. måltare i Liflaad fôrerdnat La Med underråttelfe, at Konu;gcn til Landtrànt- e Jonſſon. 20. Ifrån den famme til den famme. Stock- holm d. 11 Junii 1569. Med tilkännagifvande, at han til Lifland förfän= de några trogna perſoner, ſom kunde brukas til Fogdar oah andra förtrocndes ſyſslor i landet. 21. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- holm den 16 Junii 1569. Hvaruti han berättar , ar Brita Olofsdotter, Enka efter Nils Simonſſon, ſom låtvit ſig bruka för Finſk Ryttare i Lifland och där blitvit ibjelflagen, klagar ôfver inneftående ſold; befaller, derföre at härom fkulle ranſakas och hon til ſin rått fôrhjelpas. 22. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm den 21 Junii 1569. Angående de klagomål, ſom Matts Oldenknekts Enka i Kevel, Brita Persdotrer , deröfver anfört, at ar | Oft 43. holm c gOH g| , nfnd la ka / iver 24 I h&m d b någ v 0d MI 2. d holm der | M 20 I hOlm d | Gej) tl | höri 27, I[ | tolm dr Å ; C — 30 | at hennes hus, fedan Revel af de Svenfke var är | | Ofradt, blifvit tagit under Siottets fkants, Z 23. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm den I Julii 1569. Angående Jacob Thuuns deröfver anförde kla- gomàâl, ar Hindric Clafjou ( Horn ) lått halshug - ga hans Fader, Gérasz Thuun, ſom gårt 'Öflver ril n | fienden, men ſedan blifvir àrtappad; och tillika | - - ſatr fig 1i beſittning af trenne hans gårdar , hvil- ; ka Jacob bönfaller mårte honom återfållas, ſom äfven af Konungen beviljades, | ; 24. Ifrån den famme til den famme. Stock- holm den 30 Julii 1569. S ; 1 Med förbud för de handlande i Revel at föra mågon koppar til Ryſsland, men và! til Kiga, K. - . nigsberg och Danzig, eller andra ſtàder. | a 25. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- : holm den 20 Aug. 1569. ' _ til Med befallning, at Berar Tisfer, Befalmings-. | man på Hapfal, 1kulle grerfâ fr gods Venden, | . o . & e - | hvilket han vid Hapfals äröfrande förlorat. V | ) 26. Ifrån den famme tui den famme, Stock- - holm den 22 Aug. 1569 k — Rörande Biſkopens i Revel, Herr Yohan von D Gellerens, derôfver antôrde befvär, ar ätfkillige at til Bilkops'-ftolen börande gärdar blifvst af obe- $ hörige perſoner borttagne, | . '* k 27. Ifrån den famme til den famme. Stock- holm den 26 Aug. 1569. ä — Angående Melchior Vegefachs anhållan , ar i ftål- t R D iet a J Jet för et Canikdòme med 24 underliggande bönder, ſom han haft i Revels Stift, ſamt et hus på Do- men i Revel, men hvilket alt blifvit indragit un- der Cronan, återfå et annat gods, vid namn Fog- Jlefång liggande 3 mil ifrån Hapfal, hvilket äf- ven af Konungen beviljades. 28. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm den 27 Aug. 1569. Med befallning, at han fkulle fôrhjelpa Clas och Hindric Kurtzel til at af Liflândi ka Adeln ut- bekomma 4000 D:r, ſom Kong ERIC dem för« ſtrâckt, men fedan fkånkt til deffe tvenne brôder. 29. Ifran den ſamme til den ſamme. Stock- holm den 27 Aug. 1569. Med underràâttelſe, at Konungen [känker Ged- ſet Pfele år Thomas Vegeſach. 30. Konung JOHAN den TII:s fvar på det Memorial, fom Herr Gabriel Chriſtersſon hade - fändt med Ha»s Boije *) at Hans Kongl. Maj:t i underdånighet föredraga. Ulffund den 12 Sept. 1569. ' 1. Ifrån Konung JOHAN den III. til Ga- briel Chriſtersſen. Stockholm den 14 Oct. 1569. Med befallning, at han fkulle foga anſtalt, det Hans Boije måtte utbekomma de tvenne klädningar, fom ånnu för honom vorce inneftående, 32. Konung JOHAN den IIL:s fkrifvelfe til *) Hans Boije, Ståthållare på Vittenſten, blef lefvande ſtekt af Ryſſen, då fâſtningen 1573 vardt med ſtorm intagen. | G ve ba d la : — t, Gabrie/ Chriheriſan, Chriſt Zdhrn och Jeban Be- . rendt Secret. Stockholm den 14 Octob. 1569. Med underrättelſe: I: 0 Hvad ſteg ſom borde tagas, i fall Ryffen ſkulle augripa Revel och Lifland, 20 Huru de borde förhålla ſig emot dct mom!lb ga Ty!ka Ryrteriet. | 33: Ifrån Konung JOH, AN den III, til Ga- w briel Cbriftersſon. Vadtlena Slott den 15 w i Octob. 1569. R / 4 Öre At Fredikanten 1 Revel Thomas Kôr, ſon Beyg er | fkulie på behagelig tid få behålla det uudmhä*u ; k > hvilket han tilförene ärligen bekommit, . / N N 34. Hran den ſamme til den ſamme. Hval- „ſtad Läger på Falerne d. 17 1 Nov. 156+). Med ytterligare underråttelfe . huxu han fkulle fåumlla fcr einot der rmotvilliga Tylka Krigsfol- t | ket, ſamt Perãttelſe om torloppet: at Ä[l;b(it emot de Daancmark. t 374. Hertig CARLS' nmmlfe til Gabriel Chriſtersſon. Häangdals Läger d. 18 Nov. 1569. Med antydan, at han fkuile ailte, det Fogdarne 0% icke gjorde bönderna någon orått, "69; 36. Ifrån Kom ung JOH AN den III. til Ga⸗ 4 briel Chriflersfon, Stockh. d. 21 Febr. 1569. Med befallniag , at genom natt och dag fort- kaffa Chriſtopher Vred, ſom i ct angel åger åren= — :etll de var affånd til Konungen | Pc.m.n. ; C 37. Ifrän den ſamme til den ſamme. Stock- ud holm den Maji 1569. ; | med SE ; > Med å Mled fvar på årfkillige värf och ärender ; fom han både fkrift » och munteligen genom Erie Hå- Ransfon andragit, rörande Liflands angelägenheter, - 38. Ifrån den ſamme til den famme af Lä- gret i Veſtergöthland d. 22 Nov. 1569. Med betallning, at Gerdt Vedberg fkulle på be- haglig tid erhålla et gods, vid namn Kayrifen urti Revels gebiet. l - 39. Ifrån den ſamme til den famme , af Lä- gret Hvalſtad på Fahlbygden i Veftergöthland den 22 Nov. 1569. 1 Med befallning, at han fkulle ranfaka, om någre, af Otto Haſtfebr begärte och i Karkhus 'belågne jordagods, verkeligen tilhört hans Förfå- der och kunde från Karkhus umbåras, | 40. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm den 22 April 1570. w Med underråttelfe, huru han borde förhålla fig, i den händelſen Ryſſen angrepe Revel och Lifland, 41. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm d. 24 April 1570. Med befallning, at fkyndfammeligen fortſtàlla Svante Ericiſon, fom var affärdad fåfom Sändebud til Konungen i Polen, ; 42. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm d, 24 April 1570. R Med befallning, at Claes Kurezel och de flere, fom med honom deltagit i t&rråderi, icke fkulle ſkonas, utan genaft til lifver afſtraffas *). / R 43. Ifrån *) Executienen ôfver Claer Kurtzel gick fôr fig d. 3 nåft< följande Junii, men Hindric Kurtzel, Göran Yxel, och Eruſi Vitringboff förfändes til Sverige, och blefro ägenem Hertig CARLS förbön benådade, ha h0 hol I hol . hol hole RRR n 43. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- j holm d, 11 Maji 1570. . Brefvet år på Tyfka, | i ; Angår nigra gärdar tilhörige Jaſtus Claudius , Polſkt ſändehud til Sverige. R 44. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- holm d, 11 Maji 1570. k Brefvet år på Tyfka och angår någre lande- . egendomar tilhôrige Salomon Hemmingi. | 45. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stocks a holm d. 13 Maji 1570. . | W , Med befallning , at han fkulle förbjelpa Her- ui - man Dynich tl det fkepp och gods, fom tven- ne af Konungens i Polen fribytare, Görgen Ne- ska derman och Staffan Loijsfe honom i Dantzig af- händt, men hvilka nu uppehöllo fig i Revel. f*å* 46. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- holm d. 22 Maji 1570. g Med underrättelſe, at Olof Angerman var förorqnad tl Befallningsman ôfyer Sonneborg RM och. Oſel. vU 47. Ifrån den famme til den ſamme. Stocks w holm d. 23 Maji 1570. | Med befallning, at på båfta fätt, och ſom 6, | fig höfdes, genom Lifland fortikaffa 'de Polſke ulle — fåndebuden, ſom varit i Sverige, , | m - 48. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- , holm'd. 23 Maji 1570. . ; th | Med förebrielſe, för det han och €laes A= ; ha kefon ( Tost) låtit, utan betallning, upbåra hjel- DLD 3 Pe= peſ katten af Finland til en ſtrte ſumma ân ho- nom behof gjordes, och det til Konungens tkada, emedan han genom fôrayntning, kunnat vinna nå- gra tufende marker; befaller derföre, at altſammans fkulle til honom ôfverſndas, utom det mynt, . » fom var flaget 1570, hvaraf 20000 marker kun- de behållas til Svenlka Krigsfolkets afiöning, Af- yen antydes han, at, ſom Polfka fändebuder Ju- Nus Claudius varit Syndicus 1i Revel, fkulle no- ga upfſigt på houom hafvas under den tiden ban, vid genomreſan, komme at derſtädes uppehålla ſig. ia 49. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- hohn den 24 Maji 1570. Med underråttelfe, at Konungen, i anſeende til de/trogna tjenſter Cbriſtopher Herek honom och hans Drottning gjordt, i fynnerhet under de- ras fångenfkap , hade [känkt honom Kronones fä- tesgård Corbys, med 20 gärdar derunder liggan- de i Vittenſtens Lån, 50. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- holm den 6 Juni 1570. Med befallning , at Claes Kurtzel och de oͤfri⸗ ge förrädare utan nåde fkulle afſtraffas. — $1. lrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm den 12 Junii 1570. Med befallning , at han fkulle ranfaka om Reh- mert Scharenbergen, Borgare i Revel, hade råtrigs het til de gods, hvarom han gjordt anfékning. 52. Ifrån den ſamme til den famme. Stock- holm den 17 Junii 1570. Med befallning, at han åt de Finfke Ryttare, fkulle uplåta £å mänga gods i Lifland, ſom “ Cronan voro fôrfallne, 52. I N m— zz 53. Ifrån den ſamme til den famme, Stock- - holm den 19 Junii 1570. Med befallning, at Laffe! Hindricffon Hårdell fkulle tildelas några af de i Lifland förbrutne A- deliga gåärdar, Hvaruti han lofvar, i anſeende til det anfall, hvarmed Hertig MAGNUS och hans Ryſka an- hang hotade Lifland, at med förfta ditfånda 10 Orlogsſkepp och 2 Fånikor Stakefkyttar, men fom ingen tilgång var til penningar, fkulle fol- ker förtröftas om fin befoldning vid förſta làâg- lighet, | S O | | / ER Å 5§55. Ifrån den famme til den ſamme. Up- fala den 20 Sept: 1510. . Hyvaruti Konungen, på hans egen anhäâllan, lem- nar honom affked ifrån Gouverneurs fysflan i Lif- land , och i hans ftålle förordnar Hans Björnsfon til Lappas. Afrwen anbefaller ban honom, at af borgaren Honerjdger i Revel, jemte 200 Dalers inneftåen- v de rånta, utkräfva 1000 flagne Daler, hvilka ”c haft låntagit af Grefve Per til Vifingsborg , och Grefven nu lofvat Konungen at få låna, 56. Afhandling emellan de Svenfke och Danfke Commisfarierne , uprättad på Gräntfe- mötet vid Siöryd emellan Ulfsbåck och Knåryd den 12 Octob. 1580. ' 57. Konung JOHAN den III:s fladga, at hållas imellan det Kongl. Hufet, gjord '_,,mtl?d | | Rik- DT — 54. Ifrån den ſamme til den ſamme. Up- fala den 23 Aug. 1570. Rikfens Råds , Ridderſkapets och flere Stän- ders famtycke i Stockholm d. 27 Junii I 582. 58. Ridderfkapets och Adelns bifall til näft- föregâende ſtadga. Stockh. d. 27 Jan. 1582. $9. Ryttmäſtaren öfver en Fana Finfka Ryttare Nils Olsfons intygande, at Ture 7öns- ſon til Aby, den tid Narva, Jama och Copo- rie äröfrades, ſamt under toget til Nöteborg , förlorade för fienden fyra varaktiga häftar , utan at derföre ärbolla något fkadeftånd. gif⸗ vet Borgo den 3 Nov. 1582. 60. Bref ifrån Konung JOHAN den III. til N. N. i Veſteràâs. Stockh. d. 9 Julii 1585. Konungen förklarar ſig dåruti nôgd, ar med hielpeſ katten hafva fôrdrag, til deiſs böndern kunde få någon undlttning af åkren, ; 61 JOHANNIS Regis Edictum, De bo- fis hæreditariis Conjugis Sue CATHARINZE JAGELLONICAZ , Datum in arce Arofienfi. ' d. 12 Maji 1584. 62. Commiffariernas Bref til Herr Gu/lw Gabrielsſon ( Oxenſtierna) til Fånö, Ståthållare på Revel. Narva d. $ Nov. 1585. Med underrättelſe, at då de vid Narven vore til handels med Maſchoviten och fkulle med Lådja draga ut för ålfven, flog ſtrömen båten omkull, hvaraf den olyckan hånde, at Pontus de la Gardie i vattnet omkom, : Com- La fm 1 Kin⸗ 1580 I tin 0 1584 a Finha - n fönta ch C0pr löteborg , - hållar, nd, git N den I |, n med bönderaa De b0 Acoken, t 6ℳ,. ven v00 mtå Wl* kul n omkal, Ja Gordlé Copt R z Commiffarierne voro: Claes Akeſſon (Tott), Pontus de la Gardie, Claes Bjelke, Chriſter Ga- brielsfon (Oxenfljerna), Ture Bjelke, Carl Hin- dricffon (Horn) m. fl. Vid denna olyckshåndel- fe omkom äfven Borgmiſtaren i Revel (Barthetl Rortert , famt aderton andre perſoner, ådle och oãdle. | 63. Guſtav Baners Bref til Guſtav Gabriels- ſon (Oxenſtierna). Stockh. d. 23 Febr. 1587. Med anhällan, ar han hos Fogden på Dagön ville pådrifva, at de huggne ſtenar och fifefte- nar ſamt kalken, ſom Hans Maj:t requirerat til Stockholms Slott, mätte med förfta öfverftyras, Afven anbefaller han honom, at vid förfta Öpc:_ N vattn til Stockholm Öfverfånda några fkepsladd- ningar fpannemål, i fynnerhet korn, emedan det eljeft vore befrucktandes , at mängen åker i Upland fkuile blifva ofådd, 64. Konung JOHAN den III.s fkrifvelfe til Olof Rynning. Vadſtena Slott d. 12 Junii 1587. Med befallning, at han på båfta fätt fkulle ut- rufta ſig och fine tjenare, och til d. I Julii infinna ſig i Stegeborg eller Calmar, för at vara hans Son, Konung SIGISMUND, följakug til Polen, 65. Rikfens Råds famt Ridderfkapets och Adelns Förfäkran , at icke deltaga i de ſtämp- lingar, fom någre af Rådet hafr för händer e- mot det Kongl. Hufet och den uprättade Arf- föreningen , hvarigenom de äfven ådragit fg Konungens onåd. Atum Stockh. d. 19 Febr. 1590. D sS 66. Her- 58 66. Hertig CARLS broderliga och kärliga fpörsmål til Kongl. Maj:t, Hans F örſteliga Na- des käre Herr Broder, om icke måtte talas til Adeln, ſom förfamlade äro, vid detta fätt m. m. 67. Ridderfkapets och Adelns fvar til the pun&er, fom then Högborne Furfte Hertig CARL uppå Kongl. Majts vägnar, den 7 Febr. 1590 på Stockholms Slott framſtällde och förhandlade. 68. Konung JOHAN den III.s Radfäſtelle på Ridderſkapets och Adelns Privilegier. — Gif- ven Stockholms Slott d. 2 Maji 1590. Tryckt i Åbo Txdnmgarnc 1782. ſ. 361,875, 388, och 1783 ſ. 53. 69. Konung JOHANS Propoſition til Rik- ſens Råd och Ständer uppå Riksdagen, fom | holts i Stockholm 1590. | 70 Rikfens Råds och Adelns F oörnyelſe up- ; På Arf- föreningen d. 7 Maji 1590. . Rädflag. A&m Uplaliæ 19 die menlis Febr. 1589. 72. Rikſens Råds bref til Hans Kongl. - Majt Konungen i Polen, då de voro tilhopa 1 Uplala den 18 Febr. 1589. Konung JOHAN den III:s fkrifvelle til Rikfens Ständer d. 2 Jan. 1590:- 74. Ko: Sy&er burg, / del kap en 2 beiky N j s X P reſpechn Lept. 15 M kon U nung £e Och 79. sTÅ Mum | Plens c & conf Cathol; : 0, An Re) v balivg l gw” jätte tls ttma ar til the e Hertig , den 7 ramhllde H dfaffe]f e* G&k ip b 3003750 n tl Riks myelfe up" . die Wenni us Ml. vo tilh0på ) AM | Syſter ELISA BET, Hertiginna af Mechlen- burg. Stockholm d. 27 April 1590. Rörande någre Rädsperſoners forbrytelſe. S. Konung JOHANS förbärtring på Rid- derſkapets och Adelns Privilegier. Stockholm den 2 Maji 1590. 76. Förfvarelſe-ſkrift på Konung JOHANS belylini,g. Stockh. d. 11 Junii 1590, | ' På egne och de ôfrige i Konungens onåd fallne Rikfens Råds vågnar, upiart ar RiksCantzleren Eric . Sparre, 7. Conſtitutiones & Conditiones, quibus SIGISMUNDUS D. G. Rex Poloniæ & pro- ximus Princeps Heriditarius Regni Sveciæ &c. reſpectu ſucceslionis tenebitur. Calmarim d. 5 Sept. 1587. 78. Rikfens Råds underdâniga fkrifvelfe til Konung GUSTAF ADOLPH om Tyfka Kri- get och medels an ſkaffande til defs foxtiattande. - Uplala d. 25 Nov. 1630. 79. Documentum, quo Rex Sveci GU STAVUS Maganus uckiuin & gratificandi ani- mum Regi Chriſtianisſimo Gallie teſtatum cu- piens certa quædam ineundæ Neutralitatis capi- ta conſenſit cum Electoribus & Prmcxplbus Catholicis. 80. De Bibliotheca Cathedrali Moguntina. An Rex Sveciæ Bibliothecam Capituli Cathe- | ' drahs 60 — dralis ſedis Moguntinæ ſibi vindicare posfit? Signatum Moguntiæ, d. 7 Martii 1632 2 Balthafaro Henckell Juris utriusque Doctore. 91. Litteræ Claudii Klotii ad N. N. Hol- mie die Sept. 1642. 82. Ejusdem ad N. N. cum librö_ fuo : Undervifning til den fvenfka Lagfarenheten. Holmiæ d. Sept. 1642, 83. Til Herr Bo Guftavsfon (Båt) til Foll- näs, Ståthållare på Stockholms Slott; Sine dato & nomine, Ar på vers och angâr den orått han gjordt fin — Svågerfka. | 84. Boetius de Jure Patronatus. 85. Rikfens Råds bref til Olof Lauritæſon och Mårten Helfing. Stockh. d. 21 Dec. 1567. Olof Lauritzſon och Mätter Måirten voro Kong ERICS Secreterare. ä Angår Rikets iråkade fvåra belågenhet och nöd vändigkeren deraf, at ovånfkapen imellan Konun- gen och Hertig JOHAN måtte komma til godt flut, och Hertig JOHAN blifva utur fångelfet endtledigad , på det hvar man af honom kunde haf- va råd och dåd, hjelp och tröft. 86. Dalkarlarnes fkrifvelfe til Smålänningare ne. Tuna d. 9 Jan. 1597. Underfkrifvit af menige man i Dalarne, Cler- keri, Krigsfolk, Bergmån och menige allmogen. Angår Konung SIGISMUNDS befkyllningar emot Fertig CARL, ' 870 dd - fing S Sändnin, vell, U lt? I0 a dr N H - 0 bo: enheten, til Folk in gjudt ÅÅ anrit ]na C 1f07 or0 Long ; oc odds an Konun⸗ a i %OA: ; fångelkt ,mingar- nb, d"' lnogenn ip : $7. Bref ifrån de vid marknaden i Enkö- ping närvarande Ständer. Enköpings marknad Tjugonde dagen 1597. | Angår de af Hertig CARL framitålte frågor om Religionen och flere Rikets angelågenbeter. Un- derfkrifvet af Abrahamus Andr. Ubf. Petrns Jonæ Ep. tregnenſis och Olaus Stephani Aroſienſis. — Urtaf Uplands Rytteri, Åke Bengsfon, Laffe Jòͤnſſon, Hans Påderffon, Påfvel Fönfjon, Jon Anderſſon, Pebr Jonſſon, Bengt Zouffon, Birgel E- ricsſon, Torbiörn Anderffon, Nils Guldzerdh, Chriſtopber Mattsfon, och Bengt Jnſſon. Borgmäſtare och Råd ifràn Stockholm, Upſala och Vefterås, 88. Rikfens Råds underdåniga fvar på Ko- nung SIGISMUNDS , med defs fullmyndige Sändningebud Samuel Laſcy, öfverſände fkrifs velſe. Upfala den 20 Febr. 1598. Rådet fôrſvarar höäruti de ſteg, ſom Hertig CARL ragit, och ônſkar at Konungen ville ſuoart äterkomma i Riket, för at affkaffa all oreda, och enligt fin ed och förfäktan regera efter Syeriges Jag, , . | 1 :89. Konung SIGISMUNDS i(krifvelfe til Arvid Erieffon ( Stålarm), få ock til alle trogne män, underfåtare och tjenare, manhaftige Krigsmän, ädle och oädle , yppare och ringa- re, få många fom i Finland inne pàâ Fäftnin- garna och eljeft ute på marken ftadde voro. Varſchau d. 14 Nov. 1597. Han fêrſäkrar dem i detta bref, i anfeende til Hertig CARLS aufall på Finland, om Inar hjelp, kyar- T —— Lap hvarföre Han ock til krigsfolks vårfvande, inom få dagar ville til Eſtland förfända Sten / Baner , til Hendelò Lindorm Nilsfon , och til Holland Se- : ereteraren Olof Sverkerfjon fåfom Commiſſarier; förmanandes emedlertid Finnarna, at i ſin trohet emot Honom blifva beſtändiga. F 90. Konung SIGISMUNDS bref til ſina Svenika underfåtare. Varfchau d. 30 Sept. 1597. Han upgifver häruti orfakerna, ſom det året hindrat honom at refa 6fyer til Sverige, förmanandes dem , at icke fätta tro til de ofannin- gar , fom at oroliga och bullerſamma mennifkor utfpriddes , utan blifva beftåndige i fin underfåte- liga tilgitvenhet. . | — 9t. Konung SIGISMUNDS fkrifvelle til alla fina underfåtare i Sverige. Varfchau d. 22 Innetattar ſtora befvårs - punéter emot Hertig CARL, 92. Konung SIGISMUNDS Bref til meni- ge man i Sverige. Varlchau d. 11 Dec. 1597. Ståldt emot det bref, ſom Hertig CARL emot honom låtit utgâ på Svenſka, Tyfka. och Latin, 93. Konung SIGISMUNDS fkrifvelfe med fit Sändebud til fine underfåtare i Sverige , jemte några öpna bref, fom i Riket fkulle kringſpridas. Varſchau d. 12 Dec, 1597. | Innehåller ibland annat, fôrbud för alle Borgare och Köpmån , få väl utlåndfke fom .inlåndfke,ai på Hertig CABLS befallning géra någon förſträck- nin zi, penningar och varor, emedan Konungen icke tânkte fig fådant erkänna eller berala. 94. Pol- 4 Konung tinenti Mr gen gOH kom rade 95 Veté%xg folk oc 02 de k ln | tillik 06 ( Ms I Y (ut Vid Uplala d HAD 99 u, lo nåe, In0M Bawer, tl olland Se nmifanr; lin uo til. fna 1507 | det åra Herige, olannin. ennifkot nderliter fyelle ti I d 22 j| meb 1597 AL emot 1 Latio. ſe med velige, N Borgatt > kar på ;ör[häfk' (o0ungén l, EED 63 . Polcke Legatens ſerifteliga beſfalining, at Kondng SIGISMINDS Mandat fkulle in con- tinenti & m præſenti för menigheten upläfas. — Egenhåndigt underfkrifven af Legaten, ſom kallar ſig Samuel Lafky von I/g; ko & %mwaid_ Iunchailcr åfven befallning, å Konungens vàg- nax, til Borgmaſtare och Rcåd 1 Stockholm, at in- gen fkulle inlåta ſig med Hertig CARL om nå- on lefverering och handel, ſom af hanungmy in- komſter fkulle betalas , emedan Konungen för! kla- rade ſ àdant fôr intet och kr aftléſt. 95. Hertig CARLS brof til andelige och veranige, Adel och Clerkerie, Borgare, Krigs- folk och menige Allmoge i Nerike. Nye Per- noz den 8 Octob. 1600. | Han underråttar dem häruti om orſakerna til fin långre bortavaro i Lifland, och lemnar dem tillika del af ſin ſkrifvelſe til Pol ſka Ständerna. 96. Cantzlerens Ambete ſtäldt på kKongl. Maßts förbättring. 97. Litteræ Joh. Henr. Bacleri ad N. N. (ut videtur ad Regni Canc. Axel. Oren heerro) Upfaliæ d. 2 April. 1650. 98. Extra& af Sändebudens aändnmg it Hans Kongl. Majt. Angår någon fkiljaktighet imellan Konung JO- HAN och Hertig CARL. . Articlar , ſom förhandlades uti den Riks- 100. Be- dag, fom flod i Stockholm d. 7 Martii 1590. J 100. Betänkande om Kittet, huru ſkilj- aktigheterna imellan Konung SIGISMUN och Hertig CARL fkola ur vägen rödjas. Detta betänkande är til Hertigens vidare pröf- ning och förbättring framgifvit af nâgre, fom i fjelfva fkriften kalla fig olyckfahgc bedröfva- de och vanvyrdade. 1Ior- Copia af den förſegling Och beflut , fom gjord är, uti Kongl. Maj:ts nu regeran- des alles vår allernådigfte Konungs och *Her- res Konungfliga Kröning uti Upfala d. 17 Sept. 1617. E 102. Contra& med Dannemark om Stral- funds öfverlemnande til de Svenfka. Actum Kopenhamn d. 17 Sept. 1628. . Copia af Rädflaget , fom är hallxt den April 1629. Angår ſtilleſtändet med Polen och det tilämnade - Tyfka kriget, 104. Literæ Regis GUSTAVI ADOLPHI ad Ruthger Huſium d. Aug. 1624. Under finnes antecknadt: deſcriptum in Cancel- laria illuſtrisſimi Magni Heendan Cancellavii ex avtographo, ut primum ab ipfo Domino Cancella- rio conceptum fuit anno 1624 d. Auguſti. 105. Konung GUSTAF ADOLPHS bref til RiksCantzleren Grefve Axel Oxenflierna. Berlen den 29 Octob. 1625. | Angår Sä — n fotirskdin S å Angår Polfka Kriget, Ibland annat (krifvet ) . - Konungen i detta vidloftiga bref: ”Jag och Fåle- "herren drogo til Veſtermünde ſamma Coſſakckr ”paffera at förlåggia, och fom vi tit komme, Vi kr — "GonfaRkus folk på andra fidan Veſen och beg- n 'ge Saphier, Fader och Son, deras folk pâ andra k o00 o0c fidan Dynner, hvilke med bôſſer och ſtycken på . ”ofs fköte, dock hinte Heiduke béôſſorna intet "ôfver, men med ftycken råkte de nâgra karar til dods, och ibland andte fkott unte them Gud 7 + kI S 2 j ſatt å ; then äran, at the gångaren, ther jag ſatt uppâ, ”med ct ſtycke räkte och ihjålfkuto, hvaröfver [a | ”the vål utan tvifvel vordo hégmodige; men jag 7 "har ordſak at tacka Gud, ſom mig nadeligen min dödlighet hafver pimint, och likuzil jeke ”låtit falla utaf mina fienders hånders verk.“ ]e På et annat ftålle i detta bref heter det: ”hun« n "zren och alle kalle Loſement hafva drifvit of3 ifrån "Kåkenhufea och hit, på hvilken vig jäg mera Ld > . o A 3 yncka ſett ån någonfin :förr i 15 àr, fom ja "hos kriget varit hafver. Hår måfte Jag fmula för t | ”folcket , ſom man plågar giöra för "hönfen , (å R oſflitigt hafver Måns Märiensfon ſakerna beſtàlt.“ fe 1I06. Ifrån den famme til den famme, Ber- ſen d. 30 Nov. 1625. Angår et tilämnadt fammanträde med Hertigen at Curland, öG rr „ 107. Ifrin den famme ti den ſamme. Ber- « ſen d. 16 Dec. Dec. 1625. d Med Project til en ny alliances afflutande, åfven ſom årfkilligt rôrande Lifland. På et ſtälle i bref- vet fkrifver han? ”Gud gifve I vote i Sverige, „ty ther går fållfamt til.“ Och på et annat: ”Lart ÜÄ“V Nilsſon och Peder Erictſon äro både fjuke, år ”få jag Secreterare och Camererare, vore.jag cale- fſactor, få vore jag o Maria tria, — k i 108. 108. Ifrån den famme til den famme. Up- ſala d. 25 Nov. 1629. Angår några upkomna quereller imellan Prin- ſen af Danmark och Rhengrefven, 109. Ifrån Printfeffan CATHARINA i Vei- fenburg til Konung GUSTAF. d. Julii 1629. Angiende f/cerdomaren Straſsburgs opalite- lighet, 110. Konung GUSTAF ADOLPHS Po&- | ſcriptum til RiksCantzleren. Hufvudqvarteret i Oberndorf. d. 29 Sept. 1632. Rörcl ärd hlhga underhandlmgar EÅ r 111. Ifrån - Konung GUSTAF ADOLPH til RiksCantzleren d. I April 1628. Angàâende Kriget med Polen. 112. Konung GUSTAF ADOLPHS Re- folution om Elfsborgs lölen. Bäckared d. 8 Jan. 1613. 113. Articuli Novi Fœderis. Ofvanföre är anmärkt: Exemplum Ser ipti, me — nu illuſtr. Caucellarii illuſtrati. 114. Reſignatio Fœderis Ofenſivi & Defen: fivi inter Svecos & Gallos. . IIS. Tractatus Auxiliaris inter Svecos & Gallos. 116. | b Ma odé ta - MM ip0 É M tir d €> €e — — L i6 116. Forma Literarum Serenisſimi Regis GUSTAVI ADOLPHI, quas ad Cäcfarem e odem tenore, effe transmn?as credibile eft. Da— ta Strallundæ Anno 1630. 117. Literæ Friderici Gerſto ad Cancellari. S um Ax. Oxenſtierna d. 15 Jan. 1631. I xg Ljusdem. ad eundem, - Thoruni d. 13 3 Martii 1631. II9. Serenisfimi Reg. Majtis Sveciæ Re- ſponfum ad illuſt. D:ni Bar. de Rorte , Chri- ?. ſtianisſimi Regis Confiliaril & in Aula Renden- tis , propol 3tzonem, coram illuftrisfimis Regni Adminiſtratoribus ex Senatu fa&am Stockhol- miæ die 2 Sopt. 1637. Actum Stockholmiæ die Nov. 1637. 120. Hvad ſom afhandl las bör i Frankrike. 12I. Tractatus Anglicus. 122. Literarum Cancellarii exemplum ad par trem jofephum. ; | 123. Extra&tum e Literis Salvii ad ' Ragi. nam CHRISTINAM. Hamb d. 7 Dec, 1639. 124. Literæ Laurenti: Ha)tr: ad Regni Can- cellarium, Dantiſci d. 8 Mart. 1630. 125. Ejusdem ad Eundem, d. 27 Apri! 1631. 126. Ejusdem ad Eundem. d. 20 Junii 1632. E 2 127. — | 12—7. Anonymi Literæ ad Cancellarium Ax. Oxenſtierna. EX loco noto d. 27 Sept. 1634: 128. Ejusdem ad Eundem. Ex loco noto d. 15 Octob. 1634. 129. Ejusdem ad Eundem. Ex loco folito. d. 27 Junii 1638. 130. Ridderſkapets och Adelns fvar uppå de Functer, fom H. N. Hertig CARL hatver - dem anmoda låtit, d. 24 Julii år 1597. , 131. Hertig CARLS - Frågor, Vadftena d. 23 Junii 1598. Och Ständernas derå gil- ne IVar. Vadſtena d. 25 Junii 1598. 13 2. Ständernas Förening med Hans Fur- ſteliga Nåde Hertig CARL. Vadſtena d. 27 Junit 1598- | 133. Copia af det bref, fom Ständerna med Tyke Larsfon (Gyllencerewtx ) i underdånighet Kon. SIGISMUND tilfkrifvit. Vadſtena d.28 134. Pun&er, hvilka Konung GUSTAV ADOLPH förelade Rikfens Råd at belvara- Stockholm d. 9 Dec. 1614. 135. Puncter, hvilka Konung GUSTAV ADOLPH förelade Rikſens Räd, at jemte den förra — propofitionen Öfverligga. Stockholm d, IS Dec, 1614. 136. 5 Era 136. Danfka RiksRådernas bref til Svea Rikes Råd. Köpenhamn d. 31 Martii 1610. 137. Bref tl Drottning CHRISTINA ifrån dävarande Refidenten i Munſter, federmera RiksRådet Bidrenklos. Munſter d. 24 Junii St. n. 1648: Rôrande Frids-underhandelen Osnabrug och ch. Munſter. 138. Refponfum Confmdcratmum Belgorum ad Chartulam quandam Domini L»gcrfeldu. Albæ aulæ d. 29 Odob. 1653. Subſcripfit nomine & cx mandato Comitii Sta- tus Val. Strikland, Praſ- | 139. De Proprietatibus , qualitatibus atque utilitate machinarum quarundam bellicarum. 140. Copia utar det jag i Nyköping uträt⸗ tade. r utan uném(kmfc, . 141. Copia Literarum Reipublicæ Atgenti nenſis ad Serenisſimam Reginam Sveciæ CHRI- STINAM d. 4 Febr. 1646. 142. Exemplum Literarum ad Imperatorem manu ipfſius Cancellarii primo ſcriptarum- Magdeburgi d. Seht. 1635. 143. Litere Axehi Oxenſtierne ad Das. Heruh. uw. Stäkeborg IX, Kal. Oåob, 1614. E z5 1144 | | 70 ðð 144. Literæ Zohannit Oxenflierna ad patrem Ax. Oxenflierna. Londln d: 2;* Ai; 1633. 145. Ejusdem ad Eundem. Stetini g. II Martii 16,3. 146. Ifrån den ſamme til den ſamme. Os- nabrug d. 9 Martii 1646. Angående Frids underhandlingen i Osnabrug. 147. Ifrän den ſamme til den ſamme. Os- nabrug d. 27 Sept. 1647. Om ſakernas dà varande ſtällning i Tyfkland, 148. Ifran den ſamme til den ſamme. Os- nabiug d. 29 April 1649. | 149. Then Svenſka SjöRätt och Sbepbs⸗ | articlar. 150. Literæ & a a Peiri Abet: Smaltzi ad Cancell. Åm:l Oxerſtierna. Glyckſtad d. 19 Ju- i 1036 | 15 I. E jusdem ad Eundem. Pariſiis d. 29 9an 1636. 152. *) Smalnzixs ſtuderade på Riks- Canc. Axel Oxen- fiiernas bekoſtnad, blef ſedermera haos Handsecre- terare och nyttjades i vigtiga fôrrâttningar; men antog Catholf ka låran i Stockholm, rymde utur Ri- ket, och gick i Kejterlig t)uai% Giörvelliana (pag. 251 & 152. Propoſitio, Smalivii manu feripta, ſine tamen notatione temporis. Videtur habita, in præſentia Cancellarii , & Lee gatis klectoris Saxoniæ. ; 153.Bref i'rån Smaltzius tlI RiksCantzl. Gref- ve Axel Oxenſtierna. Roan d. 17 Febr. 1637. Med åcfkilliga nyheter ifrån Frankrikee 154. Ifrån den ſamme til den famme, Stocke holm d, 16 Maji 1637. Hvaruti han utbeder fig RiksCautzlerens mogse na råd i anfeende til ſit tilämnade frieri til Hu= gonis Grotii dotter. | 155. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- holm d. 12 Junii 1637. Med anhållan , at blifya forſand til Fâltmar- fkalken Baner, för at nägon tid hos honom förblifya. 156. Inſtruction, hvarefter H. K. Majt vill HofCantzleren Herr Joban Salvius ſig än yttermera, vid den Franſyſka Ratificatio- nens utlefvererande rätta fkall. Stockhom d. 1637. Upſatt af Smaltæius. 157. Korta Antekningar ( ſine dubio Smali- = zii) om mitt affkedstagande i Sverige, innan jag begaf mig på reſan til den Legationens befhridande, hvartil jag var utſedd. E 4 Den — Deu 12 Martii, berer det, men året nåmnes icke, ; Jick jag min depefche af Regeringen m, m. , Tog affkied af Drotzen, fade, jac fkulle re- ferera RiksCantzeleren alt det jag bade bördr och ſedt. N Ja privaro: ( Drotzetus ſcilicet dixit, Reginam o00 - Mätrem vara nügot mera ſedat. Filiam ſpernere vanitatem & actiones marris. Pfaltzoravium eſſe guietum. De Archiepiſcopo ſe defiderare conſilia Cancellarii. Aroſienſem non poſſe præteriri. Ca- Fr R velinus (forre Paulinus vel Laurelius) fururus | 20 Jir multi mali coneitator. Aboenſem deſtinari Lin- den copiam, Jacobum Zebrazynthium Aroſiam. Con- reſtabatur affectum fuum in me. - ' 158. Smalizii Negotationer af honom fjelf uplatte på et löft papper. ; ; | Defle Negotiationer hafva fig tildragit år 1637, en di han fick i commisfion ar refa til Hamburg , och / ; » åinnebåller detta papper et kort promemoria, hvad han borde uträtta i Dannemark, i Hamburg hos Salvius, äfven fom i Holland och Angland. ' 159. Bref ifrån Smalizins til RiksCantzl. lin Gret Axel Oxenſtierng. Medellöſa Präſtegârd d. 19 April 1639. A T Han gifver håruti tilkånna, at fom Herrarna af Regepingen och Råder fattat den Refolution, at med händer och fötter , féôrhindra hans emploi i ; Å : Sverige, få nödgades han föka fin dimisſion. ( 160. Ifrån den famme til den famme. Tum- bo d. ,12 Julii 1639. 20 Med beråttelfe , at han, fåfom oförpaflad , tvenne dagar blifvit hàllen i arreft i Jönköping; och urfäk- ket han fått höra, at RiksCanzleren illa uptagit. 101. M o Rolle I ] „ ull it oc f frernan | inari Lite aim, (or⸗ om fel år 1690 Ufg ; (JL* ia, hrad urg hos Cantal flegård. Hertarnå - illl | ” | futuras 3 .'&Ål:v.ona h v emplal / - Tur tvenat ” I5; lel. : - —— | 73 161. Ifrån den famme til den ſamme. Me- dellöla Präftegård d. 5 Aug. 1639. Angäâende den begärta dimisfionen, 162. Ifrån den famme til den ſamme. R örande ſamma åmne, hvarvid åro bifogade, Rationes dimishonis petendæ. 163. Ifrån den ſamme til den ſamme. Em- den d. 16 Sept. 1639. Augående defs härda medfart i Hamburg a Salvius. | | € I 164. Ifrån den ſamme til den ſamme. Am- fterdam d. 32 Nov. 163 ER Åfven om fin dimisfion, och den onåd han rä« kat hos RiksCantzleren, 165. Ifrån den famme til den ſamme. Vi- kingåkers Präftegård d, 19 Febr. 1640. Med tackſã gelſe för den nâd Kongl. Regerin- gen honom beviſt genom Defs Öpna bief af d. 30 Januaril. 166. Ifràͤn den ſamme til den ſamme. Me- Fa PEr . dellöfa Pråftegård d. 2 Aug. 1640. Med förnyad förklaring af ſin erkåafla för den vundne nåden, ; . Han fkrifver karuti bland annat: Vill Eders Excellence icke förjkuta eller förldia mig, utaz € a : ; É $ ? SS vacka mig fin milda band; kin jog icke gå eler löpa, få vil jag Riypa för at fatta benne. 167. Ifrän den ſamme til den famme, Me- delloſa d. 7 Oåob. 1640. Angående enfkildte angelågenheter, — - 168. Ejusdem ad Eundem. Lucetm Parif. d. 6 Nov. 1648. . 169. Ejusdem ad Eundem. Regiomonti Bor. d. 8 Martii 163 I. S 170. Ifrån den ſamme til den ſamme. Frank- furt d. 7 Febr. 1634. Rörande det olyckliga flaget vid Nörähngcn. 171. Ifrån den famme til den ſamme. Pa- ris d. 23 Odob. 1634. Med yttrad miſstanke, at brefven i hemlighet ôpnades i Paris, innan de lemnades til fine ågare; hvarföre han 1åder RiksCantzleren, at vara var- ſam i fina utlåtelfer, på det icke nagot mårte up- täckas , ſom borde hållas doldt. 172. Ifran den ſamme til den ſamme. Metz d. 28 Sept. 1634. Med underråttelfe , om Franfofernas yttrande rôrande Svenfka fakernas belågenhet, efter det o- lyckeliga flaget vid Nördlingen. Han flutar brefvet med et Latinfkt Diftichon, fom i anledning af Svenfkarnes nederlag blifvit författadt af nagon fom juft icke vaut Oxenſtiernas vån. Det lyder ſaledes: | Va tibi Frous tauri, (Oxenſtierna) Tua Cornua (Horn) Jam periere; Nunc tua frons petitur, fi fapis ito domum. Vid Nördlingen anförde Horn den cna fygelen, 173: UL ]an. Aul | höln lolm ” ho ln , Ne e Pa onti Bor. s, Frattke Ydlingen, me, 14 hemlighet — fine ågare, var var måltt up⸗ 6, Metz ; guandt fer det & D ſichen, | 20 /)1[/915 ”D aftrdl a (for) u; j bt yb - 172. RiksCantzleren Grefve Axel Oxenfliere nas ſkrifvelſe til Smalizium. Strallund d. 11 Jan. 1636. Med befallning, at han fkulle varna Bengt Styr te, fom var fôrfänd til Dannemark, at han icke af vanitét fkulle föra nägra diſcourſer om Sveriges inhemſka ſtat och freds underhandlingen derute. 174. Ifrån Smalixius til RiksCantzleren G Gref Axel Oaenſtierna. Markaryd d. 15 Jan. 1636. Om hearjehanda. 175. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm d. 27 Jan. 1636. 176. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm d. 6 Febr. 1636. R örande dc hemmavarande RiksRådens tankar om Frids- underhandlingen. 177. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock. holm d. 20 Febr. 1636. | Med underrättelſe om Regeringens Hattade be- flut at ſamman kalla utſkotter. 178. Itrin den ſamme til den lamme. Stock- holm d. 13 Martii 1636. Angående erhällne Depecher, hvyarmed han fkul- le begifva fig utrikes och hoppades fåledes fnam träffa Riks- Cantzleren. j 179. Ifrån den famme til den lamme. Stral. fund d. 5 Julii 1636. Med Complimenter. 180. k 180, Ifrån den famme til den famme. Ham- durg d. 15 Julii 1636. Hvaruti han anförer fina difcourfer med Fran- fke Legaten i Tyiklapd Chamond, rôrande frids underhandlingen och Sveni ka fakernas belägenhet. Ibland annat hade Legaten yttrat ſig om Gro-⸗ tius, 4 han i Frankrike mera J kadad: da gagua⸗ de Svenfka intereſſet. I81. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- holm d. 30 Jan. 1636. Med underråttelfe om Danfke Geſandternes an- komft til Stockholm d. 28 och företräde hos Drots- ningen d. 29 Jan. 1636. | 182. Ifrån den famme til den ſamme. Paris d. 29 Aug. 1636. | Med beråttelfe om förloppet 1 ſin reſa ifrån Hamburg til Paris. 183. Ifrån den ſamme til cn ſamme. Lion d. 15 Sept. 1636. Rôrande fin tilåmnade refa ui Italien. 184. Ifrån den ſamme til den ſammme. Genua 28 Sept. d. g oa, 1636. Med årfkilliga Nybeter ifrån Italicn. 187. Ifrän den famme til den ſamme. Ham- burg d. 3 Febr. 1638. Rörande fin reſa ifrån Stockholm til Hamburg ech ſamtal derftådes med anniyf ka Ambaifadcuxcn ℳAvauna Oemn ur d — — C e — — 1 1$) Durg d. DEN 188 inen Ariſten Verxrens L —— e E Om refan heter det: Den ” veſze jag ifrdn Stockholm , och kom d. 17 til Helſingéèr med be- Jodr. Aldrig dr mig denna vdgen af Ldns-och nih⸗ Herdingsmdn få grofva putſer vederfarin, Jä, de- a & — des i Småland, ſom nu. De förldra all refpeåt ER o00 på Kongl. Majas paſzs, föregifvande fkjursuin- om Gr gen vara affkaffad; flicka fig undan och lemna b ga c en mitt på vdgarna utan fordenfkap. Hade Lands- — böfdingen varit vid banden, fkulle vå någre blif? vie aupne vid Örate — , Siocks . ; _ 186. Ifrån den ſamme til den ſamme. Ham- en ä0 burg d. 12 Febr. 1638. | j0 Diotts — Angående fine och Salvii Negotiationer med É & Avaurx rörande Franfka alliancen, v lus > 387 Ifrån den ſamme til den ſamme. Ham- burg d. 1 ½ Martii 163 8. h ida - Angående Negotiationens flut och ratificationer- nas ôfverlefverercande. | L00 188. Ifrån den famme til den ſamme. Vlies- : . Apr ä 2 28 Mart. 1638 J Med åtfkilliga Nyheter ifrån Holland, Ga c L u N XLII. Den Svenfka Rimkrönikan,. 86 E ark på papper. , “ ; | | / Ar den famme ſom Haddorph utgifvit under - Har titul: Dez Zamla och vidlöfiiga Rimkrönikan itrån pag. 17, men ſträcker fig icke längre än til pag. 446 eller få långt fom Bjelkifka hand- hmb”gf ; > Skriften går , med hvilken den ock narmaſt öf- verensſtämmer. Mot flutet äro några blad ut- rilfne och faknas fåledes hvad hos Haddorph finnes ifrån fid. 139. rad. til fid. 444 rad. $. Frammanföre finnes , deck icke på rim, En kort beråtielfe , om några få Uildndſke Göthifke ſom Inldndſte Kenungar, och flutar med CARL - VIII. ätven, om våra Hedniſke Förfåders Gude- Sjenſt m. m. Handſkriften är för öfrigt icke ivärläſt, och ſynes vara itrån flutet af 1400:de eller början at 1500:de talet. . XLIII. Monumenta præcipua, quæ in Scania, Hallandia & Blekingia in- veniuntur, obfervata & cum Hifto- rica brevi enarratione illuftrata ab Hermanno Chitreo Vejano. Anno Chriſti 1599. 5½ ark. Tryckt uti Cantzlie - Rådet Lagerbrings Mo- numenta Scan. Vol. I Pi 278 — 326. XLIV. En gammal Svenfk Krönika. 8 ark. ö ”. Defe& både vid början och flutet. På förſta fidan har Affeffor Braad anteknat: Denna efterföljande Krönika år blott er kort ſam- mandrag atur Olai Petri Svénfka Krönika intil Koenung ALBRECTS fångensfkap. Förmodeligen är den dock äldre, ock har til äfventyrs blifvit nytt jad af Olaus Petri. Äfven har Herr Doct, och Dompr. Alf på | träm- — = fümſta handling — Grelslo Konung — GERD har vid den, oc necdot Gu/kw j Den « vid futet - Lage Svenlka — ÄLV. | ver w D Ne the reß, FAM tr ÄLVI, get M L tph Oriugg m fnes j å mÅr J e Göhfk ved CARL Iders Gad 01( ICAC f l4 .,M que in I m H&&' frata ad Anno ringd M0 0 (rånikd, t antebtal l W juika w — . 55 främſta ſidan anmärkt: Hdr ndmnes, det i andra bandlingar icke Idrer finnas, at ex Herr Folke Grelsſon varit Folkuxgarnas Stamfader, gift med Konung KNUTS Doner i Dannemark INGE- GERDT. . Ärkebifkopen Doct. Eric Benzelius, har vid denna berittelfen ſatt et NB. i brätc den, och berättar härom fåfom en färdeles A- necdot i deſs bref til fin broder Cenfor Libr. Guſtav Benzelflierna 5 173 5. Den ofvan anlörde Hiſtoriſka upgift finnes vid flutet af tr och början af 12 bladet. - Lagerbrings mening härom kan läfas i defs Svenſka Hiltorias Del. II. ſid. 92 och 95. — XLV. Eraſmi Ludviktſon Krönika éf⸗ ver den Stormågtigfte och Hôͤgbor- ne Furfte och Herre, Herr ERIC med det namn den Fjortonde, Sve- riges Göthes och Vendes med fleres thes tilhöriges Konung. 28½ ark. Eraſmus Ludovici var Konungarne ERIC Och JOHANS Secreterare, vir majeris aaaeſeris quam eruditionis ſäger M.eſenius. XLVI. Handlingar rörande .inråttnin- gen af et General Conſiſtorium i Svyerige. 43 ½ ark. I. Inſtitution och Inſtruction, ſom Kongl. Majt hafver ärnat at gifva det General-Con- ſſiorium ſom inrättas kall. 2 For- 860 2. Forma eller ſätt, huruledes et General- ConiReotiaum. Eccleli ſialſticum i vårt Fädernesland Sverige , Guds ord och Guds Förfamlings lofhg_)a bruk likmätigt s kan uprättas och hållas. 3. Biſkoparnas [var vid ſammankomſten i Strengnäs på Konungens upgitne Förflag til et General-Conſiſtorium. Strengnäs d I 4 Nov. 1623. Bilkoparnas och Präſterſkapets yttrande vid Riksdagen i i Stockholin d. 20 Martii 1624, rörande ſamma ſak. Stockholm d, 20 Martii 1624. s. Kongl. Maj:ts Propolition ; gjord til Prä- ferikapet , angående det förcilagna General- Confliftorium. - Actum Stockhoim d. Martii 6. Theles breves , de Confiftorio Generali bus concors Minilteru Ecclefiaſtici ſententia ; dé quæſtione prælertim principali, atque de Præſide & Aflefloribus dilucide continerur. „Ungerteknade af: Perrus Kenicius VUpfalienfis, Laur. Paulinus Gothus, Johbannex Rudbeckins ro- ſienſis och Jonas Kylander Lincopienſis. In marginc har Arkebif kop Benzelius vid Rud- bechens namn anmârkt: 4 † bonosm ock upſatt, ſom fes af Originaler, ſom finnes bos Herr Proften Kallenium, 2. Uppå Kongl. : Majts vår allernàâdigſte Herres och Konungs ötverantvardade In;hu— Gion, belangandes Conl liſtorium Eccleſiaſticum, ſom dar nde: Eccleliaſtico, in Regno Sveciæ inſtituendo „qui- fom upt underdå Adum t underdn Stockholt 6, Tnf fom Kon bjelp in ( Vad och | lamlade Åp 16 I0 Ia Mojt haf Horium ( II. F0 Cenera] (, N Fådeny Cd Pör UPY'åttas 0 12. R hOHUl?(r ( 8 för gm l, emnende ; i&lte Imé hund ”EM A 2 RRR fom uprättas fkall i Stockholm ; Priftér(kapets underdâniga och ödmjuka betänkande och ſvar. Acdtum Stockholm d, 20 Martii 162 5. 8. Uppå Kongl. Maj:ts Propofition, belan- gande : Confiftorium (Generale, Präſterſkapets underdåniga betänkande och fvar. Stockholm d. 31 Martii 1625. Actum 9. Inſtruction för den Senatu Eecleſiaſtico, ſom Kongl. Maj:t hafver aktat bruka ſig til hjelp in Confilis Eccleſiaſticis, föreflagen, pröf- Vad och godfunnen af Bifkoparna och det för- famlade Präfterfkapet i Stockholms Riksdag in I Avpr. 1635. 10. Inſtitution och Inſtruction, ſom Kongl. Maj’t hafver ärnat at gifva det General Con- ſiſiorium ſom uprättas ſkall. In Novemb. I 643. II. Forma eller Inflru&io, huruledes et General Conſiſtorium Eccleſiaſticum i vårt kä- '.ra Fädernesland Sveriges Rike, Guds ord och Guds Förfamlings lofliga bruk likmätigt, kan uprättas och hållas. 12. Rikfens Ständers beflut, hvarigenom Konung CARL GUSTAF antages och förkla- ras för Succeffor efter Drottning CHRISTINA. Actum Stockh. d. Mart. 1649. 13. Präſterſkapets underdåniga [var och be- tänkande på Drottning CHRIST INAS före- ſtälte Propoſitioner d. 15 Martii 1649. F I4. Pun- 82 — 14. Punder, öfver hvilka Hennes Kongl. Majt Drottning CHRISTINA begärer, at Rikſens Ständer vilja meddela ſina hälſoſamma råd och betänkanden. Stockholm d. 13 Jans 165. Präſterſkapets af Upfala Stift underdà- niga fvar och betänkande, enfaldeligen uti korthet författade på de 16 af Kongl. Majt nådigft Ständerne öfverantvardade puntter , d. 31 Jan. 1649. ' x | 16. Lintopienfium enfaldiga betänkande och fvar på Hennes Kongl. Maj:ts vår allernådig- fte Drottnings föreltälte propoſitioner. > T7. Prefterikapets i Scara enfaldige dock Välmente betänkande på Kongl. Maj:ts öfver- lemnade 16 puncter. 18. Aroſienſium fvar och underdåniga be- tänkande på Hennes Kongl. Maj:ts föreftälte puncter. 2V , / 19. Til Hennes Kongl. Maj:ts Propofitio- ner, nu vid denna Riksdag förſamlade Prefter- fkapets af Vexiö Stift, enfaldige och underdå- nige betänkande. * ER RR 20. Aboenfium och Viburgenfium enfaldigtt och underdånigft betänkande och fvar på de 16 puncter d. 31 Januarii Anno 1649 uti Rikslalen vpläfte blefvo. . 21. Cleri d Drr 21. Cleri Scarenfis enfaldiga betänkande om Scholordningen och Conliſtorio Generali , hvil- ka äro prælchterade på Riksdagen 1 Stockholm Anno 1649 in Febr. 22. Uppå Kongl. Maj:ts til närvarande Ril . ſens Ständer öfverlefvererade puncter, d. 31 Jan. är detta Prefterfkapets underdâniga råd och betänkande. Actum Stockholm d., Febr. är 1649. 23. Präſterſkapets underdiniga råd och be- tankande om General Conſiſtorium Eccleſiaſti- cum och thels författade forma. 24. Drottning CHRISTINAS Propoſition til Utfkottet af Ständerna, at fliteligen öfver- väga , famt fig tidigt och troligen ofver at för- klara, föreltäl: dt och öfverantvardadt i Ràâdkam- maren på Stockholms Slott d. 28 Febr. 1649. 25. Quæſtiones de re præcedenti. 26. Reſpo onſi 10 Johannis Elai Terſeri a ad Qurt ſtiones Facultat. Theol. Pröfefföribus in Acad; Upf. d. 2 Marti 1678 exhibitas, 27. Thefes breves , quæ concordem ſenten- tiam Miniſterii Eccleliaſiici complectuntur de onliſtorio Eceleſiattico. T 7 f. (. 28. Hc fubſequentia in Conſiſtoric Upla- Henk infra ſcripti Capitulares defiderant, Intra ſcripti ſant Claudius Onopaus, Toratn: Rudbeckius, Petrus Jobannis Rudbeckius, Marti- mus Stenius, Nicolaus Myliander, Jacobus Zebra- vuthus, Benedictus Leuchovius, XLVII. En gammal Poſtilla på Sven- ſka. 24 ½ ark. Defe& både vid början och flutet, famt illa medfaren. Ar fäkert från flutet af 1400 de : | eller början af 1500:de talet. XLVIII. Anonymi Prælectiones in For- mulam Concordiæ. 28 ark. XLIX. Martini Brunneri betånkande om Trollvâſendet och deſs afdõmande. 132 ark. Genom detta märkeliga och med imycken Rtyrka ſammanſkrefne betänkande öpnades änd- teligen ögonen på vederbörande, och alla ran- ſakningar afſtadnade öfver det rykthara Troll- väſendet, fom redan àt lågorna npolktat få mänga ofkyldiga menniſko- li. » s Diſſ. Prof. Er. M. Fantr De Inquifiti itione Saga-⸗ rum in Svecia Upfſ. 1787. ”L. Olai Petri Svenfka Krönica 462 ark. Tar varit tilhörig Knut Pofe och Gòran Poffe, Fader och Son, al hvilka den ſiſtnämnde fkrif- vit på efterſta bermen: Gud tröfte den, ſam af sengdomen S ſtor mòdæ, ſorg, mycken fara, fpott ech ſkada för fin trogne tjenft , ſem mig vederfar W;q» $ h : 8 — — rit, Hofi jenſten uiflå V waße > och med defs lån och lycka mâſt nöja Idta. * Knut Axelsfon Poſſe til Såtenäs och Hellekie blef år 1567 Slottslåfven på Leckö Slott , år 1569 vid K. JOHANS kröning Riddare , fams - ma äår RiksRåd och Stårhållare öfver Veſter- göthbland ; famt år I $89 tillika Lagman öfver Smaͤland: gitt med Ebba Ornftychs, Göran Lind- ormſſons dotter til Bronäs. Von Stjernimans Höfdinga-minne ſid. 368. Göran Knutiſon Poſſe, kallad den ldnge til - fKilnad, ifrän Göras Nilsſon, öfvergaf efter 5 års fångenfkap, år 1603 Fäderneslandet och rymde med tvänne fina Söner Kane och Ga- brieltil Polen , blifvandes år 1616 dödi Dantzig. Prof. Er. Mich, Fants Diſſ. De fatis illuftrium in Sveeia Familiarum, ſub inteſtinis inter SIGIS<= MUNDUM & CAROLUM diffenfionibus, p. 9« Upl. 1789. ' | . LI. Laurenti Petri Refutatio Catechis- mi Martini Cromeri. 21 ½ ark. På förſta bladet har Arkeb. Eric Benzelius anteknat: Refutatio hae Catech, Martini Cromeri, Aukiore Laurentio Petri Nericio Archiep. Upſa- lienſi» deſeripta eſt anno 1706 6 M. S. Bibliocheca Aroſienſis, quod miihi mutunm dedit vir Cl. Rabenius. LII. Johannis Schefferi, Argentorat. In M. Tullii Ciceronis libros de Offi= ciis animadverfiones. 38 ½ ark. , — t 69s LIII. Handlingar och Bref tjenande til uplyſning af Svenſka Hiſtorien. 89 ark. I. Om S. Brigitta flächt och byrdh', utdra- git af en gammal book i Vaditena Kläſter. 2. Om Kong GUSTAFS barns födelfe. 3. Om Kong GUSTAFS Förfäder. & vita. $. Extractum e Perfonalia illuftrisfimi Com. Jacobi de la Gardie Comitis de Lecko.: I 6. Vita Axelii Oxenſtierna & ſtemma Oxen- Nierniorum Comitum Zeb. & Erici. 7. Konungens af Dannemark öfverläggning med fitt Råd , om Svenſkarna voro til at tro eller icke. | z Afcopieradt uti Helfingör af M. Durell, 8. Extracdt af Befaliningsmannens Carl Lars- fon Burmans bref, rörande en Lapp fom mils- tänktes för trolldom. Piteàâ d. 8 Julii, 1644. 9. Ad Cancellarium Ax. Oxenſtierna literæ Doct. Herlini. Anno 1631 d. 19 Decemb. 10. Copia Literarum Hephurni ad Cancella- rium. Landov. d. 25 Martü 1635. III. Strödda anmärkningar, tjenande til up- lylning af Svenſka Hiſtorien. 12. ÅGa 4. Comitis D:ni Zacobi de la Gardie Genus til I MS e n0 n k0 12. A9a Svecica defcripta ex Autographo - illuſtrisſimi Cancellarii Ax. Oxenſtierna. 13. De Morte CAROLI IX: ni. Upfatt af Riks Cantzl. Ax. Oxenſtierna. I4. Carmina Latina De GUSTAVO ADor- PHO ab Hagene Grotio. 15. Konung CARL den IX:s Gäfvobref til Henric Falkenberg ; på den gård , fom Arke- Bifkopen Abrah. And. Angermannus genom ſin trolöshet förverkat. Gifvit Stockh. d. 8 Nov. 1606. 16. Konung GUSTAF ADOLPHS Pr1V1- legium för Er:c Schroderus på den af honom — förfvenfkade Jehannis Magni Hiſtoria. Stock- holm d. 27 Oct. 1618. 17. Bref til RiksCantzleren Axel Oxener. ma från Arnold Mejåntwe Stetin d. 12 Januarii 1644 Med beraticlſe om fſin reſa HE Polen, för at å- terhåmta Fadrens ditförde böcker. | 18. Petri Gembiche Ep. & Canc, Regni pPo- loniæ Literæ ad (forſan Gregorium Boraſtum) ut libros Johannis Meſſenii Vidue & filio Ar- noldo traderet. Variſaviæ XIII d. Menſis De- cembris 1640. | s - Kongl. Rådens Dom imellan Do& Nil ererho,s: och Johas Meſſenius rörande äs gande rätten af Långebro. Stockholm ² år 1612. F 4 200. Bref 20. Bref til RiksCantzleren Arel Oxenfliers na ifrån Arnold Meſſenius. Dantzig d. 30 Martii 1641. Med ytterligare underrâttelſe om förloppet af fin commisſion, at ifrån Polen återhamta ſin Fa= ders böckers 21. Gregorii Rord *) bref til Arnolduns Meſſe- vwium. Frauenberg d. 26 Febr, 1641. 7 | Angår Fa&rcns Johannis Meſſenii bôcker och ör tryckt i Celfi Monum. Polit. Eccl. p. 217. 22. Den fammes til den ſamme. Frauen- berg d. 7 Martü 1641. 23. Fohannis Meſſenii bref til Bifkopen i Åbo C Mag. Ifaac Birg. Rul:owm) rörande fin til- imnade Finlands Krönika, Ulâ d. 30 Sept. 1636. Denna pi Svenfka förFattaoa Krönika blef år 1774 tryckt hos Frenkel i Åbo på 67 ſidor in 8:vo. Blf af v. Sriernman Öfverfatt på latin med ans= märkningar, hvaraf år 1728 tvenne ark nycktcs3 men afſtadnade ſedan aldeles, - . - / , 24. Ifrån , den famme til lebCantzleren ; Z_&x»e! Oxenſtierna. Stockholm d. 8 Maji 1616. Med ashällan, at han genom fin 55 bön hos Xauungen ville förlofla honom utur firt fångelfe, 25. Ejus- * At Boraſzus varit ÖRO*öthc och N”orrköpmcebo är väl redan tilräckeligen bevitk i UpfOlegS : Såll= kapets Tidningar, för år 1736 ſid. 81 fohj. men ril Sfyerfied torde åfven detta kunna beltyr⸗ kas af fjellis nämnct, fom utan tvifvel år ſam. Manſatt af Bog éag Boreat och 2ι urbs, få at Bor Aus lårer beteckna det ſamina iom Norcopenſis. Denken I dg Förloppet £ amta fin Fr - b båcker och . Fouen rpcnl | ] ika hlef å: dor in vA a med i⸗ k :rj/cktcs; ntnleten 1616. ötbön hgs »nU,bO u mgs Sall 81 fO:], nd behht. j är M0 gf(?imjm de dn ti - —— — 89 25. Ejusdem ad Eundem. Upfal, d. 21 Martii I60Il2z. 26. Strödda Annmuitkningar 1 Svenſka Hi. ftorien, 27, Excerpter utur Riks- Cantzleren Axe⸗ Oxenſtiernas fkrifter, ; 28. Expeditie Sveco- Borusſica 1626. 29. Bened, Schumansi Gratulatio, viro eru- ditione & virtute præſtanti,; Dino Paale Gold- ſtein ſcripta, cum ei Gradus Doctoratus utri⸗ usque Juris decerneretur. 30.Ad Regem GUSTAVUM ADOLPHUM | literæ Math. Giger: Ord, Ecck Colon. Auguſt. Confeſſ. Miniſt. de obtinendo libero religionis exercitio. 31. Ad Eundem Literæ Rakeci C Georgu Ra. getzii) Principis Tranſilvaniæ. Datæ in civi- tate Alba Julia d. 24 Febr. 16332. 32. De Proceffu & violenta Morte Anglo- rum Regis CAROLI ST UARTI, literæ atr Bruxelis d. 13 Febr. 1649. . Nie. Chesnecophori bref til RiksCantzl. Gret Aret Oxinhieruas. Nyköping d. 19 Febr. 1615. . 34. Den fammes til den ſamme. Nykapmg d. 24 Febr, 1615. 3" Den fammes tll den famme. Nyköping . 17 Martii 1615. Föregiende trenne bref angå någon hemlig o” 2X s — h undmhand!mg fom C/;mzecopiorm haft hos Enkes Drottningen, rörande något af Konung GUSTAF ADOLPH tilåmnadt fucrx 36. Extra& af den fammes bref til den ſamme. Dat. d. 14 Aug. 1615. Med underråttelfe , at Enke Drottningen gifvit honom fitt bref, på de Öngöthfka godfcn, ſom gamle Fru Görael tilhört hade. 37. Den ſammes til den lamme. Stockholm d. 15 Sept, 1615. Med . un&c*mtzef(s at EnkcDrottningen användt all méôjelig flit til at kunna tjena Konungen, med dct Aſtundadc biftånd af nâgra tuſend tunnor panml. | - 3 Dm»mm de Ceriſantis Literæ ad Canc. Reßa 4 rel. Oxenſtierna. Lutetiæ d. 16 Mañi 1645. 30 E;usdem ad Eundem. Lutetm d. 16 Mali 1645. 40. Extract af Grefve Fwanke Siuret bref, rörande någon i hans Grefſkap. inneſtiende krigshiely. Hörningholm d. 8 Maji 1615. Ar. Legafens Joh. Salvii bref til Riks- C..ntzl Hamburg d. 8 Martii 163 5. | Århc»lts af Rzks('amzlcren uti Diepe d. 7 näd- följande Maji. 42. Hartvich Hindriehsfons Tavaſtiæ bref til . » » + fine dato. Han gitver deruti tilkånna, fig hafra på Fin- ika ôfverſatt och utgifvit Krigsarticlarna, och at ; an han det 43. nat bra Dee⸗ 16 | holm d S : 105 Eka han åfven var ſinnad framdeles utgifya Lagboken n0 CUSTAF Pd famma fpråk. Se mera om bonom No 57 af detta band. tl 43. Secreteraren ZJohan Mnſſon Silfrerſier. nas bref til RiksCantzleren, Stockholm d. 24. R 44. Ifrin den ſamme til den ſamme. Stock- 44 holm d. 20 Juli 1638. tockholm Med åtfkillige inrikes nyheter, ST A Ifwn den famme til den ſamme. Stock- R -ä:m, id holm s 20 Julii 163 8. S MAE Med underråttelfe om Fåltmarf kalken Lesles an- komft til Stockholm, och RiksAmiralens litsfara, di han (kulle fliga i en bac ud Car sib 46. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stock- 4 ; holm d. 15 Nov. 1641. . LJ ; 47. Ifrån den famme til den ſamme. Stock-. | holm d. 8 Dec. 1641. u Prc&å Med underrättelſe om itſ killiga anſtalter i Lif- land til Fäſtningarnas i ſtändſättande, | S o * ä 48. Ifrån den famme til den ſamme. Norr- N köping d. 7 Febr. 1643. lDE Rörande et tumult i Norrkôping. Om upkof- k ver och fluteliea utgången af detta ovdſende kan . Idfas Aſſeſſor Braads Ö&göthars Minne, fid, 38 följ. . bt ti — 49. Ifrån den famme til den famme. Nar- - va d. 31 Martii 1645. N m | > Rörande General Gouverneurens Eylenſtiernas Commisſion i Ingermanland, ſor at reglera Con- tributionerna. 4 0 Ifrån den famme til den famme. Dorpt 13 April 1645. Rôrande en tilimnad Commisſion i Eland. Fr. Ifrån den famme til den famme, Revel d. I Juli 1645. Réôrande forloppet af Commisſionen i 1 Eland - och Lifland. 52. Ifrån den famme til den famme. Stock- kolm d. 7 Julüi 1647. Ifran den ſamme til den famme. Stock- 53. holm . 14 Julii 1647. 54. Ifrån den famme til den ſamme. Stccks holm d. 21 Juli 1647. Utom annat fkrifver han i detta bref: ”Förle- ”den ftora Bönedag, under Hoamafiopred kan, ſkedde et hort tumult här uti Slotcskyrkan , i thy „nar M. Ericus Gabrielis (utan tvifvel Empora- Srtue) hade ändat predikan ech fkulle begynna nen ‚„gick Lector Gymnaſii Pr esbeckins fram 23 å år Choren, utan kappa, med et fvård pâ fidan, C orh var allaredan kommen någre af Guardet för- ”” pr, de ofngc fatte emot honom fine Partizaner, och efter ſom han mycket opiniatrerade, fick han - P hugg, och måfte å Smedjegården; fedan har ” ranfakadeg vardt han befunnen, ar 'hatva hos ſi ſig ” en lång knif utan flida och en annan något 'mmdz».. I går var han för Herr XKuut Fo[k ”ech några ficre til förhör, då has bekände fig hafva s Gylnkunas ä rcgåcn (N mmme, o 0 i Und. smme, Revel oca i Ead su Sc mne, S mme, h bref: ”Fötl mifio;i*iåfkf" ) sbvel Euper kalle bes sobecklar E ' I f'(å,fd Ff bäll, /é A cundet Öra jr DartizAET) I'!iéc ) ik t Å Mm Ja 4) i i00t v ud ”jn I pafvå j S to r — 3 *hafva haft i finnet, ar dråpa M. Ericum Gabrie- *Jis, men få åro några erd af konom fallne, ſom ”gifva ſtarka ſuſpicioner, at fådant hans elaka fô- ”rehafvande cmot H, K, Majits egen Perſon vario 3 23 | å anfedt, - Om detta ovåfendetr talas i fupplementet til det å flor ftående Stockholm fid, 318, men utan up- hofsmannens namngifvande. Dår berättas âfven, at Presbechius haft i upfåtr môrda ſjelfva Drott- ningen, och ar han, efter hållen inquiſition, un dergâdt det ſtraff, fom var , laglikmåtigt, med et då groft tilåmnadt brott. | År iroligen den ſamme Chriſtopher Presbechius, ſom genom bref til RiksCantzleren af d. & Julii 1640, blifvit recommenderad til någon fyfsla, af Mathias Soop, för hvilkens Söner han et år varit Informator. | ; Har förmode!igen varit Ledtor vid Gymnaſium Holmenſe, och i den händellen är han forbigiân- . e / 1 + ; ” —„ d gen uti den förtekning åfver deffe Lectorer, ſom Samuel Geſtrin lemnat ofs i fin Diſſ. De Gymna= fio Regio Gevhlienfi utgifven i Upfala 1788. Se mera Bandet EIV. N. 38 ech 29, 5S. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- holm d. 28 Juli 1647. , Rörande 1:0 om någon upkommen miſshällig- het imellan Riks-Skattmäſtaren och Ridet i Riga, angående Fortification imellan Slottet och Staden, 3:0 Om de Rytlke Handlandes mä?ånöjc deråfver , ar dem icke lemnades tilftånd utföra Svenſkt Kop- parmynt och 3:0 at Hartvig Hendricsfon , (SeN:o 42 . af detta Band) for ſine fkrifter, hvarmed han inju- rierat Hofråtten i Abe, blifvit dömd til 6 års fångello, SRS — 94 5.6. Ifran den ſammie til den ſamme. Stock- holi- d. 30 Julii 1647. Angiende Kröningshjelpen af Puoa. : L 7 Legaterne Eric Gyz"m,z*zemas och Lars Cantberſtens ſkrifvelle til RiksCantzleren Gretve xel, Oxenſtierna. Narva d. 7 Julii 1647. Om fin ankomſt til Narven. 59. Secreterar. Johan Silfverſtiernas bref til Aug. 1647. va fig til Rvika oråolen, ' 9. Ifrån den ſamme til den ſamme. holm d. 18 Aug. 1647. Med irſkilliga nyheter ifrån Riga, Stock- | 60. Ifrån den ſamme til den famme. Stock- holm d, 24 Aug. 1647. . Med beràttelſe, at Axel Tureffon dagen förut blifvit död af måfslingen, | 6GI. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- holm d, 24 Sept. 1647. _ 62. Ilran den ſamme til den ſamme. Stock- holm d. 30 Sept. 1647. / I Med nyheter ifrån Riga. 63. Ifrån den ſamme til den ſamme. Stoek⸗ holm d. 4 Octob. 1647. Risscantzleren Ax. Oxenflierna, Stockh. d. 11 - Rörande Ambafladens uplåt at upbryta och begil= - gar mz vien M nm 0 | dad ”och | "Åhn 6) Folan I m Many Tare, 7 ten och Nykör Junii 7 dorm* ( | m?, ocå YN tn Stocks 0 . us Och Ln || RRT leren Grelve penas brel il tockb, C.II yt oc be.'%å mme, Stock k! nme, Stock lut S —= 64. Ifràn den ſamme til den ſamme. Stock. holm d, 9 Octob. 1649. Rörande någre ankomne Gefandter ifrån Prins ' CARL FERDINAND i Polen, och hans bref til RiksCantzleren. 65. Ifrån den ſamme til den famme. Stock. holm d. 20 Sept. 1649. / Sr . j Om förloppet af underhandlingen med någre til Stockholm ankomne Ryſke Gelfandter, 66. Ifrån den famme til den ſamme. Stock- hohn d. 28 Sept. 1649. Vidare om ſamma underhandling. 67. Ifrån den famme til den famme, Stock- holm d, 18 Octob. 1649. *). Angående Ryike Abgeſandternes tilåmnade con- ference med Rådet, Härom hercr det i brefvet: ”I går var alt tillagat, at Geſanterne fkulle kom- ”ma up til confcrcncc, och då utvåxla Contracts lof- r „ven; men efter fom befunnit blef, dem hafva emot Varn.ng, vid Rikfens Råds Titul brukat de or- ”den Dumni Ludi, ty blef conferencen tilbakars, ”och jljåra Geſanterne, ehuru nödigt det ock ſker, ”fådant nu rätta. *) Johan Silfverflierna, ſom ſkrifvit föregående bref, var Son af under - Lagmannen i Sodczaz zanland, Maus UMa0*⁵ och kall lade ſig Fehan Månsfös innan han blef adlad d. 8 Scpr. 1638. Var då Kongl. Secrete- zare , men blef ſedermera HofR34, Secrtcterarc at Sta- ten och Tege t til Mufchovitifka Tractaten. is t i Nyköping d 15 Junii 1604, död p__ Stiernerup d. Junii 1660 utan Söner, Gitt med Catharina Er “ dotter ofrålle , men ſamſyſter med Öfverfte Lieutenan- 5"" och Commendanten Lars Er. icsfon Storimhatt. VId. Stiernmans Adels Matrikel ſid. 331. 4 5 ; 6”3. Ifran den ſamme til den ſamme. Stock- holm d. 18 Dec. 1649. 69. Deploratio Pacis Germah, ſive dxiferta— tio de Pace Prageni, tam infauſte quam inju- ſte inita Pragae Bohemorum 32 Maji Anno MDCXXXV; in qua artes Auſtriacor um, vecordia Saxonum, pericula Proteſtantium & æquitas bel- ]i a Francis & Svecis jure prolati , evidentis- fime oftenditur, Auctore Zuſto Aſterio I, C:to. Jerem. 6 v. I4 & 8 v. II. Lutetie Fariſiorum MDCXXXVI. 70. HvVarjchanda. 71. Georg Stiernhielms bref ei » = > » (förmos dehgen RiksCantzleren Owenſtierna) ſine dato. Han klagar deruti ôfver fin fattigdom, och fvå- ra motgängar, snhållande, at Hans Excellence ville hos Ians Kongl. Maj:t recommendera honom, at han fôr ſina- hos Kronan inneſtâende löner antingen matte erhålla näâgra gods och går- dar, chvareſt de hålft; kunde vara belâgne; eller ock at derat måtte kortas och efter hand afråknas på hans årliga Ordinarie och extra Ordinarie ut- lagor. : Ibland annat (krifver han: ”Hvad jag in Anti- ” quitatibus ad illuſtrationem Gentis, Cultus Pamæ od ”pr iſtinæ & Lingvæ hafver lagt för flit an, och hvad ”jag dcrutinnan har pm&crat är otroligt at ſäga. ”Verken em medel-at de ens komma i daoshufcd ; X fkul e priſa Mäàſtaren; likvål (at Eders Excellen- ”ce må fpörja huru gram mig verlden àâr) hafva „mine ovänner hos Hans Kongl. Maj:t, få ſnart )ag vände ryggen til, promeverat en annan der- „ xtil; deſs capacitet til det vcxkct år ut aſini ad lyram.“ 72 Ejus- Majt 163 4 La &, Lien Uphl, d, 1, g Ejus '1039, 70. Ejun I Pertil blef a och idk letare, M inportan Oclande 105711 med Au N m 15,; kd 38 a M* n*»t? li Mher I Lå 72. Ejusdem ad Eundem. Dorpati d. 15 Maji 1637. É 73. Ejusdem ad Eundem. Sine dato. 74. Laurentii Cantheri, poſtea Cantherſten di- di, Literæ ad Regni Cancell. Ax. Oxenſtierna. Upial. d. 14 Jumii 1638. | 7$. Ejusdem ad Rundem. Upfal. d 9 Dee. 1639. 76. Ejusdem ad Eundem. — d. 24 Dec. 1639. / Lars (eruerjlm Son af Kongl, Secreteraren Bertil Par_;**/ou, kallade fig Canter, innan han blef adlad d. 21 Jan. 1647. Efter utrikes te ſor och idkade ztudzm, blef han 1640 Kongl. Secre terare, 1043 tillika Hå radshöfding i Norboe I8. rad i Vei*:mfmz.amå. 10460 brukad i en vigtig ech important Commisſion i Lif-och Eſtland. 1647 Gefandt til R_vaziamza 1649 fkickad til Holland. 165 -Secreterare af Staten och Hof- Råd, Dôd 1657 1 Polen i et orättmätigt fängelſe. Gift 1642 med Anna Paulina, Arke Bil kopens Doct. Laxren- zii TPaulini dotter. V. Stiernmans Adels Matrikel fid, 387. 7v. Laurentii Benedikli Titeræ ad Comitem Arel. Oxenflierna. Ex Tumbo pridie Iduum Ju- lii MDCIV. Laur. Benedicti var E».yrlrancrdc i Tumbe, ech den ſamme, ſom &r 1598 6t e ralre en del 4 Up- Jands Ryttare , ar Öfver f*'fva Konung SIGISMUNDS paruic, JIVerwing x(.ma Delen fid. 437. 7”8. Laurentis Stig selii ad Eundem. Upl. d. 24 Dec. 1 1639. Q 9 79. M. 98 — . M. Lęgurextii Peringeri, Poëſ. Le& in Gymnal. Strengnef. Carmen, fuper iniqua Præ- toris Gripsholmenfis dlfpo(iuonc de Salartis Le- Gtoribus Gymnaſii deputatis, compoſitum 1678. '80, Carmen Axelii Oxenſtierna de Se Ipſo. 91. M. Nicelai Baddei Literz ad Cancella- rium Axeliun Oxenſtierna. Orebrog'it tertio I— dus Sept. 1639. 82. Ejusdem ad Eundem. Pridie Non. Fe- Pruarii 1642. Præcipua vitæ ejus momenta continent hæ literæ. 83. Ifrån den ſamme til den ſamme. Örebro 4. Martii 1643. | Med underrättelſe, at han var finnad lata tryc— ka Handlingarne angacndc den tvift, lom upkom- mit imellan honom och nägre i rebro, ä Sche- lans vägnar. Om denna tvift kan låfas i Joban Frid. Bagge⸗ beſkrifning em Orebro, ſ. 265 G & 266. . 34 Haraldi Apelbomii Literæ ad Cancellari= Uum Regni Ax. Oxenſtierna. Sine dato. 8s. Defenſores Evangelii fub F ERDINAN- DO II. Imperatore Romano. Inachäller et latinſkt Diſtichon om eller til hvar och en af de Furitar och Herrar famt Ratcx,, fom pi et eller annat fått deltogo i Trettio åra kriget. Sâſom cxcmpel terde e och annat kunna anföras. Om g vebto e⸗ on⸗ $e , d lar Wa Rat(fv | L fåwo = 90 Om Kontingen i Dannemark beter det: Securus poteram turbas fpe&are rebelles, Quando aquilam impugno meque meosque ruo. Om LandiGrifven af Heſſes: Grammaticam pueros fatius docuiffe fuiffet , Quam quatere imperium ſeditione gravi. Om Kenungen 1 Sverige. Nil Patre indignum molitur Svecus Avisqus; Dent neſcire vires proſpera fata Tibi. - | Om Camerarius. Lapfas res Domini ſcribax Camerarius armis Cum nequeat, reparet pennipotente manu. Om Hoelland. Seditioforum fax , turba & mater & hofpes, Seditione viges , feditione peris, ' 86. Bref ifrån Peuer Anthoni (Lofſele) til RiksCanc. Oxenflierna. Sine dato. På Tyfka. 87. De triplici genere Uncorum in Livonia. 88. Mercurii Taltil Sibilla , af Olympen d. 24 - Sept, 1674. En Conjunéturs - fkrift ; och kan fes, af de ia margine anteknade perfoners namn, emot hvilka den i ſynnerket varit ftåld. 89. Copia af et bref nederkemmit af Himmelen d. 14 Decembris Anno 1677. | Å ” Om detta Himlabref år efteråt »santeknade: Originalet af detta brefvet år funnit af en bon- ds de Tbhure Mnſſon, den 14 Decemb. 1677 , intet w längt ifrån vågen vid en grind; och kan vål tro- ende$ det vara kommit ifrån Himmelen, efter ſom det år med bondens ed bekråftat, at det hångt i pt luften, utan någöns uppehåld för hans gon, och — eljeft. på ct ſàâdant underligt blått papper fkrifz vit, fem man intet hafver fett, ej heller kan en / menniſ ka fådan ſtyl fkrifva , med förgyldta bok- lI0 ſtäfver, i fynnerhet then förfta bokitafven, Bon- den hafver brefvet in Originali til Commendanten MC 1 Bohus lefvererat, | | . = 90. Simon Rofenbergs berättelle, om Hans pn Excellences Herr Lorentz Creutzes förhållande um på Svenfka Flottan med de Danſke. Stoekholm in d. 8 Junii 1676. ; a ' n0 Angir det elyckliga flaget vid Öland, d, t Junii 1676, då Skeppet Crenan under en oförfik- j tig våndning gick i fank och ſtörre delen af be- | fättningen ,; äfven fom Gref Creutz mkeligen om- ; kom, Härom kan äfven låfas Beckſtadii Adelige 9 och lärde Svenfka Sjöman fid. 134 följ. u 91. Regiſter på Herr Preſidenten Guſtav Ro- ſenbanes Documenter, fom fkola inläggas i Hof- sätten; om Lägerſtället i Näshulta Kyrkogård. Af Documenterna, ſom upråknas och varit til antalet 16, finnas in extenfo Bifkopens och Conſi- ftorii i Strengnås remiſs til tinget de 8 Martii 1676. Tingsrättens dom d. 3 Octobr. 1676. Co- pia af Rofenhanes ſupplik til Hofrätten. Beſvär e- met Tings-ranſakningen d, 3 Octob. 1676, vid 92. Fer- enben. ' id tg [ ånn | n, och [krifs in CA , d dantea Ha Mlande cholm ä artif | pb id 92. Perdinand ab Auſtria Nuncii Oratio ad Pontificem & Pontificis Reſponſio. 93. Expettativa Saxonica FRIDERICI Im- Peratoris. Grätz. d. 26 Julii 1483. 94. Confirmario ExPe&atxv:e Saxonicæ a MAXIMILIANO I:o Romanorum Rege fa&a, Wormatiæ die Martis poſt Nativitatis Mariæ MCCCCXCV. 95. Expeditio nnerii Germanici contra Im- peratorem Turcarum Sulthan MAHOMET, fili- um Imperatoris Turcici Sultani MURATI bello infenſisſimo Regnum Hungariæ infeſtantem An- no 1595-.på Tyfka. > 7 Härvidi kar Arkeb. Er, Benzelius anmårkt ia margine : rempore Rudalp/n Imp, Rom. : 96. Litere Cæſaris MAXIMILIANI II:di ad - - - in Caſtris ad Jaurinum d. 24 Sept. I 566. _ 97. Ejusdem ad Eundem, d. 3 Martii 1567. Scriptæz ſunt hæ literæz 4 Prineipem quendam, quem & fratrem & ſororium & ſangvineum ne- minat. Priores, ut dimitteret CHRISTOPHORUM Diraiucem Megapolenſem e captivitate ejus diuturna & priſtinæ libertati reſtitueret. Poſteriores, ut cers ta die Deputati corum convenirent ad dlfcordmsv » ditimendas inter ſubditos illorum, — - 93 Tractatus Pacis inter Cæſarem & Regemkt Galliæ. Ratisbonæ d. 3 Menſ. O, 1630 G 999. I 99. Imperatoris LEOPOLDI Literæ ad Re- gem Poleniæ d. 17 Nov. Anno 1678. 100. Vera Origini⸗ Narratio Tumultus Bo- hemici. 101. Electori⸗ Brandenburg. Literæ ad : Mi- niſtrales d. 26 Octob. 1614. 102. Ejusdem ad Regem Poloniæ. Ex arce Coloniæ ad Spream d. 18 Febr. 161 5. 103. Decrets, ſo die Herrn Evangel. Stände an die Herrn Jefuiten gethan. A&um in conci- lio auffm Prager Schloſs d. IAug. Anno 1618. 104. Literæ Domini Doct. Gedenauni pro- | pma manu ſcriptaz. Mariæburgi d. 20 Jun. 1620. 105. Inſtructio SIGISMUNDI Regis Lega- tis & Commiffariis ad Marchionem Branden- burgicum data. Varſaviæ d. Menſis Januar. 40 SR 1. 106. Declaratio Cæl. Maj. tis Ppapali Nuncio Extraordinario fadta Menfe Febr. 1I622. 107. Literæ Cæl. Majrts ad Regem Hiſpa- niæ. Viennæ d. 15 Odob. 1622. É 108. Ejusdem ad Banhaſarus smsin Vien- næ d. 15 Octeb. 1622. 0 A 109. Ejusdem ad Eundem. 1. + å 10. E usdam ad Eundem. r — 0 hr0 len N CG h n si MN. a inde OncIs bb i Jetta åb S t d 1II. Ejusdem ad Patrem Hiaeyneum Capu- einum, Viennæ: d, 15 Odob. 1622. 112. Deliberatio Principum, Seniorumque Populi Germanici, i in atrio Cæſ. MATHLE con- » gregatorum. 11I3. Gravamina S. R. M. Sveciæ contra exercitum & quosdam confultores Imperatoris, IIA. Conditiones quædam a Rege Galliz & Sveciz Cæſari propofitze. II5. Propofitiones Baronis Digby Magn?c . Brit, Regis Legati ad Sac. Cæſ. Maj:tem. 116. Refponfum S, C. Mitis ad propofitio= nes dicti Legati. 117. Propoſitiones, forſan ab lpfo Cancel- lario Ax. Oxenflierna , quia ejus propria manu fuerunt ſcriptæ. 1II8. Fœdus Brunsvicenfe, TI Copia Codicilli, manu propria Serenis- ſimi AaRldill nd utriusque Bavarie Du- cis, S.R, I, Electoris ſcripti & Sigillo mu i niti. På Tyfka, 120. Inſeriptio Sareophagi, g21, In obitum Bavari, Ar icke vidlöftigare, än at det här kam införas. Ergo hquxt humum tandem Bavarus = - - avarts Herocs inter princeps , celfistimus - - -=- imus. Annt ipſum quicquam ecelefti a ſede retarder? Årdets EA . — dkde 108 3 HZ j Ardet » - Nonne animæ polus eſt a crimine pure? - . Ure, Ure-- Dei haud zelo & miro flagravit amore? - - Ore. Ore = - - Creaturas num cultu affecit Jovæ ? - - -QO! va O! va - - Lojelæ haud profunt fuffragia multum?- Ultum. Uliwm - Sed pauco conſper ſit ſangvine terras? - Errasa Frras - - Ezterres an fecit ſangvine junctos? - Unétos. Uné&os » Frende, para, quid ceſſas cred ere victum? Ictum. Ktum - - Chrifte Tuis Jeſu fer mite levamen, = Amen, 122. Concepta & agitata ad mandatum il- luftristimi Cancellarii. Hcilbronnæ 1633. 123. Conditiones, quibus §. R, M:as Sve- cke , recepta ab Hiſpano loca, in Palatinatu inferiori » Regi Bohemiæ reſtituet. 124. Reſponſum Salvii ad Literas Gallici Legat & Avanx, Hamburg d. 21 Sept. 1640, 125. Legati Gall'ci Comitis d Avaux Literæ ad Dominum Legatum Salvium. Hamburg 94. 23 Sept, 1640. 126, Literæ Salvii ad Dominum d” Aanx, Hamburg d. 26 Sept. 1640, 127. Salubref på en qvarn, af Peder Rag- valadſon Kirkopreſt til Magnas Bengisfön Rid- dare. Göksholm Dominica Invocavit 1463. 128. Memoriale Præſentatum Legatis Ele. Koris Moguntini ab Anglico Legato d Augult. 1641. 129. Literzæ Regina EL ISABETII ad Re- gem Poloniæ, Conzugem fuum, Sefen. SI- ée fo _I Vin 102 i 1 in pur2) U, I? 2more? s. 0n. "N?. . .O,' 4 terras ? Ernn, te victum? dGon, unen, = Äten, mandatum ik 16 . R Mas Sje | in Palatnata Iteras Galle! | Sept, 10400 Avanx Litet . Hanburg Pa/,(r n/fg n Ni⸗ i 1 ℳ ei e⸗ 1 „ nb l. . RRR r =M0 GISMUNDUM AUGUSTUM, - Wieliaswies ; d, 27 Oåob, 1543: ) 130. Ejusdem ad Eundem. Varfavize d, 2 Maji Anno XLIIII. 131. Reginæ CATHE RINX. Literæ ad Po- loniæ Reginam » matrem fuam, Vilna d, 30 Octob. quo Anno incertum. På Italienſka. 132. Ejusdem ad Eandem, Vilna d. 28 Junii 1554. På Italienſka. Å . CAROLI FERDINANDI Ducis ad Vw?*mem URSULAM. Meiland d, 23 Sept, 1624. På Tyfka, 134. Briefe von Peter Gebauer Archidiaco- nus zur Naiſſ. d, 24 Febr. 1625. 135. Literæ SIGISMUNDI Principis Heæ- red, Poloniæ ad Opalienſehi. Vilna d 28 Dec. 1545. 136. Literæ Reginmz Poloniz, Date Varſo- viæ ultima Odobris 1551. 137. Ejusdem Reginæ Literæ. Datæz Varſo. Viæ d, 16 Febr. 1552. I 38. Ejusdem Reginæ Literæ, Datæ Varſo- viæ d. 13 Febr. 1555, X 139. Inſtructio Regiæ aitis nomine 7.0 “ C miti in Tbec?pa Eec, . e erig 1.. B. Legatis Regiæ M:tis Pol. ad illuſtr. D:m Du- cem Finlandiæ data 10: a die Nov, 1561. Denne Joban Theczyn blef kär i den [kôna Prinſeſſan CICILIA , Konung GUSTAF den 1:5 dotter, och friade ril kenne, iake utan alt kopp, men fick indteliges afſlag. 140. Martini Cremeri Literæ ad Regem Po- loniæ. Pragæ d. 30 Jan. I 562. 141. Ejusdem ad Eundem. E ſbinge d, 22 Nov, I 569. 142. Svecorum Regis OHANNIS III: Literæ ad Ser, Principis & Regis Galliæ D:ni CAROLI IX:i cha.tum in sza Dinum Carslum » 15§ Sept. 1569. 143. Caroli Darrai Reſponſum ad præce- dentes Literas, datum Stetini d. 7 Octobr. 1569. 144. Litere FKRIDERICI II: di Regis Da- Darvaum. Ulfviſundi d nie ad Commiſſarios Seren. Principis D:ni SI- GISMUNDI AUGUSTLin conventu Roftochi- enfi, Fridricsburgi d. 9 Decemb. 1569. .Prædictorum Commiſſariorum Literæ ad JOHINNENM III:ꝛ m Regem Sveciæ, Raßoch die 20 Decemb. 1569. 146 >> 152. Mariini Crameri Literæ ad Fran- eciſeum CUraß, ufki Regni Poloniæ vice-Cancellarium, Roſtochii, Ste- tini & Heilbergæ 1$569, 15703 15'71. Præpoſitum Plocenſem &e, - 1 g; P dralis Ec DUM Al clefam V 154 20... 1S0 156 E1 157 Eecleflam NälT 159 Ej Mwwd . 160.. SYr 004 is ado tlr Martii d M :cgå; Biec Och iv Rid V, 1501, rt oden In ISTAR de n ata0 lt kop, dM P0 inge d, 22 ANNIS Mi um Carwoo 159 ad prces ob 1509» chis Da g Da 1909 y Lierend & Ai o ad frk len b iockiale — — 107 14 7 53. Prælati, Canonici & Capitulum Cathe- dralis Eccleſie Varmienſis, ad SIGISMUN- DUM AUGUSTUM Regem Poloniæ. Ad Ec- clefiam Varmienfem d. 24 Juli 1571. 154. Litere Martini Cromeri, Coadjutoris, ad » - - date Heilsb. d. 3 Oct. 1571. 155. Ejusdem :;d » » » Heilsb. d. g Oä. 1571. 156. Ejusdem ad - - - Brunsbergae 1571. 157. SIGISMUNDI AUGUSTI Literæ ad Ecclefiam Varmienſem. In Nov. I 571. 158. Literae Martini Cromeri, Coadjutoris, adra Heilsbergae d, 22 Maji 1571. » 159. Ejusdem ad Regem Poloniae. Hcils- bergae d. 12 Junii 1572. 160 - - 167. Ejusdem ad > » - Heilsbergae » 168. Capituli Cathedralis Eccleſiae Varmen- fis ad Oratorem Regis Poloniae D:num Joh, Demetr. Solikovfki refponlum, Datum d. II Martii ad Ecelefiam Varmenfem. Martinus Cromerus, frän bvilken ta del af för regående bref åro fkrefne, var född uti Staden Biccz i det Cracovfka Voivedfkapet, blef J, U, D, ech tjente fig. up genom tregna tjenſter til Bilkop a Varmien och Konung SIGISMUNDI AUGUSTE Räd; namnkunnig ej allenaſt af ävtkuliga väl före ähtade — — råttade Ambaſſader, utan ock af några utgifna Stiern- lärda arbeten. Dôd 1489 d. 23 Martii. mans Regiſter til Konung JOHAN den III:s Hiſtoria. Joban Demerrius Solikovſ ki, til hvilken aiſt- föregående bref år ſtâldt, född i Veivodfkapet Siradien, var år 1570, då Stetinfka môtet ftod, Kong SIGISMUNDI AUGUSTI Secretetare, blef omfider Årkebifkop i Lemburg uti Reuſſen, död 1603 d 7 Junii, på fitt 74 ålders år, Namn- kunnig ej allenaft af 24 färfkildta utrikes beſ kick- ningar, utan ock af nägra ſammauaſ krefne bôc- ker, ibland hvilka Hans Topegraphia Livonia och Jas Livonicum kunna nämnas, Stiernmans näſttörutnämnde Regilter, i| 4 169. Literae Mathæi Olympi ad Franciſcum Craſzinſki. Romae 17 Calend, Apr. 1572. 170 - - 181. Claudii Frangini Epilcopi & Nuntii Apoſtolici Literae ad Laurentium Gem- bieh; Epilcopum Culmenſem. Varfoviae, Vilnae, Romae & Cracoviæ 1601 - 1607. 182. Literae URBANI Papæ VIII. Da- tae Romae apud S. Petrum, fub annulo piſca- toris d. III Febr, MDCXXVI. 183. Literae Clandii - - ad D:n. Laur, Gembichi Epiſcopum Culmenfem & Regni Po- loniae Cancellarium. Romae d. 10 Aprilis 1610. : 184. Peiri Gembichii ad Eundem. Romae d, 29 Apr. 1610. 185 = - 190. Hiercalis Flecinii Literae ad Dim. Laurentium Gembichi Epilc. Vladislauien- ſem. Romae I610. 191. 191. L gia Bi SIGISMU Laureniiun Sept, 161 102. L Viesmae d 193, k Sollencini 1 194, jol Involkadi c 195. Å | dum Revd (e 27 Jan 196. Li Gntenlem ( 197. Lit dem, O 198 L Cathi d 100. ite⸗ 200. I nor ad S lingva H, lelenaer | t, D&tac in m f'.'.'.. Jöttn Iu j H"lOUl: bvilkar ub foivodliv mötet ibl, tetue, blit u kulkn, 1ir Nad k beflicks Telne de⸗ ja Ljoois Stuurnmens Frånecun YL iopt & - uM GM' '_ . Vilme, I, Dar o pilr , 9 _cgni l lis 1010 Ronaé e ter d s , s ÖR 191. Literæz GEORGII GUILIELMI Mar- chionis Brandenb. nomine patris JOHANNIS SIGISMUNDI, ad Srchiepiſc. Gneſenſem Laurentinem Gembiebi, Datae Regiomonti die 8 Sept. 1618. 192. Literæ Laur entii Trebuin ad E undemn. Viesmae d. 2 Dec. 1617. 193. Rein. Heidenfleinsi Literae ad Eundem. | Sollemmu ultima Maji Anno D:ni 1618. _?ahamms Gembiebi Literæ ad Eundem. Ing tac d. 4 Junii, ſine anni mentione. $. Actum Olivæ coram judicio admo- dium Rev:di D:ni Adami Trebnis Abbatis Olive- die 27 Juni 1618. 196. Litere Adami Goslanfky ad Epiſc. Gnetenlem Gembichi. Bononiae d. 3 Jul. 1618. | 197. Literae Fr. Philippi, Prioris ad Eun- dem. Olivae d. 9 Juli 1618. 198. Literae Alberti Hangelii ad Eundem. . Calnmd 12 julu 1618. 199. Literag R. M. ad GEORGIUM RAKOCII. Sine dato. | 200. Literae Tranſylvaniae Principis B. Ga- bor ad Schender Paſſam manu ipſius propris lingva Hungarica fcriptae, ac poſtea ab ipfo Schender Palla ad Officiales S. R. M:tis mis- ſae. Datae Poſonis d. 4 Novembris 1619. 201. Con⸗ z 1 IIO 201. Contenta Literarum quarundam ad S. R, M:tem a Martino Fiſcher. Ä. 202. Cardinalis Moentalti Literae ad Rp. Gne- ſenſem Laurentium Gembechi. Romae d. 6 Martii 1621I. 203 » - 204. Ejusdem ad Eundem. Romae oc 15, 22 Maji 1621, 205. Cobellutiv S, Sufanne Cardin. S. R. E. Biblioth, Literae ad Eund. Remae d, 29 Maji 3621. 206. Literae Cardinalis Ubaldini ad Eundem. Romae d. 12 Junii 1621. 207. Cardinalis Montalti Literae ad Eundem. Romae d. 12 Junii 1621. 208. Ejusdem ad Eundem, Tuſculanum d. 23 Junii 1621. | 209, Literae Cardinalis Barghefi ad Eundem. Romae d. 3 Julii 1621. 210. Cardinalis Mellint Literae ad Eundem. - Romae d. 10 Julii 162 1. 211I. Literae ana/c: Riolae, Regii Ep. S. c⸗ Nuncii Apoſtolici ad Eundem. Variaviæ d. 6 Aug. 1621. 212. Cardinalis Montalti Literae ac Eundem. Romae d, 18 Sept. 1621. 213. Li. vÅL Nunci Oåot al Vark 2;2 Nenls Juli I Yvb Nunti T!eme 04 och . ——— — na —— IEpd me d n. ROma SR 29 Mij I andenn Eundeny foolanum Pundem, Eundety /aravik Eundcm. Jd li — J 111 213. Literae Coſmi Archiep. Adrianop. Nuncii Apoft, ad Eundem. Varſauiae d. 21 Octobr. 1621. 214 + - 217, Literae E Jusdcm ad Eundem. Varfauiae 1622. 218. Literae Mutii V. xmla/'z Praepoiitx Ge- neralis Societatis Jefu ad - > - Romae d. 30 Julii 1622. 219. Literae Ceſmwi Cardinalis de Torres ad . Romae d, 11 Oct. 1622 220. Joh. Bapt, Laneletti Epiſc. Nilani Nunt. Ap. Literae ad + - - Varſauiae d. 6 Maji 1623. 221, Literae Cofmi Cardinalis de Torres ad - » - Romae d. 2 Dec, 1623. 222. Literae Joh, Bapt. Lanelotti E p. Nilani | Nuntii Ap. ad- - » Varſauiae d. 6 Jan. 1624. 223. Literae Andres Haczelii, € conventu Tremeſnenſi, ad » » - Tremefliae d. 6 Apr. 1647. 225. Berättelfe om Kåckenhufens Belägring och intagande af Polackarna, Förmodl. 1601. Denna berättelſe är upſatt af någon milsnöjd Sveal k, fom i Sverige, Danmark, Stralfund och Lybeck, vill låta veta, hvareft Hertigen hafver lemnat deras föner, mågar och flågtingat, äf- ven fom ca ſtor del at Rikfeas Arckivum. h 112 SSSe= 226. Proteftatio Nuntii Pontificii , data Ra- tisbonae d. 20 Menſis Aprilis 1641. — Exempla Literarum, quas Reſidens Carolus Ma- rinus dederat, Tiguri Helvetiorum ad illuſtr. > Legatum ]oimnntm Oxenſtierna filium Axelii &c, ” 227. Anni 1642 d. 24 hn. C. Marinus ex loco folito. 228. P. S. Dato 4033 Decembris. 229 + « 230. Ejusdem ex loco folito 1642. 23 I. Copia Literarum in Sveciam. Sine dato. 232. Ejusdem ex loco folito 35 Febr. 1642. , 233. Ejusdem P. S. eodem dato, 234— 235. Ejusdem ex loco folito 1642. ' 236. Caefaris Refponfum ad fecundum me- moriale Mediatorum, fignatum in C ancellaria Imperiali d. 24 Febr, fine anni mentione, 237. In hoc Caefaris Refponfum Notae Le- gati Angli, quibus quid deſideret oſtendit. _ 238 ” = 241 Car. Marini ex loco ſolito. 1642. 242. Ejusdem ſine dato. 243. Literae ad D:n, Comitem d Avaux ſcriptae Fontisbellaquei Prima Auguſti 1642. 2 Ludsvico luperius, & inferius a Bethisene. 244. Ca- 4444. Åug, 16 245| | latinatu 26 I per uroq 1040 3 ( 247. C du, 164a 240 u YÖA,?.. l 401, P | Ihro Maj Rahfnd 200- a a Regni Hagge Ca . 206 cel. Å ku 634 267 / U 16 e 269. / Ne d, 200 b — M 1 113 244. Caroli M.ini, Ex loco ſolito d. 22 Aug. 1642. 245. Cælſaris Reſolutio fuper utroque Pa- latinatu. Viennæ d 16 Maji 1642. 246. Palatinorum Legatorum Reſponſum ſu-⸗ per utroque Palatinatu. Datum d. Ma 31 1642. a G. I. P. C. D. 247. Caroli Warini, ex loco lonto. d. 29 Aug. 1642. 248 » - 260. Ejusdem, ex loco ſolito. Ann. 1642. 1643. 261. Puncten. ſo von den Geheime Rath Ihro Maj:t in Hzipamen in den Algemeinen Rath ſind vorgeſchlagen. 202 - » 265. Litere Ludovici Camerarii - ad Regm Sveciæ Cancell. Axel, Oxen lierna. Hagæ Com. Ann. 1623 > I624. ; 266. Galielmi Ceriii Literæ ad Regni Can- cell. Axel. Oxenſtierna. Datæ Londini al Maji 1634. l 267. Alberii FJoascbimi ad Eundem. Globovæ d. 16 Febr, ſt. novo 1616. 26 8. Auguſtini Caaſi odori ad Eundem. Hol- miæ d. 7 Apr. 162 1. 269 —- 271. Jobenn Cabeljaviz ad Eundem. ; H + AmM R R w M z o S 3 g 5 l e TR lä $ ä Se Com. d. 15 Jul. 1629. 272. Dorſcheſteri Literæ ad Regni Cancellar. Amſteldami 1622, Holmiæ ſine dato, Hagæ Axel. Oxenſtierna. Datae Londini die V Febr. Anno Chrifti ſtylo Anglo 1630, at peregrino, 1631- _ _ 2773. Literae Galielmi Cartis ad Eundem. Dresdae d, 9 Febr. 1633:- 274. Ejusdem ad Eundem. Francofurti ad Moœnum. d. 2 Nov. 1633- . 275. Caſpari Barlei ad Eundem. Amſtello- dami d. 40 Sept. 1633:- 276 —„ 278. Caroli Marini ad Eundem ex 10c0 folito 1646, ex Helv. 1646, Tiguri 1647. 279. Nyheter ifrån Amſterdam, Rotterdam Och Holland in Aprili 1657 > men i ſynner⸗ het om Cromvels död. LIV. Eccleſiaſtik-Samlingar med mera. 909 ark. 1. A&a fynodalia in Concilio Upfalienli, Anno 1$72. Menſe Aug. 2, Koming GUSTAF d. Is Bref om Prä- ſterſkapets frihet för gäſtning. Upfala d, 14 > Maji 1541 Vid, Baazii Inv. Eccl. SveeGoth. p. 315 feqq. h t 0, . Vefterås Receſs, utgifven af Konung GUSTAF, och ſtadfäſtad år 1535. 4. Konung GUSIAFS Förbud at rifva: iuor ifràn Preftegårdar. Tryckt i Bilkop Wallquiſts Ecclcäaåzguc—fam- lingar Flocken. $. Gamla Klockare- Lagen. | 6. Några Reglor, fom Domare böra rätta fig efter uti de faker, fom angå Kyrko- Balken, / 7. Agenda in Vifitatione cum plebe. 8. Articuli in Coronatione Regis JOHAN- NIS Epiſcopis a S:a R:a Mite propouu. ſaliae 1569. - ; Tryckte hos Baazius pag. 311. d. . Articuli, ad Sacramentum Sacrae Cœnae pertinentes, ab Archiep. Laurentio Petri, An- no 1566 Clero Upfaliae. Propo ſiti. 10. Ordning om Teſtamente eſter Lik, af Konung GUSTAF den I, Arkeb. Laur. Petri ſamt menige Clericiet ſtadgad uti Upiala 4. 20 Aug. 1566. II. Forma Conſiſtorii Eccleſiaſlici Cathedralis. - 12. Forma eller Inſtruction, huruledes et General-Conſiſtorium i vårt Fädernesland Sveri- ges Rike kan uprättas och hållas. 13: En kort underrattelſe om Frederiei Menii H 2 Bok. ; UE o m Bok, fom kallas Conſenſul Hermetico- Mofaicur, A&um Stockholm den 12 Martii 1645. ; . Tryckt i von Stierumans Decas prima Pfeva donymorum fid. 118 tölj, 14. Literae Menii ad Cancellarium, Comi- tem Axelium Oxenſtierna, ex carcere diuturno d. 4 Sept. 1645. | | . ; Tryckt derſtâdes fid, 141 följande, 15. Bifk. Olai Laurelii Bref til RiksCantzle- ren rörande Menium och hans utgifna bok, Stockholm d. 19 Martii 1645. - Åfven tryckt - derfammaftådes, hvareft tillika nirmare underråttelfe kan håmtas om denna tvift. Frederici Menii Revocation af ſin conſenſus Her- metico Mofaicus, underſkrifven Stockholm d. 27 Jan. 1646. kan läſas uti: Handlingar til uplyfoing af Svenfka Hiftorien, utgifoc af E. M. Faut, förſta ſtycket, ſid. 118. 16. Lutheri vel Calvini Rutheni Hiſtoria. 17. Brevis Conlſiſtorii Eccleſiaſtici Delineatio. A Yohanne Botbvidi Conc. Regio facta 1627. 18. Articuli in Coronatione Regis JOHAN- NIS III. Epiſcopis a S. R. M. propofiti. De famme fom finnas under N:o 8 af detta band, 19. Konung GUSTAF den I:s förbud, at rifva ägor ifrån Präftegårdar, Stockholm d. 26 Maji 1538 Finnes åfren under N:o 4 af detta Bannd. | d 203 Ko- V, a Mp Comp ind gtales bok, o — tnb Huo tin JId LdO* i 20. Konung GUSTAF den I:s Bref om Preſterſkapets vederlag. Gripsh. d. 9 Julii 1547. 21. Konung GUSTAF ADOLPHS Förbud, at ingen, hvarken Fogdar, Skrifvare, Rytta- re eller Knecktar, eller eho det vara 'kunde, fkulle behålla Kyrko-tionden inne hos ſig. Nyköping d. 7 Jan. 1612. | 22. Konung GUSTAF ADOLPHS pörli- kran för Preſterſkapet om befrielſe för ytter- ligare utlagor, än de ſig hu vid Riksdagen åta= - git. Stockholm d. 6 Apr. 1620, 23. Articuli quidam in fynodo anniverſaria Uplalienſi Propoſiti, d. 6 Julii 1643- 24. Drottning CHRISTIN E Refolution på Prefterfkapets allmänna Poſtulater. Gifven Stockholm d. 28 Martii 1648. + 25. Ärke-Bifkopens Laarentii Petri Nericii Förklaring öfver Veſterâs Receſs, den han Telf författat kade. 26. Bilkop, i Strengnäs Laur, Paulini Brek til RiksCantzl. Gref Axel Oxenſtierna. Streng⸗ näs die Afcenfionis 1615. Han affiyrker deruti den tilämnade nya Bibel- êfverſâttningen. 27. Ejusdem Literae ad Eundem. Streng- neſiae d. 19 Martii 1618:- . In his commendat Laurentium Wallium ad Profesſionem Theologiæ aut Tisgrarum. H3 28. Ex- 118 28. Extra& af Biſk. Laur. Paulini Memori- al om Strengnäs Stift. Datum Stockholm d, 6 Maji 1624. | 29. Om Biſk. Laur. Paulini afhandling: De Jare Patronatut. 30. Ärkebifk, Laur. Paulini ſkrifvelſe til RiksCantzl. Grefve Axel Oxenſtierna. Upſala d. 12 April 1644. H ; Angàâr Vilbelm Philips och Eru Köruings oti- diga förhållande vid befättandet af Knutby Paſtorat. Han klagar håruti, ibland annat, at Fru Kör- ning gripit uti Arkebifkops ämbetet och af händt Kyrkenyckelen, och thermed all Gudstjenſt hela Eccleſiæ intil thenna tiden och til defs H, K. M. med, famt then Kongl. Regeringen och Rådet nådigft och gunfteligen täckts aflâga viſs Sentens, hvem, hvareſt och med hvad fått och böter nyc- kelen ikall : reftitueras och Kyrkodören folenniter Spnas, ſamt Gudstjenſten igen uplåtas och förnyas juxta priſtinam eccleſiæx conſvetudinem; tillåggan- des, at om fådana olideliga exorbitantier fkulle tillåtas, vore Önfkeligare, at vara Klockare än . Literae Nicolai Prytz ad Cancellarium Regni A. Owenſtierna. Bråborg pridie Non. In his ſe commendat ad vacantem eccleſiam Hogby Oſtrog. Nicolans, vel Claudins Johanuis Prytz, Proſte- Son i Söderköping, var född i Arboga 1585 Blef Hertig . JOHANS Hofpredikant 1613 , Paſtor i Högby 1619, P, & P, i Norrköping 1639. 2 32. Ec- W 32. Eccleſiaſtica et Academica quaedam Sve- 16 ciae. R 33. Literae Laurentii Stigzelii ad Cancell. nh Axelium Oxenſtierna. Upfaliae d. 24 Dec. 1639. Ad vacantem fe commendat Profesſionem Theo- logicam. til jb 34. ÄrkeBilkopens Laur. Paulini ſkrifvelſe til RiksCantzleren Gref Ax. Oxenſtierna. Upfal. w d. 20 Maji 1640. ' O ll . ' Recommenderar til lediga Profesftoner i (Upfala Ni⸗ Stalenus, Stigzelius, Emporagrius, Mtbmenius och Hambraus , om hvilkas förtjenſter han åfven fåller ſitt omdöme, ; | ' r 35. Literae Ejusdem ad Eundem. Upfal ddcb . „ d, 8 Ockt. 1640. ſ. In his commendat Jobannem Veſtbium ad Pro- i fesfionem Theologicam , loco Emporagii ad Stor- a kyrkan translati, & Johannem Hambraum ex > — fpontaneo fuo exilio ad Theologicam Adjuncturam. i 36. Den fammes fkrifvelfe til RiksCantzle- ren Grefve A. Oxenſtierna. Upf.d. 6 Sept. 1640. d — Han 'anhåller håruti, at, fom Enke Drottningen l MARIA ELEONORA få oförmodeligen bortreſt, : och hon af honom låntagit Et Tufende Riksdaler, å RiksCantzeleren ville underrätta honom, huru med 3 Hennes Majits gåldenårer fkulle blifva bållit och hvad de hade at vânta; famt ar RiksCantzleren, d om nâgon fôrſorg på gäldens afbetalning gjordes, j ville tillika hafva honom i minne, | ; t ' : . h 37. Bilkopens i Åbo Ifac Reihevii Bref til ' H4 Riks- 120 RiksCantzl. A. Oxenflierna. Åbo d. 21 Aug. 1640. 40 anhällan, at, ehuru tiden nu var inne dà, enligt torfattningarna, ny Gouverneut borde förordnas Öfver F Binland, Grefve Brabe dock lik- vål ånnu en ?oå tid måtte bueha'as svid denna fy(mz. / s 3%;. Literae jaim»»m.e Laccemt ad Eundem. Upialiae d. 28 Aug. 1640. | Commendat Pretzbecki ium. 39. RiksRådet Mathiæ Scops Bref til den ſam. me. Stockholm d. 8 Julii 1640 Han recommenderat ialecgiu e ſom et -år varit hans Sôners Informator. Om denne Preiz- beckius kan mera lâſas Bandet LIII. N:o 54. 40. Bihropens 1 Lin! köping Jonæ Petri Getbi Ikrifvelfe til Riks Cantzleren. Linköping d. 1 Junii 1641. Han berärtar hâruti, at hans Stjufſon Zſrael af famtelige Confiftoriales var kallad och utnåmnd Å til Le&or i Linköping efter M. Perrus Agrivillius; 5 och anhåller dmzforc 3*" RiksCantzleren icke fkul- ” . de låta derta falla ſig miſshageligt, halſt hans — Föråldrar amnat honom til der hehaa Låroftåndet, Lec Gors- ſyſ lan blef icke emottagen af Ifrael Forthelins, fom var Son af Domprok ten i Linkös åmg M. Ifrael Olai och Sigrid Olofsdotter, Kyrko- erdedotter i Tjula, fedexmcm gift med Bilko Jonas Perri Cozb:ga. Han blef fcdan Adlad d. 10 Jan. 1646, med namnet Lagerfelt, och dédde, ſedan han tagit afſ ked från vice Pr eſidents-ſy ſelan i i Ge- neral Commcacm Collegio, på Lagerlunda den 27 Maji 1684. V. .Sz;sm*mms Adels Matrikel ſid. 374. A1I. Ifrän dato på k Åbo 4 tl en DU våt i ourerneut but brabe dock Ik llas svid dennt ad Lundem tub den b f g m, oM €d In denne Priit L Na f4 a Pari GHMb ;&Öping bc och utnåmnd i Ag;'iuillim; hållt hun , Läofiode gen d ”Ml ;*i'fttf; Kyrko' nel BilK0P frhlan 169 d 41, D0 — 41. Ifrån den famme til den famma, Sine dato, : Med klagomål deröfver, at en Preft ifrån Öfter- ſtergòͤthland, benâmd Herman, hvilken han, för ſitt oroliga lefverne, varit nôdtvungen privera bå- de fyfsla och lõn, om honem fkrifvit en ſmàâde- ſkrift; och anhåller derfôre, at RiksCantzle- ren ville ſig om kans ringa perſon värda lå- ta och honom under fitt håga och förfrvar uptaga. Hermannus Hermanni Schilling Minda Veftpha- lus, men fkref ſig Lineopenfis, var född 1588. Diſpnterade tvåune gånger i Roſtoch 1614. Col- leg2 i Linköping 1615. Paſtor i Hof 1623. Af- ſatt 1641. baſtor i Borg 1647. Dôd 1653 42. Ifrån den ſamme til den ſamme. Linkö- ping d. 30 Martii 1641. Om Jeban Ollongrens och Joban Sparres fôr- argeliga lefverne. Det heter härom, ibland annat: At deſſa arma ſjälar, åro i fin vilfarelfe ſâ djupt nedfänkte, at de Salighetens medel nu intet mera akta, och hvar the icke med kärda hand varda i- . [4] . a ..₰ frân ſin villo, the uti komne äro, afdragne, år ſtor fara om deras eviga vålfård; ty Prediko- Ambetets förmaningar gålla nu intet hos dem mera, ſom deras Kyrkoherdar vittna; hvarfôre jag Ödmjukeligen begärer biftånd, at de arma fôrfôr- da fjälar måge på falighetens väg igenförde var- da, och det grofva lefvernet med förargelfen för- tagen blifva. Mera hârom finnes i detta band N:o 66. 43. Ifrån den famme til den ſamme. Lin- köping d. 3 Maji 1642. ; . Med anhällan, at erhålla Reſolution på de vid z fltbållae Riksmôte infinuerade poſtulater, fåfom: X H 5 0 LoOm Å' | ä ” I: 0 Om den Calvinifka Gudstjenft, fom i Norrz 46. Ir köping på Stenhufet uppenbarligen förehafves, hd 35 | 2:0 Om Vadſtena Krigsmanshus- Predikanten och | M huru vida hans befattning ſkulle ftråcka fig. C 3:0 Huru han borde förhålla ſig, då någon, 47 I fom i anfeende til fin uſelhet, ågde råttighet at die Epipl i Hofpitalet blifva intagen, hvarken fjelf eller genom fin flâgt, kunde erlågga de 20 daler, fom 45. I til inlôſen fordrades. : d 15 n Öfver Calvinifterna i Norrkôping har äfven Med Bilkop Prytz klagat uti bref til RiksCantzleren | h cfö af d. 8 Maji 1648 hvilket finnes infördt i Svenfka . . Mercurius 1758 fid. 442, 443. | g%å%;( Ad. ÄrkeBilkopens Lawrentii Paulini under- h dåniga bönefkritt til H. K. M. Drortn. CHRI- h STINA, Stockholm d. g Jan. 1641- r H Han tackar deruti H, K. M. underdånigaft, för | det Hon gifvit honom Dom - Proftegården i Upfala, ba en med tomt och tilbehör, til evårdelig ågo, och bön- Ir faller tillika, i anfeende til fin ſnart föreftående j0 Ard död och det utblortade tilſtind hvari ban fig be- — | ”P 104 fann , i det han icke hade et enda åkerftycke at Med lemna de fina, eller någon annan utvåg til deras tR näring , at honom mätte tillåtas ti*& evårdelig pos- icsſion inlöfa Sonnerftads by, belägen vid Fiöt= - L E fund, och at honom vid denna löfen mårte til go- nung GU do beråknas de 1000 Ridl. ſom han lånt Enke- D Drottningen MARIA ELEONORA, och de 500 d:lr hvitt mynt, ſom han i gamla Koppar-Compagniet Su I inſatt hade. | R"lkSCam . | | . s us l. 2 45. Ifrån den famme til RiksCantzleren G Grefve Ax. Oxenflierna, Upf. d. 20 Apr. 16420 rinå Med tacklågelfe för det han befordrat Honom | !Fm Ik til Synnerſtads bys poſſesſion, i fin och fin k, Hu- Krus litstid, _ ; 46. I- tenå | ba Notte 5- Predikanten och hråcka fg, p b 4 ; 1 , då någen igac r;;ugåct j vacken ljel elkt de 20 dakt, låm ping ' har åfa | RiksCantukeren införde i Srealka Puhei under Droctn, CHA 1641 måszåinigz&,för ooården Nå r åg0, ocbo'oön— tt förellends rt ban dig be | keddycke 1 mråg tl deras | ondelig pa gen vid 1 a måne ll g0 uo lin falt- och e 08! azf-Comy:gmcn | sCantZW ; Ayr, IOdA Apr. 1643. 46. Ifrån den ſamme til den ſamme, Upfa- Ä lIa d. 3 Sept. 1642. Med berättelſe om fin viſitation i Norrland. 4A7. Ifrån den ſamme til den ſamme. Upl. die Epiphanias 1643. = e Opl.⸗ 48. Ifrän den famme til den famme, Upf, d. 18 Jan. 1643. ' Med klagomål derôfver, ar få månge unge Pre- ſter förhulpos til Paſtorater, då dcrcgmot fgå män- ge gamle och vålförtjente mån måfte bitterligen gråta derôfver, at de ledo uppenbar orått, 3 49. Ifrån den famme til den famme. Upfal. d. 23 Febr. 1643. ' Angående törloppet af förflagets upråttand E en Theologifk Profesfion, ,g nde til so. Ifrån den famme til ſamme. Upf. d. 6 Med Recommendation för Doctor Elias Mörk til Borgmåftare - fyfslan i Upfala, ' 5I. Epiſc. Strengn. Poſtulata afgifne til Ko- nung GUSTAF ADOLPH d. 18 Martii 1623. s2. ÄrkeBilk. Laurentit Paulini krifvelfe til RiksCantzl Grefve Axel Oxenflierna. Streng- näs d. 28 Julii 1637. Med Recommendation för Mag. Joschim JZhe- ringius til Paſt. i Upfala, Mag. Efchillus til ſu- Neinus och Mag, Joban Veſtbius til ſecundus heol, Profcſitor“— | ö R ARR E 53. Ifrån den famme til den ſamme. April 1638. ' * "Hvaruti han, i anfeende til fin fjuklighet, och för at erhålla trogne Medhjelpare i âmbetet, re« - 1 commenderar /T:o til Upfala Pattorat M. Mathias Ilsbodinus Archipræzp. Strensgn, och 2:0 til Prof, Theol. och Lingv. Orient. Mag. Jonas Hambraus, Om den filnämade heter det: Vir ex fundamen- ris doctus, pius, ſincerus, pacis & zranquillitatis amans. | 5S. Ifrån den famme til den famme. Upf. d. 16 April 1638. - ' ” Angående Upfala Paftorats belåttande med en Pa- ftor, ſom icke vore Profeflor, P. S, Rôrande en del otidig ungdoms Gclfsvåf—* | diga upförande 'emot henom och hans anhörige, . $$. Ifrån den famme til den famme, Upfala pridie S. S. Petri & Pauli 1638. . : Med anhällan, at cmot nâgon hederlig fkånk til Kyrkan, eller ock en penninge- fumma, er- hålla det hufet, ſom Boktryckarer innehade. 56. Ifrån den ſamme til den ſamme. Upfala d. 26 Aprilis 1638. | Rörande de klagemål, fom Jonas Hambræus deröfver anfört, at Svenfka Legaten i Paris Hugo Grorins medfört en Predikant, fom drog Åhö- rarna ifrån honom til fig, hvaraf nédvändigt borde hända, at han fkulle blitva lidande til ſina inkomſter. 7. Ifrån den ſamme til den ſamme. Upſala d. 14 Dec, 1638: . A O Mcd d. 13 Sör d & å p fala d 1 Me förhj man 6 | M & pås, mua milsh [I dit 4 Å ll Pa d Eake th 60, If d 1 Jfan lsledslo, | A tra| N lunne, d 13 fjukligka, och — 21 dMa e ar M, Mal b 20 til Proh gar Hambraws, jr tx fundamene I ; n*uzquiilimi: amme, Up nde med endb sdoms (eliå Jans anldegt me, Up :äc_rh'g fkik - .fomma, &S janehadé , ] ga Uphla ; Hunrdll » Da HHLO ; Dar dag ANr dd fdande n Med urfåkt och fkäl, hvarföre han icke kunde förhjelpa Hamilrons Stjutbarns Præceptor Lars Bur- man til Vadſunda lediga Paſtorat. | 58. Ifrån den ſamme til den ſamme. Up- fala d. 10 Apr. 1638- | , Med klagomål öfver ſin eftertrådare i Streng- nås, Lars Vallius, at han införde förargeliga mutationes in Dicec, Strengn. Miniſterio til ſtôrſta miſshag och honom til deſpect. | | N I P, S. heter det om Vallius: Han åär kommen dit i otid. ; SEE 59- Ifrån den famme til den ſamme. Up- ſala Pridie Kal. Nov. 1638- Moed anhållan, at han hos Drottningen och EnkeDrottningen ville utverka Confrmation på de af honom inlöfte fyra Hemman i Finninge. 60. Ifrån den famme til den ſamme. Upfal. d. 1 Jan. 1638. Skrifvit uti ftörſta ſorg och lifsledslo. Med Klagomâl öfver Conſiſtoriales i Upſala, men 1i fynnerhet Ötver Vallius, Ibland zunat yt- trar han ſig om Vallius: Den farlige mannen blifver pernicies & perturbator eccleſiæ & föoex. feditionum in noſtro ordine, O! utinam non eriam in civili! Hjelper mig, för Jeſu namn, ifrån bonom, eller at ban mdtte compefceras &. Gud gifve jag aldrig bade ſedt Upfala, eller måtte med dran komma hårifrån, | 61. Ifrån den famme til den ſamme. Upe fala d. I 5_Ju1ii 1639. Å . Med anhällan, at få löfa' fyra ſm gärdar i Sunnerſtad, och 12 eller 16 tunneland åker vid >4 » gamla Ladugården eller Kambhaf. 62. Ifrån den famme til Drottning CHRI- STINA. Upfala d. 15 Juli 1639. Med Klagomål öfver TiondeFogden i Upl | Lån , Nzls Sven ſon. | 63. Ifrån den famme til RiksCantzleren Grefve A. Oxenflierna. Upl. d, 7 Junii 1643. Om Sparrmans befordran. 64. Ifrån den ſamme til den ſamme. Uplal. d. 21 Junii 1644. Med Recommendation för fin Sacellan Olaus | Danielis , at erhålla confirmation på Färingstuna Taſtorat. 65. Epiſcopi Aroſienſis, Ol, Stephani Behini krſtoelle til kasCantzleren Qvarta feria Paſch. Med /anhållan , at bckomma Fernebo Kyrkos Tmndc, . 66. Paftoris i Skarkmd ]almnms Erici inty- gande, om Ohongrens och Sparrens Gudloia lefverne. ; Se No 42 at detta Band, 67. Conſiſtoriiĩ Strengn. Skrifvelle til Riks- Cantzleren Grefve Axel Oxenſtierna. d. 7 Ockohr. 1642. Om någon hjelp til Domkyrko tornets reparerande. 68 N Calmar. 0 var / b9, C Strengnäs Me⸗ ”0, Na Calmar, d, V gm 711 fte, Abo 0 ” der On 1D o 2h aun 161 741 bft41l ling, Ar minl Aer id :tm'ng CHRI' 9. oda i Upll iksCantaleret Jani: 104 me, Upbl Sacellan Olms ” Fin)zgm/zl hant Balini ora Palch, b0 Kjeko Erm lå, do memd⸗ Gdr I E 127 69. Nicolai Eſchilli Calm, til den ſamme. ccr⸗ d. 9 Apr. 1642. Om något ſtipendium för Pet. Ungius „ ſom var ſinnad heſõ ka utländſke Academier. 69. Confiftorii Strengn. til den ſamme. S Strengnäs d. 6 Dec. 1642. Med Förtlag til Gillberga Paftorat, 70. Nicolai Efchilli Calm, til den ſamme. Calmar, d. 18 Jan. 1643. Om Tyfkarnas anhållan , ar i Calmar få f in e> gen Kyrka och Preſt. 7I. Ifaci Raibovii Ep. Aboenſis, til den fam. me. Abo d, 14 Julii 16)”*9 Om en Tomt, 72. Petri 7. Bjagg, Ep. Viborg til den famme, d. 19 Julii 1643. Om Gymnafii ech Scholans inrâttning. 73. Do&, Caſpari Fidleri fupplique til K. GUST. AD. d. 13 Sept. I013. Han bönfaller håruti at utbekomma £00 dal. zeft hos Kon, CARL IX och 300 dal. hos Ko- nungen fjelt, men hånvifes til Cantzliet at där föka belked. 74. Bitkopens 1 Lund Doct. Peder Vinfirupt bret til Gouvern. i Skåne, Herr Cafp. Sper- ling. Anno 1646. d. 7 Jan, Med ankillan; at Lunda Capitel måtte njuta ſina 128 — fina Canikbönder och Kôpenhamns Academie de Studii - penningar, fom den tilförne af Halland bekommit, famt Bilkopen Biſkopstionde och Cas thedraticum, 75. General Sperlings ſvar på fö/reg:åendei - bref, Halmſtad d. 5 Febr. 1646. 76. Bilkopens i Viborg, Pet. J. Bjuggs fkrifvelfe til RiksCantzleren Grefve Axel Oxen- ſtierna. Viborg d. 20 Dec. 1648. Rörande åtfkilligc fitt Stitts angelägenheter. — , Joban Polyandri, Rect. Leidenſis Eccl. Literae ad Angliae quendam Epilcopum , de Unione inter Proteſtantes. Leidae d. 15 Jan. 1636. nd 78. Literae D. D, B. Meisneri ad Dom. Doct. Joh, Behm, in Acad. Regiom. Theol, Prof. & Concion. Aulicum, Vittebergae ipfo Feſto Trinitatis 1626. De efficacia verbi Divini, 79. Enke Drottningens CHRISTINAZ Bref - til Herr Johan Skytte. Jii 1622. Om en Kättares, Hans Banérs villfarande me- ningar i Religionen. Tryckt i Svenika Magazi- net 1766, ſ. 88 tillika med det näaſtfôlj. Gripsholm d, 12 Ju- 80. Caroli Andreæ Schilleri, Paſt. i Aker, och Olai Petri, Predikant vid Gripsholm, ſanfärdiga berättelfe , om det ſamtal och för- hör de med förenämnde Banér haft. k SNa ; Denne / i Den til Gri Sup, I Bonnie bref tl I Stockholm Med erhåla ä lone Boktryck ' 02 Trån 12 Jar blglfne &3 Bil R ti Rikel m Åndr, lar, Upha), In| fcsåon ; 85, Bi Vadp : kulle mol | K()ngl_ N | .Gäkia 10 M 16 4 Denne Bannér ankom ſâſom Tylk Skmddarc* til Gripsholm. Mera om honom kan läſas uti Sup, i Lybeck G, H. Gôizes Diſl. De _?obmme" Bannier. Lubecæ 1707. in 4:0, 21. Biſkopens i Strengnis Lanr, Pmehm G. i)ref til RiksCantzl, Gref Axel Oxenflierna, Stockholm d. 2 Maji 1622. Med anſékning, at Strengnäs Domkyrka måtte erhäl a någon tilékning af Bomkyrko- tunnor, och ar honem mitte lemnas nàâgor underftôd til er Boktryekeries inrättande. '82. Ifrån den famme til den ſamme. UpHal d. 12 Junii 1641. Med néôdtorktig declaration öfver den af konom utgifne Cazcchnm"m och defs Exegeſin. — 83. Bilkopens i Link. Andr. Pryiz ſkrifveßk ſe 33 RiksCantzl. Link. d. 6 Febr. 1643- Om Lundby lediga Gåld, hvartil han âmnat Ånd? Svenonis ConKect. vid Scholan, 84. Literæ Nohanas Can, Lenat ad Caäncel- lar. Upfal, d. 20 Aug. 1644. S In his commendat M, Carolum Litbman ad sz— fesfionem Theol, Extra-Ordinariam. 85. Bilkopens och DomOa apitlets i Vexia z varning, at unge och oförtjente Preftmän icke — / ' fkulle moleſtera Hennes Kongl. Majt och den Kongl. Regeringen om Confirmation på de » Gäld , fom icke vorp Regala. Vexiö den 21 Julii 1643. I , 86. Petri 1 > SE * ” ð Y FAd >a N L — R ska eaa Sö 3 : PEPR IE EE tttt Se D 13364 Se 96. Petri Silveftri Phrygii fkrifvelle til Riks- Cantzl, Grefve Axel - Oxenflierna, - Göthe- borg d. 8 Febr. 1654- _ Med anhällan, at han ville intercedera för ho- nem hes Gretve Carl Gaſtaf Vrangel, at Grefven mätte votera honom til det lediga Varbergs Paſtorat. + 87. Litere M. Zenæ B. Rothovii, Paſt. An- gelſt. ad Cancellarium, cum ad capeffendum munus Superint. Calm, vocaretur. Angelſtadii 18 Calend, Sept. Anni 1618. | 88. Nicolai Magni , Paſt. Viburg, fkrifvelfe til RiksCantzleren, Viborg d. & Jan. 1618: | Med anhållan, at flippa betala Kröningshjelpen , „ch återfå kalfva delen af Borgefkatten, ſom ho- nom blifvit fråntagen, 89. Doct. Jobannis Bothvidi bref til Riks- ' Cantzleren, Halle d. 11 Maji 1632. Angående Kyrko- Regementet iTy_kaanä. 90. Den ſammes til Konung GUSTAF ADOLPH, Halle d. 8 Jun, 1632. Rôrande ſamma ſak. å I. Bilkopens i Åbo Iſaci Rothovii ſkrifvel- fe til RiksCantzl, Sine dato, Om Formula Concordiæ och Doct. Jobannes Terſerus. ; d 4 92. Den famme til den famme, Åbo d. 29 Maji 1647. Med ti | tl + e Med recommendatien för Mag. Samuel I man til Riga Paftorat , och klagomal Öfver Åbra—- bam Bng! 93. Memoriale pro ſtatu eccleſiæ in Livonia. 94. Decretum Facultatis T'heolog. Pariſien- ſis. Actum Sorbonnæ in Generali Congregatio- ne Calend. Martii 1618. De mandato Facultatis Theol Pariſ. ſubecripot Pbilippus Bonnet. $. Bifkopens och Dom('apzt!ers i Abo bref 99 til RiksCantzl. Abo d. 19 Sept. 1618. Om deras underhålls ſpanpemâl. 96. Arke B. Petri Kenicii bref til den ſaiame. Uplala d. 20 Sept. 1618. Om Herr HIkans t Klàâſtret otidiga Iopande ef-»' ter Torstuna Präftegåll, 97. Biſkopens i Viborg Pet. Jona Bjuggs bref til Riks Cantzleren. Viborg d. 22 Jan. 16 46. Om Stiftets- angelâgenheter. 98. Conſiſtorii Viburgenſis Poſtulater; ir. lemnade d. 30 Martii 1647. 99. Poſtulater för Kexholms Län. 100. Preſterſkapets Betänkande om Kyrko- R Ordningen. Pörmodclwcn upfatt är 1650 101I. Förflag, huru felen bland Clericiet 1 Stockholm bäſt kunna affkaffas. | I vå R : 102. Pe.- 132 — 102. Peter Lar:ſan Alebecks bref til Riks- Cantzl. Narva d. 12 Martü 164 5. Om niget upkommit mifsförftånd imellan Sue Perintendenten och Magiſtraten i Narva. 103. Henrici Stabels bref til den famme, Narva d. 23 April 1645. På Tyfka, - Rörandc ſamma ſak. 104. Ejusdem ad Eundem. Narvae d. 13 Jun. 1651. De s£e cadem, 105. Conſiſtorii Narvenſis Acta „ d. 5 Maji 106. Conſiſtorii Narvenfis Ada, d 10 Junii- 6,1. | På Tyfka. 107. Interims - Ordnung wegen Eſtniſchen Landt Prieſter, und ihren notdurftigen unterhalt. 108. Konung GUSTAF ADOLPHS (krif- velſe til Bilkopen 4 Abo. Biörneborg d. 29 Apr, 1616. Om Herr Anderſes anſéôkning, at bekomma Muſtaſari lediga Paſtorat. 109. Zacharia Benedikcti, Paftorisi Gldham.- mar, bref til RiksCantzleren. Tinkope d. 8 - Junii 1632. Med förfragan, om han icke ågde rättigher til tionde af det nya Kopparbruket, ſom var belägit å hans förfamling. IIO. Ko- C bet åa Va e u Sn N, yj D IrO. Konung CUSTAF ADOLPHS Bref, R gifvit Korsholm d. 13 Marti 1614. Om. Pråfternas och Djäknarnas oudxga upbörd 1 Vefterbottn, b III. Gravamina Catholicorum in Borusſia. ' Scripta d. 8 OGobr. 1678. 112. Erie Andersſons bref til. RiksCantzleren Grefve A. Oxenſtierna. Coporie d, to Oå. 1624 Angående Godfen Smolegovxtz och Jublovitz, kvilka blifvit donerade it CGouverneuten n ders Ericsſon. 113. Den fammes til den famme, Dorpt d. 27 Martii 1626. | Med berättelſe, at SterFurſten i Ryſland hade gift ſig med en Borgaredotter, . 114. Peter L.ariſox Alebecks bref til den fam» = > me. Narva d. 17 Junii 1644. Om ulmadct i Narva och nyheter ifrån Ryfslåmåi*— 115. Präfterfkapets betänkande om de pun- der, ſom Hans Furfteliga Nåde , (förmodeligen Hertig CARL) och Rädet författadt hade, 116. Hans Furſteliga Nades Hertig CARLS betänkande på de puncer, ſom någre af Prä- ſterſkapet, på menige Clerkeriets vägnar, hafe. va ofvcmntvardat , d. 27 Febr, 35950 117. Präſterſkapets Poſtulater. Nr defle blifvit afgitne Knnes icke. e 1a r SIS Des 118. Det fammes Poftulater , afgifne den 19 Decemb, 1611. g 119. Äfven det ſammas Poſtulater; men o- visit at hvad år, / . 120. Bifkoparnas ,/ Superintendenternas, och ' Stockholms Conſiſtorii Poſtulater. Utan årtal, - f21. Präfterfkapets Poſtulata och befvär. Afven utan årtal, | 122. Hennes Kongl, Maj:ts Nådige Reſo- lution på de puncter Prefterfkapet underdånigft hafva ingifva låtit. Stockholm d. 28 Julii 1634. 123. Strödda anmärkningar i Svenfka Hi- ſtorien. ER Ar = > Skrifne med Årkebilk, Eric Benzelii egen hand. 124. Confiftörii Scarenſis Dom om en cafu Matrimoniali och Paſtoris i Frendeforfs förſe- ende dervid och ſtraff derföre. Sine dato. 125. Utdrag af Konung GUSTAF A- DoOLPHS Inſtruction , gifven Superint. M. And. Pryiz 1629. Artic. VI om Kättares be- grafning. 126. Petri Jona Vexionenſis och Wic. Kro- &a intercesſion hos RiksCantzl. för Herr Da- »iel i Bryelö; (forfan Fryeled) ſom förfedt ſig på ſtore Bönedagen 1623 och derföre blif- vit fufpenderad. Valbeck d. I Junii 1626. 127. Ni- fun Od ti$ fe b h — g o 135 127. Nicola: Hunnii Dedicatio Libri ſui, De fundamentali diſſenſu doctrinæ Evangelicæ & Calvinianæ, Confulibus & Senatoribus Civita- tis Regiomontanæ. Lubecæ d. 9 Nov. 1626. 128. Epiſcopi Arolienſis underdåniga fkrifs Vellſe til KOnunU GUSTAF ADOLPH, Ve- fterås d, 2 Junii 1632. | > Han recommenderar deruti Adolpb Elai Terfe- rus til nâget underſtôd, emedan han var finnad til ſin frkofran beſôka fråmmande Academier. | Säiſom bevekande fkål anföres ibland annat, at Konungen varit vittne til hans dop och Chriſtendom. 129. Superintendentens i Calmar Nie. Ejchil- Z Poſtſcriptum til RiksCantzl. Grefve A. Oxen- ſtierna. | Rörande det ryckte Mätter I/"rael i Ljungby kommit uti för en låttfårdig kona,. | 130. Den ſammes ſkrifvelſe til den ſamme. Caltar d. 29 Dec. 1645. Med anhållan, at de Härader , fom blifvit tagne itràn Calmar och lagde under Linképings Bifkops- dôme, måtte äter lågaas nlbakars under Calmare Stift. 131. Jobanni bigfria, Gorb: Orientalis, Paſt. dia Tliſcet, ſrifvelie til RiksCantzleren. Sine dato. Om vederbörandes miſshushällning med Kyrkans penningar och ſaker. ; 132. Supermtendentens i Calmar Nie., Eſchil- 1 bref ti den ſamme. Calmar d. 4 Oct. 1646. I 4 R.öran»' Rörande fin tviſt med Joban. Mathiæ om den- nes utgifne Idea boni ordinis in eccleſia. Af det- ta bref finnes, at Nicolaus Eſebilli och Petrus Rjugg, Epiſc. Viborg, fig emellan upfatt et vad af 10 Riksdaler , hvarvid den förre förbundit ſig beviſa, qued fidelinm liberi fint flii irz; och den ſednare, quod fiut filii gratig. — ' . 133. Epiſc. Strengn. Do& Jehannit Mathiæ (var på et bref dateradt Calm, d. 31 Oct. 1646. Rörande nägra leda beſ kyllningar och grofva Fvillfarelfer , hvilka Superintendenten i Galmar M. Nicelaus Efchilli om honom låtit ſpargera och . utſprida. 1I 34. Zacharia Klingii Literæ ad Cancell. Ax. Oxenſtierna. Osnabrugæ d. ar Martii 1647. De idea boni ordinis Joh. Mathicæ 135. Strengnenfis Epiſcopi judicium de Ex- orciſmo, Gynaicobaptismo , & novo ordine in eccleſia, in commentario Johannis Krokiz de Auguſtanæ Confesfionis ſocietate, approbatum. Caflellis d. 19 Febr. 1647. * 136. Literæ: Doct. Halſemanni, Prof. Lipf. ad Zachariam Klingium. Li Pliæ d, 20 Febr. 1647. De novitatibus Jobannis Mathic. 137. Zaebarie Klingii Litere ad Caneellar, Stetini d. 13 Aug. 1647. De 7ob. Marhia ejusque libris. nad - bilem quendam Svecum. Vitteberge d. 25 138. Doct, Frideriti Balduini Literx ad no- arb w degs C(E;ÖA'I. A N ll ooch Piru uphatt & nd e förbundris lii iz, ℳ tyt Malie Od 1646. r och grofva 1 i (almat ljargera och , Cancell, A. ii 1047» m de EX — y ordine in Kw,%li de .Pmbatum, (jäfh'ö])äro d 3d fide 8 0 f S 139. Ätfkilliga anteckningar , tjenande til uplyfning af Svenſka Hiftorien , ifrån år 1654 til 1665. r ; ' 140. Articuli vilitationis. Aro på Tyfka ech angå Lifland. Under fin- nes anteknadt: approbat Conſiſtorium Supremum, ' falva tamen poteſtate minuendi & augendi. Actum Dorpati Menſe Junio 1636. | 141. Articuli Viſitationis, pubiicati Dorpati d. 28 Junii 1633. | R | Inm namen und von wegen des Königl. Ober- Conſiſtorii Gerhardt von Wellingh Præſes. 4 142. Vilitationes Ecclelfiaftice per Livoniam & Eftoniam annis 1593 , 1613, 1647 & 1648. Aro dels på latin ech dels på tyfka. Deſſe handliagar lemna mycket ljus om deffe Provinci- | ers då varande Eecleſiaſtique Författningar , och fkulle kan hända förtjena at genom trycket goras allmänne. 143. Kort Förteckning på de gravamina å gemen, lom trycka Kyrkoväfendet i Lifland, Stockholm d. 15 Julii 1646. Af Joechin: Jberingius Epiſc. Reval. 144. Confhorial- Ordnungh, wie es bey den Unter Confiftorial gerichten , ſecundæ in- ſtantiæ, zu diefer Provintz Liefland, foll ge- halten werden. Actum Dorpt .d, $ Febr. 1636. Underſkrifrit af Bengr Owenſtierns. 145. Eccleſiaſtique Handlingar rörande Lif land. + | , 146. Extra& af Epiſc. Reval. Joach. Zherix- gii bref til Gref Eric Oxenſtierna 1648. 147. RiksRådet Zohan Skyttes bref til Konung GUSTAF ADOLPHI Dorpt d. 18 Nov. 1632, Med åtfkilliga angelâgenheter rörande Eft-och : Lifland, Bland annat fkrifver han: ”Ut Allen- ”tacka, ſom det Eftifke LandtRådet emot E; K. ”M, gifna Reſolution Ann. 1629 aldeles ville dra- - ”ga ifrån Eftland, under det Narvifka Commende- ” menter, fianes allenaft uti några få byar , efter Pa- ” floris Narvenfis ingifna berättelſe, några 100:de per- ” foner , fom icke thet aldraringaſte veta utaf Gud och ” hans heliga ord , utan lefva aldeles , med deras hus- » ” bönders connivence, fom ofkickelige djur, Hvad ”för myckenhet af fådant afgudifkt partie tkulle ”vål finnas öôfver alt, när man derefter leta och ”ranfaka ville 2” ; MMVV 148. Pauli Tarnovii Literæ ad nobilem quendam Svecum. Roſtech. d. 10 Febr. 1617. 149. Literæ, Marzini Chemnitii , Cancellari - Principis FRIDERICI, Slesvicenfium Hollatio- rumque Ducis ,ad Regni Cancellarium Ax. Oxen- ſtierna. Ex Arce Gottorpiana d, 27 Apr. 1624. | | 150. Ejusdem ad Eundem. E veteri Stetino d. 13 Julii 1618. E 151. Litere Mag. Walterii Auerdanck ad Eundem. Dorpati d. 25 Sept. 1638 152. Ejusdem ad Eundem, Dorpati d. 24 Julii 104 .. 153–—159. — Å i 153 Behmit furna. 16c Opifich Nunci menlen 101. äd Serc _162. Litere Reoior 103. t Hur Magilr tta fext | 164 Vibus ( > oefle | 169 e Å 166 ad R h3 16 Uni d önad Lb Jach. Fh 1049. É til Komng ande Elt.ch ”U Allen » emot E; Kv eles ville dra a Commender snar eer Da 0a [00:06 par m uraf Gudoch med derås hut« :(l'/'g;, HVSI pattie fkulle ec lta och Cancelati Hollat: Ax. ur / kpf. | 624' g Sketin0 da 4 j 159 R F Behmii Literæ ad Cancellarium Regni Ax. Oxen. ſtierna Regiom. Bor. d. 28 Junii 16 31--1645. 160. Summa Inflitutionis Communitatis & opificum civitatis Mariæburgenſis, datæ tribus Nunciis, ad Rev, Dominum Epifcopum Cul- menſem Laur. Gemblichi ; mislis. d. 4 Apr, 1603. 161. Matthie Maximiliani a Paraſin Literæ ad Seren. Reginam CHRISTINAM, Sine dato. 162. Theologi Regiomontani (forſan Behmii) Litere ad Regni Cancell. A. Oxenſtierna, Regiom. Bor. d. 14 Jan. 163 I. 7163. Johannis Caſimiri Regis Poloniæ Lite- rc Burgravio, ProConfuli; Conſulibus totique Magiſtratui Civitatis Gedanenſis. Varſoviæ Fe- ria ſexta poſt feſtum omnium Sanctorum 1651. - 164. Ejusdem Literæ Salvi conductus, ci- vibus Gedanenſibus Auguſtano Reformatis, con- . ceffe Varſoviæ d. 17 Apr. 1652. 165. Joannis Epiſc. Pragenfis Literæ. Vien- ne Auſtriæ d. 26 Oå, 1620. 166. Celeflini Myslenta Th. Doct, Literæ ad Regni Cancell. A. Oxenſtierna. Regiom. d. 3 Aug. 1650. A 167, Litere 7oh, Durei ad Eundem. Lon- dini d, 21 Jan, 1631, ] | 139 153.- - 159. Theologi Regiomontani Johaw —— 140 | osaM 168. Poſtulata FEjusdem im negotio eecikefia- flice concordiæ, ad Eundem tradita, 169. E jusdem Literæ ad Eundem. Sine dato. 170. Ejusdem Petitum ad illuſtr: mos nobilsmos & magnif:s D:nos Evangelici fœderis Ordines atque Ordinum delegatos , in Comitiis Francof. ad Moenum congregatos. rzr «e 174. Ejusdem Literæ ad Regni C. Can cell. Ax. Oenſtierna, Londini, Francof, & Holmiæ 1631— 1637. I 73', ngam Grotii Literæ ad JZehan. Daræ⸗ um. Lutetiæ d, 21 Nov. 1637. 176. F orma Literarum Patentium, Regni Cancell. Ax. Oxenſtierna. Under finnes anmärkt: In zato boc feripto - lIus £5 compoſitio Durxi, non Cance Larii Oxenſtierna. 177. Johanni Bogemanni de Derc: negotio judicium, ſcriptum Lugduni Batayv. d. 17 Febr. 1636. 178. Literæ Zehannis Dera: ad C amell A. Oxerſtierna. Datæ d. 6 Juli 1638. 179. Literæ Ejusdem Cleri Svecani Con- - Vventui oblatæ d. 27 Jan. 1638> 1930. Literæ E jusdem ad Regni Cancell. Ax. Oreſedtns. Hamb. prid Id. Febr. 1639. 185 Ejns- 181. B. 1645. 182. C 183 Regni A, 184 Holmiz d 18 I tere ad C ie d 19 186,1 Holm, d, 187. Å aCtatibus m dv e $ UQ Wenl N xetdoni 190. | Ata a 3q 191. . Oxe iDL Nor 192, 1, — , Sine o $ ODL Mmos is Ordines is Francoh egnf Ca ucof, & n Due , Regt m yr genlkiernd, .chmio G.1] ul, Å j bar G b Ps a .2638 — 181. Ejusdem ad Eundem. Rotterod. Apr, 13 1645. | N ' 182. Calviniſtarum Aftus & Aufus. | 183. Jah. Derei Literæ åd Cancellarium Regni A. Oxenſtierna. Francof d. 27 Jun. 1633. 184. Ejusdem ad D, Laurclmm, Ep. Aroſ. Holmiæ d. 18 Dec. 1637. 185. Decani & Profeff, Acad. Upfal Li- teræ ad Cancell. Regni Ar., DreMierge. Upia- lix d. 13 Sept. 1636. 186. Literæ FJoh. Duræi ach Joeh. Can. Lencmm. Holm. d, 18 Dec. 1637. 187. Memoriale de protocollo & publicis tractatibus gehannis Duræi, a Jehb. Darao, Hol- miæ d. 14 Junii 1637, 188 & 189. Copia Epiftolx ad Archiep. Upflalienf, milffe ; cum judicio Facult. Theol. Aberdonienh lis 4 Kal. Sept, 1637. 190. Propolſitio F acultati Theol. . Volar. ob. lata a Johanne Duarao, . 191. Litere fohan. Darei ad Camwåarmm Axr. Oxenſtierna; data: in ædibus Ter Marhlter ipl. Non. Febr. 1628. 192, Ejusdem ad Eundem,, 4 Non, Maji 193. Ex- ie 193. Extradum ex Literis D:ni Tho. Rœ ad Canc. Regni Ax. Oxenſtierna. ex Aula Vind- ſorz d, 24 Sept. 1636. 194. Ejusdem ad Eundem d. 30 Septembr. 195 ? 197. Literæ Jeh, Darai ad Cancell. Resm Ax. Oxenflierna 1636, 1637. In ædibus Jacobi Machlier, & Holmiæ. 198. Der ChurFurfteliche Pfaltzilche Neue Kirchen-ordnung. Ann. 1599. 199. Epiſtola D. Georgii Franci,; Prof. Theoi. in Acad. Francof. ad D:m Johannem Ber- gium Concionatorem in aula Berolinenſi. Sine dato, 200. Capitulum Generale Monatterii Ger- venenlis Ordinis S. Auguſtini. | 201. Jacobi _V ardeckii Plebani Stanislavovienfis Literæ ad Principem quendam. Sine dato. 202. Literæ Anonymi cujusdam ”ad Princi- pem quendam. Ortelsburgii. 203. Anonymi cujusdam Literæ ad - - -- 204. Anonymi Literæ ad Gedanenſes. 205. Literæ Regis vel principis cujusdam 24 Ducatus Livoniæ incolas. Dat. Vilnæ, 206. Literæ ad Conventum in Livonia. Vilnæ. 207. Li- Valav. All, 210 21 Q 2 ÅUU. l6 Varlani M Vabur 218 2 2 date Brand FI N Tm Ne Aub Vind > Septen, I Cancell mie, he Ne M annerm Bir Smedat, t Ga vovtals difOo - — - a 207. Literæ Anonymi. Datæ Varſoviæ d. 10 Maji 1638. 208. Anonymi Literæ. Sine dato. 209, Ad- Imperatorem Romanum Literæ. Ortelb. dJ. 17 Julii 16390 | 210. Cardinali Barberino Frauciſco Litem. Varſaviæ d. I Nov. 1639. 21I. Cardinali Antonie. Sine dato. | 212. Cardinali de Torres. Sine dato. 213. Cardinali Santcta Crace. Sine dato, 214. Cardinali Porrefo, 215. Epilcopo Cracovienfi, Dat, Varſaviæ Ann. 1646. | 216. Religioſis Conventus Miechovienſis. Dat. Varſauniqz. 217. Cardinali, Protedori Regni , Mat/ma. Varfauie. -. ; | 218. Cardinali Pamphilio. Varſauiæ. 219. Summo Pontifici, Varſauiæ. 220. Alberti Thelebenſehy Literæ ad - » datæ Uſtroniæ d. 9 Dec. 1655. 221. GEORGII WILHELMI Marchionis Brandenburgici Literæz ad--Sine datto. 222. Anonymi Literæ, fine dato. 223. Ordinum Gener. Fœderat. Belg. Lite- 1æ. Sine dato, | » 224 In- — / J 224. Informatio fuper Of&cxo Advocatiali - Mariæburg. 225 — 227. Literæ Joh, V idekindi ad filium Axeln Oxenſtierna. Holmiæ 1656. 228 - 263. Literæ Hermanni Samfonii ; Su- ; perint, Rig. ad Cancell, Regni A. Oxm/!zmm. ' Rigæ 1621 -r 1636. 264. Ada Hermanni Samſ onii Superintendh, Riga d, 18 Martii 1636. 265 - - 280, Ejusdem Literæ ad Regni Canceſl. Axel. Oxenflierna, Rigæ 1636 -- 1643. ; 281-- 288. Laur, Andr, Hojeri, Paſt. Bruns- | bmgenfls Literæ ad Regni Cancell. A: Oxen- — flierna; Dantilci & Brunsbergæ, 1630 -- 1632. G 289. Literæ Secretarii Loisnitii ad: UR SR d, 28 Dec. 1631. 290. Ad Regem Poloniæ Literae per Secre- tarium Chemnitium. Dantiſci d. 320 Nov. 1631I. 29 I. Excer pta ex ejusdem Literis d. 31 Dec. 292. Ex Ejusdem Literisd, 16 Dec. Varſoviae. 293. Ex Literis Ejusdem d.’ 4 Jan. 294 & 295. Ex Literis Regis Poloniae ad Gedanenfes d, 4 Jan. ſt. n. 29 6. Éx Literis Senat. Gedan, ad Regem Polontae d. I3 Jan. ſt, n 297. Ex Literis Leisnitii Secret, ad Senat. Gedan, d, 6 Jan, 5 298. Ex | _298 4 200 Gedan: 220 301. d 10 | , ii 298. Ex Literis ejusdem d. 13 Jan. 299. Ex Literis Senat. Polon, ad Senat. p Cedanenſem d. 10 Jan. | 300. Præſagia feu prodigia quædam. > I 301. Ex Literis Regis ad Senat. Dantiſc. dl, 10 Jan, 1632. 302. Ex Literis Gedanenſium ad Rempubl. 4 d. 29 Jan. 303. Ex Secret. Lannii⸗ Lit. Varf, d. 24 N ni fan. 304. Literæ Senat. partis d Rempubl. Rrd 3 Febr. 305. Ex Literis Con aadt Bebmes. Posn aniæ d. 109 Jan. ft. n. t 306. Hojeri Litere ad Cancoll. S. Oen- ſtierna. Dantiſci 1632 d. 8 Jan. ſt. n. ⸗ A 307. Ejusdem ad Eundem. E Elbingæ 163 2 : „ d. 2 Febr. f n. ⸗ Fr 908 Ejusdem ad Eundem, d. 3 Martii. ; 409. Ex Literis Lozmizzzj d, 24 Febr. 310. Literæ Ejusdem, Varfovix 1632 d, 28 ; Febr. ſt. n. 311. Puncta & Capita Comit. Varlan. EXa | ordiend. d. 13 Martii. – 31 2. Inſtructionis Dantiſcanæ (in Comit. exped.) formula D:no Ferbers data. Subſcripta a Laur. And. Hejero, Brunsbergæ 1632 4d. 13 Mart, ſt. n. | | 313. E Literis Loisnitii, d. 13 Martii. 314. Ex ejusdem Literis ,ld. 6 Apr, 315. Ex ejusdem Literis , d. 13 Ma ji. 316. E Melchioris Vejeri Vojevode Culmen- ſis Lit. ad Senat. Dantiic. d. 19 M. ſt. n. 317. E Literis Refponforis Senatus ad Vojev, d. 20 Maji, ' _ 318. E Literis Loisnitii, d. 16”Maji. 319. Literæ Laur. Andr. Hojeri ad Senatum Dantiic. Varſoviæ d. 2 Oå. 1632. 320. Ejusdem d. 20 Octob. 32 I. Ejusdem ad Canc. Elbingæ d. 12 Nov. ſt. n. 322. Ejusdem ad eundem. Brunsb. d. 30 Jun. 1633: | . R 323. Ejusdem ad eundem, fine dato. 324. De erigendo Gymnalio, LV. Sagan om Slifa Hrba, fom fedan blef kallad Hröe hin Spake. 13 ark. På Isländfka , utan öfverfättning , med vacker och s ä geult och läſlig ſtil, allkrifen 1 ſednare tider, men utan at anmärkt blifvit, hvareſt afſkriften äar tagen. LVI. Gammal Norrſk Lag-Bok. Sjelfva Lagen och uttydningen pa några ord i Lagboken utgör 29 ark och är fkrziven omkring 1540. ; | Sedan följer på et blad, men ſednare ſkrif- ven: Elenchus Archiep. Norvegiæ. | * ”Den förfta Arke Biſkopen kallas Johannes ” qui ſedit Annis quinque ab incarnatione Dini * MCLIIII och den fifte Olaus Tertius , X**ÅI „Archiep. fedit Annis XIIII. Conſecratus eft Ro- ”mae A:o Domini MDXXIII & venit Ni- ”drofiam in die Petronille Virginis. Anno D:ni * MDXXVII fa&us eft exul & Obiit Amn. Do- ” mini MU*(X XIII, Lirae in Brabantia die VIL, a Februarii.“ | Pa fo!;ande k da å'm:ef' Om Tagmark til Nederos och markra mel lan bonde och byarmeennom. Dårefter på et blad: Forma , ad ponendam publicam pornitentiam ab ecclefia conſtituta. Föregående är fkrifvit af annan hand. Sedan finnes af ſamma hand, fom ſkrifvit Laghoken. 1. Regilier eller Tafla på Rettebokena, 3 blad. K 2 2. Om , 2. Om Rette- Böther; meel 22 Konunga Bref, af hvilka det förſta är af Kong HÅKAN och det ſiſta af Kong CHRISTIERN den III, Gifvit Gottorp torsdagen neft epther Söndagen invocavit, aar MDXXXIII. 26 blad. 3. Saker Konungen och Biſpen emellan. 2 Blad. A. Regulae Juris, ſom äro 8y. 5 blad. $. Berättelſe, om Magn Me kilat efter- kommande , få lydande: Her Magnm MomjÄ'uldt, hans huftru hede Fru Ingerde Ylffve » aff dem föddes Byrge Jeral, aff honom föddes IX Konungar , fförſte VAL- DEMAR och hans bröder, Kong MAGNUS LADELÅS , aff honom föddes III Söner, Ko- nung BYRGE, VALDEMAR hertog, ERICK ' Koning, aff honom föddes MAGNUS SMECK, aff honom föddes Kong HÅKON, Kong MA‚GNUS SMECK àtte en S$yfter ERHEMIA ſom fijck Hertogen aff Mecleborg, aff dem föddes Kong ALBRICKT och Hertog HEN- RIGH, ſom fick Kong VALDEMARS dotter aff Danmarck Drotning MARGRETAS Sy- ſter, aff dem föddes en dotter, ſom fijck Her- tugen afl Pomeren, aff dem föddes Kong ERIK fom blef Kong öffver dife III Rige, han åtte dotter fom fi]ck. Hertogen aff Beeren, aff dem födis Kong CHRISTOFFER , ERHEMIA ha. de en dotter Ingeborg fom fijck Greffve Hen- a AMN nll, Önden meln, — | Hendric aff Holdſten, aff dem ködis Greſte Gerdt fom fijck Hertog OTTES dorter aff Brunsvik oc hed Eliſabet, aff henne födis en dotter ſom hed Helevig fom fich Jonker Di- rick: all Aldenborg, aff dem födis Kong CHRISTIERN Kong öffver diſe riger, han fic Margreffvens dotter aff Brandenborg DORO- - THA, aff dem föddes Kong HANS oc Kong FREDRIC oc Jomfru Margme fom är Konun- gens flecht uti XII Ledt, den förſte Berge 7erull. 2 Kong LADELÅS. 3 BYRGE. 4 VALDE- MAR. s ERICK. 6 MAGNUS SMECH. 7 HA- KAN. 8 ALBRECT. gERYK, 10 CHRI- STOFFER, II CHRISTIERN, 12 HANS. 6. Längd öfver de Konungar, ſom regerat Norriges Rige. Den begynnes med HARALD HARFA- GER och flutas med CHRISTOFFER, om hvilken det heter: Der man fkref MCDXXXI dà kom CHRIS TOFFER 4 Beyeren, en rddde VI dr. LVII. Cronica Epiſcoporum Lincopen- fium på Svenfka, huru många Bi- fkopar uti Linköpings Domkyrkio haffva varit ifrå förfta begynnel- ſen Ann. Chrifti 900 och intik then tidh vij fKreffye Guds àhr 1606. 7 ark. Legyn: * Begynnes: V dlfgnath vare Gudh i alla ſtund | Then Oſtergôtland få mar gelund Beredt haf ver få marg falleltiga nåde m. m. och flutas: A/a Evangeliſke Mån och Idra ' Vil han fördrifva ſom henne bafva kåra. Denna BifkopsKrönica har, til ſtörre delen, blifvit af trycket utgifven 1 Söderköping på I 520:talet , men hvilken uplaga nu mera nä- ſtan aldeles förfvunnit, - Sedermera är den af ÄrkeB, Er. Benzelius, tillika med Zonæ Petri Klints fortſättning, intagen i Monam. vetera Eccl. Sveog. hvarvid denna Bibliotekets Handſkrift af honom blifvit nyttiad och kallas Ribbingianus, . Handfkriften ar ſnygg och läflig fkrifven 16 10. På förfta bladet är med gullbelagda och väl textade ' bokftätver , ſom likna dem, hvilka finnas i fjelfya Krönikan, anteknadt: Lindorm Ribbing til Ndås och Boxhbolm, dbr Chrißi 1610 mann propria, Then Gud vil bjelpe ; Honsm kan ingen fljelpe. Häraf kan flutas , at Ribbing ſelf gjordt denna afſkrift. V På efterita pärmen är af annan hand ſkrif- vit : Linköpings Domkyrka häller i längd, ”mellan Choret är 20 alnar ifrån vägg til fkrank, ”emellan främſte Choren och HögChoren är 15 alnar, HögChoren är 423 aln långk. Ifrän MellanChorsſkranket vid Konungsſtolarna intil ”vältra gaflen är 143 z alnar. ; ma len är 1621 alnar] pr ' Summa Bredi . innom vägg. En - . 46 alnar/ Mera —— —,— kdeh eler, op n t — k > i r Å Mera om denna Krönika kan låfas uti Arkeb. Er. Benzelii Prolegomena ad Monum. Eccl. p. xxx ſeqꝗ. LVIII. Konung Davids Pfaltare på Tyfka, dels på paper och dels på. Pergament. » : Är nägorlunda läflig, med gullbelagda, rö- da och blå Initial Bokſtäfver och innehåller 126 folier, efter Romerfkt räkningsfätt teck- nade, hvaraf dock fol. 40, 41, 42; 54; 6 5„ 66, 785 79, 972 98 ar0 utrifne. Öfverſt på förſta ſidan är med röda bokfäf- ver anteknadt: Dit is der ſelter mit dytichen vordin geſchreven, och nederft på ſamma ſida: Liber dom9 Ste Barbae i Coloia Ord. Carthn. (Liber domus Sanctae Barbaræ in Colonia or- dinis Carthuſiani). Efter Pfaltaren följa några Bibliſka Loffån- ger , fåfom Zachariae, Mariae och Simeons , fol. 110. Därnäſt Athanafii Symbolum fol. 111 och Litanien fol. 113. Sedan 72 färfkildta namn på Maria fol. 117 och näftan nu bruk- lige bordsböner både på tyfka och latin, fol. 1183 hvarefter åtfkilliga andra böner och fluteligen Symbolum Nicaenum fol. 126. T Fol. III finnes äfven Te Deum &c. Got vir loven dich &c, Efteràât finnes et ſummariſkt innehåll på latin och tyfka öfver hvarje Pfalm, fom dock icke fträcker fig lingre än til den 120:de Pfalmen, Boken är förmodeligen et rok K 4 a a 30 äriga kriget eller ock införd af någon Vadftena - Munk ock ſynes vara fkrefven i TI5:de Seculo. LIX. Svenſka Rim-Krönikan. 7 Ark. Ar den af Hadderph utgifna få kallade Gam- la och vidlöfti iga Krönikan, men gar icke län- gre än til CARL KNUTSSONS härfärd til Skàne, eller til pag. 116 rad. 26. De A förſta arken ¹ innehålla Hiftorifka efter- rätteller om àtſkilliga få Svenſke, fom ifrån Sverige härſtamma ande Konungar. Affkriften ly. å nes Vara gjord 1i förra hundradetalet LX. Articuli de Liga & Unione terra- rum Prusſiæ, per proceres & ter- rigenas earundem in hac Foerma. 24 ark på Pergament. Stylen är vacker men icke ibland d de litta. re at utreda. LXI. M. Tullii Ciceronis Rhetorichrum Libri Duo, & Ejusdem R hetorico- rum ad Herennium Libri Tres. 24 ¾ ark på pergament. Snyggt och väl ſkrifven med vackra ritade Initial-Bokſtäfver. Den ſiſtnämnde, ehuru äfven ſayggt ſerifyen, ſynes dock Vara af annan hand. Främſt fkrelven + 73 Åfl ' Ilade Cam- härfird tl ne terta. & te Forma — d de btr Oricoronn hetorcdr p Tres kra fitade ue åmd lr SE Å N Främſt äro tvänne och äfven efterſt lika mänga blad, pà pergament, men illa fkrif- na, ſom fynas vara fragmenter af någon gam- mal Läkarebok. Lärer vara fkrifven i XV Sec, och har där och hvar en hor ſvàrliſta abbreviationer. LXII. Gammal Svenfk Lagbok. 38: ark. Ar den få kallade Medel- Lagen, eller MAGNI ERICSSONS Lagbok. Förut finnes et vidlöftigt regiſter. Sedan börjas fjelfva Lagen med ' Ko= nungaBalken och de orden: Er Keeangx Rike ſom ”beter Sverige haffver i fik Siun Bz/kop.rdome oc Nye Lagmansdöme m, m, Efterſt äro de få kallade Domare - Reglorna, hvilka flutas med de orden: Saköre gör ingen Herre vik , men Lag och rått år Herrans pris. Awen. Ora pro ſcriptere. Boken lårer vara ierfven i Konung GUSTAF den Is tid, LXIII. Cronica de Diveriis Geſtis ex Cronica novella breviter excerpta. 9 ark. ” Är på Latin och börjar mcd en Kong AR- TUR 1i England ; innehållandes en kort uni- verfal - Hiltoria for följande tider. Efterät finnes en kort Hiftoria ab Adamo ad Chriftum natum , i hvilken alle Patriarcher och märkelige Konungar, ſom under detta»* tidſkifte lefvat , finnas uptagne. R K 5 Anaor 154 oc i — Auctor nämnes icke , men boken, en ibland de fvårläftare, är fkrifven af en och famma ' hand år 1478, ſom kan inhämtas af de fifta orden få lydande: Finitar hec Cronica perbrevis die ſaturni quarta Menfis Aprillis Anno ab incar- natione Domini ſupra Millefimum Quadringente- um LXXVIII. LXIV. Laurentii Upfalienfis Quæſtiones circa Magiſtratum. Holmiæ in Obſidione 1568. 3 ark. ; Räknas af Halman ibland Ärkeb. Laurentii Peiri otryckta fkrifter, LXV. Hiſtoria de Vita S. Mariæ. 34: ark. 8S. Mariæ lefverne intager hälften af den- na bok, och det öfriga innehåller förklaringar öfver våra Evangelilka texter. Alt dr på latin, Boken, fom är illa fkrifven och ännu värre medfaren , är förmodeligen en ibland de äldfta vid Bibliotheket varande Handſkrifter. LXVI. Abbreviatio VI. Ztatum, ex- tracta ex diverſis librorum volu- minibus, per venerabilem Virum Dominum Johannem Sargneti in le- gibus Licentiatum anno Domini Millefimo CCCC: mo primo. 23 ark. Auctor har lefvat vid början af 1500: de tar let och år 1406 afflutat förbund imellan LUD- ' r . VIG G K | SIGISM les a t1a me gent 10 ker, m modelig Den on genlid, 2 intörde ,. utredas, LI M 0 AE den e lamman utgat i U i Pronuncia Tan hang k tas at Dectio LXVI [ [ Pon e und och [a ar de kb 4 ;:rbrwif 9 ab tuer Mn'»gm!t- raftonts miz n Lamnis ujad eå l[ len. r klain UH p på län, ch åmd and & keitet, , ek g V Vada LG )Om'm'l Zolafk' lLbD viG — | 155 VIG Konung af Sicilien och Jerufalem och SIGISMUNDUS Konung i Ungern, fom kan . fes af fol. 44 och 45. Han börjar fin Hifto. ria med Skapelten , och går fedan alt fram- gent fort til fin tid. Boken är redig och vac- ker, med röda och blå Initial bokſtäfver, för- modeligen affkrefven icke långt efter Auctors tid. Den omnämnes äfven 1 Benzelifka Brefvdxlin- gen ſid. 286. Efteråt är åtfkilligt , af annan hand infördt, men få oläsligt, at det fvårligen kan utredas. LXVII. Erici Aurivillii Grammaticæ Svecanæ Specimen, ſcriptum Upf. 1687. 36 ½ ark. Af denna Grammatica torde den Diſp. vara et ſammandrag, hvilken han, fåfom Praeſes utgaf i Uplala ir 1693, De Lingva Svionisæ, qualis hodie maxime in uſu eſt, retta ſeripiura 6 pronunciatione. 8 ¾ ark, Han var Prof, Juris i Upfala, och kunna hans lefvernes omſtändigheter i korthet inhäm- tas af Prof. Fants H:/far:am Litt. Gr. in Svecia Sectio II. Pagg. 42, 43. ; ' LXVIII. JFoannis Joviani Pontani Com- mentationum in centum ſententias Ptolomei Libri duo. 45 ark. Pontanus , ALPHONSI Junioris Neapolitani Regis Praeceptor atque Epiſtolarum Mag ilter, in- lignis N R 156 PRRD ſignis Philoſophus, Orator & Poëta fuit. Vid. Epitome Biblioth. Cony. Gesneri fol. 102. Ofvananförde arbete är tryckt ibland hans O- pera Omnia, utgifne af Cratander I Baſel 1538. LXIX. Jungfru Catharinas händelſer. 8 ark. - Defe& både vid början och flutet, Hvem denna Catharina varit är fvårt at utreda, ty icke menas här vår Carharina , til hvilken des- ſe händeller icke kunna lämpas; men troligen hafves här affeende på Catharina Senenſis. Boken. är icke ſardeles väl ſkrifven. LXX. Skämte- Bok, Blandfoder, Mälro eller Romål, beſtàâende af allehan- da roliga frâgor och ſvar, ſnack och ſagor, puſſer och åfventyr, fpråk och kortwll ſamlade a af Co- lumbo. 163 ark. Ar Samnel Colambi kända arbete, hvaraf flere ſtycken redan här och där blifvit tryckte. LXXI. Conſiſtorii Holmenſis Betånkan- de om Sy ſkonebarns Giftermål. 18 ark. Upfatt af Ol. Lmrshm fom då praeſidera- l de i Stockholms Coniſtorio, LXXII. Mec Konel, LXXII M In 4 T De och i de ge Helml Forchh lipsbar lände « [e de Diepg Maj, til E iterk han | c Har gen, bun en En, | tha u Vid, 104 nd hans0v | utel 154 åndeller, . Hvem reda, ty Jken dess trölgen Ca AT u Milto Hebar- (nack entyt, of Co⸗ ; — 7 LXXII. Kongl. Maj:ts Nådige Inftru- &ion för Kyrko - Infpettorerne i Skåne. Gifven Stockholm d. 390 Aug. 1697. i Med åtfkillige anmärkningar och citerade Kongl, förordningar af Arkeb. Eric Benzelius. LXXIII. Memoria Itineris ad exteros ſuſcepti, Anno 1663 d. 5 Octobris. In margine är af annan hand anteknadt: Erici Benzelit „ patris. Detta lärer fåledes vara hans egenhändiga och under reſan förde minnesbok. Relan ſked- de genom Dannemark, Lyneburg, Brunsvig, Helmftad ; Leipzig, Dresden, fena, Bamberg, Forchheim , Nyrnberg , Augsburg , Ulm, Phi- lipsburg och Maintz til Paris, hvareſt han an- lände d. 2 Maji 1664. Därifrän begaf han ſig den 13 näſtföljande Maji öfver Rouen och Dieppe til London ,hvareft han ankom d. 23 Maji. Ifràn London refte han d. 17 Junu 1664 til Hamptoncour och Oxford, hvarifrån han — återkom d. 24 1i ſamma màânad. Dernäſt begaf han fig öfver Graveſand til Rotterdam, Leiden, Harlem, Amſterdam, Hag, Utrecht, Niemve- gen , Cöln, Maintz , Gieſen, Marping, Har- burg och Stade til Hamburg. Ifrån Hamburg återrefte han til Holland, Boxtehud, Grönin- gen, Amſterdam, Antverpen , Dordrecht, Rot. terdam, Hag och Leiden ; men återvände öf- ver || ver Stade, Hamburg och Lybeck til Sve- rige. . Å . Hvar enda fida af denna Refe- Journal vitt- nar om den granfynta upmärkfamhet , hvarimed denne lärde mannen befökte främmande länder; men ock tillika, huru han icke blott upoffrade ofin tid åt fin nyfikenhet, utan äfven at förkof- ra lig i lärdom och vitterhet, Han har fåle- Qes icke allenaft fökt och nyttjat de Lärde, fom kunde träffas, utan ock på flere ſtällen användt längre tid til läsning och forfkande, Under fitt viftande i Gielen fkrifver han d. 13 Jan. 1665: ”Subfequentes ſex feptimanae , usque ”ad exitum Februarii, ferme conſumebantur in ”evolvendis variis variorum Tractatibus, quos ”fuppeditabant Rev. Mohr, Bibliopola Zunnerus, 'Ludi Magifter Faber & alii in magna copia, ”& ex variis varia excerpebantur,” Och i Leiden heter det: ”Reliquum tempus dabatur ”fludiis , inprimis Hiſtorico & Lingvis Gallicae - ”& Italicae, conatum adjuvante Garimanno.“ I Paris träffades under refan Gerner, Eoſan- der, Duvald, Permand, med flere Svenfke Ad- Jingar ; och i Jena Petrus Holm och tvänne Hedraer. Den förſtnämnde Difputerade härſtä- des och Benzelius opponerade på honom. Op- ponebam, heter det, in convi&orio Academico, adverfus Dilputatationem primam annotationum in Epiftolas Pauli a Gerbardo exhibitam , Re- ſpondente Populari D:no Pet. Holm. ; ' | Under Und Böcker (krilve ”bliop ”quent elt. Impen hemlin ”dioada ven ira ”Trangn ”repketa veM me | ful De lh | J Hamby Å b 1065 f. lac F 6, koden 7. Cenp Jra v » bvamd de länder Upodrade t förkols har fle inde, lo - anvindt Undet 19 ja : d sbantur n ':75, quos tk, C0p Och1 dabatur Galllcae N , br e Å tvandö hrda p Op emc0 HOnuM , Å Uadet tempore & loco, j P a é — 159 Under reſan upköptes och hemſändes äfven Böcker. Under fitt förſta viftande i Hamburg, fkrifver han d. 25 O&ob- ”Luftrabantur Bi- ”bliopolarum Tabernae , in quibus viſitandis ſe- ”guentium dierum pars multo maxima confumta ”eft. Impendebantur rarioribus libris emendis ”Imperiales circiter viginti. Ifrån Wolfenbyttel hemſändes böcker; d. 177 Nov. heter det: ”Ors= ”dinabantur libri in patriam transmittendi.” At- ven ifrån Amſterdam d. i Juli fkrifver han? ”Transmittebam. in Sveciam amphoram libris ”repletam cum nauclero Zona Chritophersfon , C1- ”yve Stockholmenfi in Badſtugatan på Södermalm, ”qui erat Magiſter navis Trumflagare dictac. Efier fjelfva Refebefkrifningen finnes: I. Literae Ejusdem ad Cancellarium (M. G. De la Gardie) Hamburg d. 12 Maji 1665. 2. Literae Ejusdem ad Doct. Vendelinum, Hamburg d. 12 Maji 1665§. ' 3. Ejusdem ad Eunden, d. 2 Junii 1665. 4. Ejusdem ad Refid, Habaum d, 22 Martii 1665. É ; | $. Ejusdem ad Cancellar. (De la Gardie) Gie- fae Haſſorum d. 18 Nov, 1664. . 6. Ejusdem ad Com, G. A. De la Gandie, eodem tempore. i | - . 7. Ejusdem ad Do& Lithmanzum, eodem 8. Ejusdem ad Cancell. M, G, De la Gardze./ Francof. d. 10 Jan. 1665. 9. Ejusdem ad Eundem. Hamburg d. 30 Martii 1665. 10. Ejusdem ad Doct. V. ezudelinum, eodem dato. II. Literae D. Odbelii ad Er. Benzelium. Vysbaden in Franconia d. 20 Dec. 1664. 12. Literae Doct. Edenii ad Eundem. T. lal. d . 20 Sept, 1664. 13. Inferiptio Pyr amidis illius, quam in me- moriam violatae Legationis fuae a Corfenfibus erigi & er inferibi voluit Rex Galliarum LU- DOVICUS XIV, fecundum tranfa&ionem fa- ctam Pifae inter Ponnficc*n & nominatum Re- gem. 14. E ormulare Literarum abſolutorialium. 15. Cauſa Erfurtiana ex indiculis Actorum. 16. Programma Johannis Freinsheimii. Heidel- bergae 1658. 14 Kal. Maji. Boken ſlutas med detta Diſichon. Inveni portum, ſpes & fortuna valete; Sat me luſiſtis, ludite nunc alios. LXXIV. Atſkillige Afhandlingar af Com- mercie-Ràdet Chriſtoph. Polhem. I. Om Hushålls- byggnad. 193 ark, 2. Om Urmakare-Konſten. 203 ark. 3. De Dottny 6,| å Och Rj a m Kc Nockh, ] N N 3. De linea Muſica, 4. De linea Projectorum, & de motu & re- ſiſlentia Mediorum. 13 ¾ ark. s. Hans Brefväxling med Arkeb. Er. Ben- elius, Toh. Valerius och Elviss, til en ſtor del Originaler, 80 ark, LXXV. A&a Publica, rörande Sverige. I. Regerings- Formen af d. 29 Junii 1634, 2. Sveriges Rikes Ständers enhälliga förkla- ring öfver Hertig CARL GUSTAFS Succes- ſion til Sveriges Krono d. 10 Marti 1649. År Tryckt. 49 3. CARL GUSTAFS Förlikran d. 20 Octob. 1650. Iryekt, V- 4. Drottning CHRISTINZE Abdication. Up- ſala d. 6 Julii 1654. 5. Komung CARL den X:s Förfäkran, gitvent Drottning CHRISTINA d. 6 Junü 1654. 6. Regeringsform utgifven 1660. Ständernas Förklaring om Regementet och Riksdagen d. Febr. 1660. &, Rikfens Råds och Ständers Förklaring om Konung CARL den X:s Teſtamente. Stockh. d, 19 Decemb. 1682. Tryckt i v, Stierumats Riksd, Bej' lus Tom, III. P, 1897 A ; Full. 162 — Fullſtändig underrättelſe om detta Teftamente kan inhämtas af Prof. Fants Specim. Acad. De emegte R. CAROLI GUSTATI. Upf. 1789. . Konung CARL den XI:s Teftamente, GliVlt Stockh. d, 15 Aug. 1693. 10. Kongl, Majts Regerings- FTorm d. 21 Fepr. 1619. Trycht. 11. Hans Kongl. Maj:ts Förläkran. Gif⸗ ven Stockholm d. 21 Febr. 1719. Tryeht. I2. Påminnelfer om Succesfions - Rättigheten - och Souverainiteten, upfatte i Januarii Månad 1719. Tryckitie. | 13. Konung FREDRICS Förſäkran; 1 hän- delfe han fkulle blifva vald til Konung, Gif- Ven Stockholm d. 27 Febr. 1720. 14. Drottning ULRICA ELEONORAS Bref til Ständerna , hvaruti hon anhåller, at få updraga Regeringen åt fin Gemål, Stockh, d, 29 Febr 1720. LXXxVI. Scripta quædam Theologica. I. Excerpta ex Lectionibus privatis Celeb. Altdorphinæ Theologi Doct. Langii. 24 ark. 2. Joannis Fechtii Annotata in Rechenbergii Summarium Hiſt. Eccl. 26 ark. 3. Collegium Theologicum. 15 ark, LXXVII. Gammal Svenfk Stads- Lag. 61 ark. P’/ „„„ — P Ra R A r m DE — „„ 1 De In » ekeb, 11. rji 4 j / — På främſta fidan är anteknadt : *Den 10 Ju- "nii år 97 (1597) var den Högborne Herre ”Herr Carl Stare här i Veftervik och tillade ”Vefterviks Borgare , at om någon kommer ' ”och begärar förforning uppå den Högborne ”Förftes Heitig CARLS vägnar, då fkal han ”hafva Poſtvapn famt Hans Förfteliga :Nådes - ”Pafs, hvad han icke båda hafver,ärö vi ho- ”nom ingen förfordring pliktige , utan för en ”fkälig betalning. Item lofvade den Högbor- ”ne Herre , at förfkaffa ofs Hans Förfteliga ”Nådes Hertig CARLS bref, uppå tvenne ”marknader vid Frödinge, om S. Hindrics tid ”och om Knutmäſſa.“ Sedan följer Alphabetiſkt Regiſter öfver Lae gens innehäll. Derefter Föreſpräket och ſedan nâgon underrättelſe om edgång.. - Innan Lagen börjas finnes följande :' Där magten rättvila är, är Landet utan Lag; Där dagen är natt, är landet utan väg; Där fly är ſtrida, är landet utan heder; Där et är tu, är landet utan fannhet ; Där 'vänn” är ovänn , är landet utan trohet; Där ondt är godt , är landet utan mildhet; Där fkäl hafver orlof, är landet utan namn; Där tjufvar äro gömare, är landet utan penningar; Där ikatan vill vara Örn, är ingen befkedelig; Där viljan är rådgifvare, regeras landet illa; Där penningen är Domare , ':fkic_ka.s landet värre; Där Gud är glömder , är fullt af fyndare. sd * L2 ' Sedan Sedan börjas Lagen med Kyrko-och flutas med Dobblare-Balken, hvarunder är anmärkt: Skrifvit Anne 1559 d. 28 Martii. Derefier följer : 1. Ordinantien, ſom gjordes i Ve&eras år 1527. 2. Artielar fkrifne S. Peders dag år 1538. 3. Konung ERICS af Pomern Gårdsrätt. 4. Articlar, fom den Högborne Förfte Herr CARL med fitt Rikes Råd ſtadgat, allom dem til nytto och gagn, ſom vilja lefva redeliga'; ty det kallas nu en förrafkning , fom förut hafver varit töräderi. Sinc dato. 5. Dommare-Reglorna, 6. Articlar , fom' Konung GUSTAF beflu- tat med Rikfens Råd i Vexiö, Sine dato, 7. A& Coronationis, eller Konung SIGIS- MUNDI Sv, Göt, och Vendes Konungs m, m, Krönings Handling. Upf, d. 19 Febr. MDXCIV, Tryckt i Stockholm af And, Guttervitz, Deſſe Handlingar äro nu mera (våre at öf verkomma, och innehålla: 4) Konungens Förfäkran, *“) Konungens Ed, s) Hertig CARLS Ed. F Rikfens Råds Ed. g) Ridderfkapets och Adelns Ed, b) Rihſens Standers Förſäkring. LXXVIII. &S — — PR - — 165 LXXVIII. Gammal Svenfk Lands-Lag. 573 ark. S Är den få kallade Kong CHRISTOPHERS Lag - Bok. » ' | Främſt är fjelfva Prologus eller förfpråket , ſom få börjas: Thet plägar vara et allmänne- ligit fpråk och fätt , at then fom någon bok acktar läfa. m. m. - | : Sedan följer: Hvilka, fom fatte Råå och Ryfter mellom Sverige och Dannemark. Där- näft: Infignia, quibus Reges exornantur, fås« ; lunda : Konungen fmörjes, betyder blidhet och fåfflåtighet. Gull betyder visdom. Pärlor märka fkinande dygder. Purpurkläde märker en brinnande kärlek til det allmänna. Spiran bemärker en oböjelig rättvifa, Vidare: Om Upfala Öde. Därefter DommareReglörna. Se- dan: Laga Ordafätt, huru Dommare må lyfa - Ting famt hans förmaning til Nämnden, jem- te åtfkillige Eder, Hvarefter £. Vefterås Ordinantia, Anno 1527. _ 2, Vefterås Recefs. Anno 1535. 3. Caſp. Meliſanders Afhandling om Edens vigt. | 4. Konung CARLS Hof-Artielar, 5s. Konung ERICS af Pomern Gårdss Rätt. - — Ne 6. Konung CARLS WHamnefkrå. gr 7. Calmare Recefs och ſtadga i Herg Ssares tid 1484. L 3 $. Ar „ 28. Articlar, ſom Radgade blefvo i /Vexiõô uppå Rådbufet årom epter Gudz byrdu MCGDXIIII näſte torsdagen före midſom- mor. 9. Rikfens ſtadga, utgifven af Ärkeb, Za- SR _"caé Ulphsfen med närvarande Rikfens Råd era Calmar MCDLXXIV in vigilia S. Bar- ttfrfholomæi. 10. Konung GUSTAFS Stadga utgifven i VexiöG6. II. Konung GUSTAFS Gärds. Rätt. Upfal 1557 d. 5§5 Martii. Därnäſt, felfva Lagen, ſom cltct et kort ſummariikt innehåll öfver Konunga-Balken få- lunda börjas: Sveriges Rike Ar . bedua verlad ; fammankamm:t, m. m. Efter lagen kölia naâgra Tabulæ Conſagviĩ ni- tatis, och und errättelle, huru man må förbry- tå ſit arf, utdragit af Kejlarelagen , ex libro autentico, ſamt Arkeb. Zacobs'och Rikfens Råds - bref., ſom [amtycka arf til femte man. Datum Stockholm in primo feſto Martini anno Domi- ni Millelimo. Quadringentefimo Septuageſimo Septimo; äfven ſom utdrag af Medellagen om femte mans arf. Därefter fölia Sesteni af Lagen. På-fidfla bladet dr foͤljande anteknad: C Anno 1518 d. 25 Aug. Föddes, Herr Siex ' r:c:fom MIra ' E. . Han Han var Son af Eric Abrabamsſn och Broder til Drottning MARGARETA LE]ONHUFVUD, Konung GUSTAF den I:s Gemâl. Anno 1529 föddes Fru Ebba på Oplo, | Den ryktbare få kallade Gref Ebba, dotter af | Mns Bryntefon Lilljebök och gift med Sten E- ricsfon Leijonhufvud, Anno 1 548 ſtod Herr Steny Bröllop: 1 Stock- holm med . Lilijehobh. Anno I 549 föddes Fr öken M drgarem på Loo. Anno 1550 d. 16 Nov. foddes Herr Eric på Grefsnäs, Anno 1552 foddes Fröken Edela, Anno s4 d. II Föddes Gref Arel på Jönköping. Den ſamme Gref Axel Leven- bhaupt, fom ſedan blef landsſlygtig och dõdde ĩ Tyikland. Anno 55. Föddes Herr Carl på Jönköping. Anno §§§ d. 13 Aug. Föddes Fröken An- „a på Jönköping, Anno 59 Föddes Gref Maurits på Karr. “ Dödde utan manliga arfvingar ſalom Riks- Drotz 1607. Anno 61 d. 5 Jan. Föddes Fröken Eifalkerh. Anno 67 d. 23 Apr. Föddes Fröken Bri- sa, Blef gift med Gref Magnns Brahe. Märkeligt är, as ibland Sren Ericsfons batns — äldfte Sonen, Sten Stensſon, ſom förvårfrade Grefe - fkapet, ieke blifrit uptagen, La * Anno Anno 79 ſtod Gr. Axels Bröllop på Fal- kenften med Fröken Sidonia, Herr 7ohans Gref- vens til Falkenſtein dotter. Anno 1580 föddes Fröken Ebba på Grefnäs, A Denna och de följande äro utan tvifvel Gref Axel Levenbaupts barn, ; ' | Anno 81 föddesFröken Maria påGripsholm, Anno 82 föddes Herr Sten på Grefsnãs. Anno 83 d. 4 Aug. föddes Gref Cafimirus Pà Grefsnäs. Rda * Fémwddigm*icå famme , fom af Berch kallas Fohan Cafimir. .. . la Anno 84 S. Andreas afton föddes Herr Luadevich på Grefsnäs, Ekenäs, A | r Sluteligen finnes: Den Danfke SiöRät, ſom Stormectigſte Högborne Förſte och Herre Herr FREDRICH den anden Dannemarkis, Norgis , Vendis och Gottis Koning lod udgaa, Aar effter Guds byrd MDLXI &c. Prentet i Kiöbenhaffn aff Atatr.— Vingaara 1590. LXXIX. Conſtitutiones Acad. Upfſalien- fſis a Rege CAROLO GUSTAVO 2055 d. 27 Junii. 9: ark. Finnes under N:o XXXVIII. _ LXXX. Skriftvåxling rörande RiksRå- dets Anno 85 d. 14 Jan. föddes Herr Sten på _ . - 0 N Rul ln Qu å Gb tvifvel 6å Crpsbolm, — Y " Vetenis, CAne Berch Vallag — föddes Hart — g ten på — nediolte , EDRICH ud och Guds byrd ad r Up sTAVD Rr > dets dets och Fålt - Marfkalkens Gref Magm Stenbocks Fålttåg på Tyſka bottn. | ; I. Sannfärdig berättelfe ' om Kongl. Rådet och Fältmarfkalkens Gref Magni Stenbocks be- fvärliga Fälttåg på tyfka bottn, emot Dantkar, Tyfkar och Saxer, åren 1712 och 1713 uti bref frän Köpenhamn. Dateradt Huſum d 22 Mali 1713. 3 ark. 2 Junii 2. Korta Anmärkningar öfver den berät- telle, ſom ifrån Hufum d. 22 -X är hit til Sverige öfverſänd, om Kongl. Rådet och Fält- marfkalkens Gref Magni Stenbocks Fälttâg på Tyfka bottn, ſtälde uti bref af Stockh. d. 29 Julii 1713. 23 ark. Anmårkningarne äro 33. 3. Haftigt fvar öfver de anmärkningar, fom äro författade öfver Fälttoget på Tyſka bottn under Hans Excellences Herr Kongl. Rådet och Fältmarfkalkens Gref Aagni Stenbocks an- förande, 42 ark, I Svaret uptages och vederlägges hvar anmärk- ning ſârſkilll. | c 4. Kongl. Rådet och Fältmarfkalken Gref Magni Stesbocks bref til Kongl. Majsts Ständer, Skritvit Köpenhamn d. 6 Dec. ſt. n. 1713. S 8 ark. Sv L 5 — LXXXI. Handlingar hörande til. 1682. ars Riksdag. 18 ½ ark. I. Kongl. Majts Propoſition til lanuelige | Rikfens Ständer fram&ald i Stockholm d. 7 Od. 1632: Tryckt ibland Bilagorna til Dw ag/' ka Dagboken.r e . 2. Utdrag af Riddarhus: Protocollet, för d. 4 Nov. 1682, rörande Herr Ander Tiye.- bks förgripeliga utlåtelfer, Afven derftådes tryckt. ;, Kongl. Maj:ts hos Ständerna gjorde före- Rallmnn* angående Herr Andm Ld;chak: forbry— telle. | kaalcdcs, kar s A. Ridderfkapet och Adelns betankande öfver nältföregående Hans Kongl. Maj:ts fore&alh*ung Afven deribland tryckt. & Hårvid är manu E. Benzelii in margine an- . mårkt: Uplafz' i Con]/i R, d 9 Nov. 1682. | . De trenne Ofralfe Ståndens. yttrande om iamma fak, 6. Kongl. Maj ts Nadlo'a Memorial til Rzk— fens Ständer om rättighet at Läahn Lähna. . De tre Ofrälfe Ståndens underdaniga (var på detta Memoriel. Tryckt ibland Duræi/ka Bilagorna. 8. Hans Kongl. Maj ts Föreftällning til Stän- derna , É dettia. om h 9! teftall 10 förmoa lens gi⸗ ; d;r d H| tigare f 12. vid Rik Dopoliti 13 ? Anti tiuite Hang K eing Wkes Och %n fképets Utan fa hg , 0l D; T u a iI hiteige volm 41 kå Dagboket, ” sollet, föt es Liljt jynde ſole⸗ höl förbrys — nde öfrer efällnag, mgrgfnt i - g 1000 ande OM tl hb ahj iui a 1 Sir n T 171 1 derna , om det obehöriga tal, fom en del haft om hans Salige Faders Teftamente, 9. Ständernas ivar på denna H, K. M. Fös reſtällning. : R . 10. Oförgripeligt F örſlag huru Kongl. Maj:t ' förmodas kunna efterhand komma utur Rik- fens gäld , af Prefterfkapet , Borgare och Bön- | der d. 30 Octobr. 1682. II. De tre Ständens dedustion och vidlöf- tigare förklaring på ſit oförgripeliga förflag. Tryckt ibland bilagorna til Dureifka Dagboken. ; 12. Preſterſkapets Svar på den af H. K. M. vid Riksdagens början til Ständerne framſtälde propoſition. 13. Preſterſkapets Förklaring öfver Kongl,. Antiquitets Collegii, d. 20 Maji 1682 hos » Hans K. Maj:t i underdånighet infinuerade an- - fökning , at få - behålla Bibeltryckstunnan, til ' inrikes monumenters upläggande. 14. Präſterſkapets bevis, at deſs Löningar och Inkomſter ej kunna, efter Höglofl. Ridder- ſkapets och Adelns förflag , rubbas och minſkas; utan faſt mera, efter Guds ord och Verldslig lag, oklandrade hägnas och bibehällas. Afven tryckt ibland bilagorna til Dureifka Dagboken, ; R 15. Tranfumt af Borgerfkapets fvar emot Adelns förflag. — LXXXII. 172 — —.5 LXXXII. De conferibendis Epiſtolis va. | ru Tractatus. * Denna Bok har ofelbart i äldre tider tilhört Vadſtena Klåfter , och är någon del deraf, en- ligt en kännares , Proftens m, m. Herr Mag. Carl G. Nordins intygande, fkrifven af 7ohan- nes Hildebrandi, fom ifrån Canonicus i Linkö- ping blef Munk i Vadſtena. ; Boken är paginerad och går til fol, 145 , men är vid flutet defe&. De tvenne förſta bla- den äro äfven illa medfarne , och i fjelfva bo- ken dels utfkurne, dels ock bortrefne fol. 113 14527 til och med 37, 50, 126 til och med 141. — På den förſta tra&aten faknas ſlutet, och går icke längre än til fol, 26, hvarefter följande blad äro utrifne. Af den andra finnes ingen början , men flu- tas fol. 46 med de orden: Finis adeſt. Sedan följa , fåfom exempel, utkaſt til flere flags bref, hvilka äfven af en annan hand blifvit corrigerade och flutas fol. 55. Därefter följer en vidlöftigare afhandling fol. 57 om brefs upfättande af allehanda flag til fol, 85 hvareiter åtfkilliga exempel af bref finnas til fol. 97. ; Secdan är infördt Morale Sompnium Pharaonis hywvarvid Ärkeb, Er. Benzeliss in margine an- märkt; V. Fabrieii ad Pfend - Epigr. v, Tc% DDaer- Darna (om del och ttå Ibla fellorer at å k nerale, Ålve Broder, Liter för Jul och har dizconus Åfven ena Klid merieNs de Ibland an Literas op inig wh hmis#m : Ik Par Utom . Undergål Unch &uris | W pul] n. der tiir eral, tt err Mag a Jr h 1459 iefta blas lvå bö W. j ' med J4l och gåt följuade men Åu ; kb l kere | hanå ndlg — då Å05 s beet a:mom? 'd alle G Der — e Därnäft fol, t14 ätſkillige bref i affkrift , fom dels angå Vadftena Klåfter , dels äro txl ; och ifrån Perſoner derftädes. Ibland deffe finnes äfven Fullmagt för con- ſeſſoren Michael och Brodren Magnus Unonis, at å Klåfirets vägnar bivifta et Capitulum Ge- nerale. Se Diar. Vazſt, p. III. Afven Viatieum eller teſcpais för ſamma Broder. Likaledes: Literæ Fraternitatis eller Broderſkape-Bref för Johannes Luüneberg, Borgmäſtare i Lybeck och hans Fru, famt för Johannes Breide Archx— diaconus 1 bchleswg Äfven Bref, ifrån Heymerie de Campa til Vad. ſtena Klåfter - Samfund Underfkriften är: Hey- mericus de Campo veſter juxta poſſe & noſſe faubler. Ibland annat heter det i detta bref: Carisfmt Literas veſtras cum ymagine Santle Brigitte ma- gris vellra &c, & oratienibus ab udcm dictatis li- beniisſime accepi. Håraf kan flutas, at Vadftena Klaftcr, för ar Ikaffa fig gynnare, gjort prefent af S. Britas Portrait, | Utom detta finnas tvänne Ambets-bevis o om undergången abſolution, af följande innchâll: Univerſis & fingulis præſentes literas inſpe- Curis N. Præpoſitus Lincopenſis Ponitenciari- us publice poenitencium ibidem ſalutem in D:no - : S ſempi- ——— ſempiternam. Veniens ad eccleſiam Cathedra- lem prædictam lator præſentium Petrus Olaffsfon Laycus Uplalienfis Diæc. Anno D:ni MCDLEILoO feria fexta proxima ante tertiam Dominicam Ad- ventus poenitentiam illi pro criminibus fuis ſalubri- ter injundåtam more peregrino denudatus in ſu- periori parte corporis usque corrigiam virgam- que tenens in manibus ante fores ecclefie Ca- thedralis cum magna humilitate & lacrimarum etfulione genibus provolutus juxta tenorem li- terarum fuarum attencius explevit ingredientium & egredientium Fidelium orationibus fe com- mendans fuper cujusmodi facto illi humiliter fupplicanti per preſentes teftimonium perhibeo veriter Datum Anno die & loco quibus fupra fub figillo Domini P. Canonici proprio non præ- fente. | c Ego Källarus Nicelai eecleſiæ Strengenſi con- feſſor publice pœnitentium ibidem notifico per præſentes, quod lator præſentium. P. Olafſon de parochia Diälbo Upfalienfls Dicc. erat hic Streng. Sabbato infra Oct. Sancti Andreæ Apo- ſtoli peregitque pœnitentiam juxta formam ejus- dem illi injun&tam fuper quo illi teſtimonium perhibeo veriter In cujus rei evidentiam figillum meum præſentibus duxi imprimendum ſcriptum loco die ut ſupra Anno D:ni MCDLIL Til flut finnas åtfkilliga Utanſkrifter på bref, hvaraf några torde tå anföras. Til Kenung CHRISTJERN. Illuſtrisſimo ac Serenisſimo Principi ac Do- ] : mino sn0 D gnOran thoruit mitt I hoct Ill mine! rum 8 rumqu humili TVar m D fC(?pO ue Epi eusdem & k tena & m ktiptn me k Cancil; Idher Och ter l Con Gheri Cceler. u: Ö MODLIo nionÅd us ll tus in Å0 n Virgan clela (r. crimarum morem lis dientium ſe com. humiiter — | perhibeo us lpa non pr ei c00 ic0 per . Ohfjus erat ÅG er pdr vm eJb kimoaul | ikff?fum h D pund — 175 mino Domino CHRISTIERNO Dei gratia Re- gnorum Svecie Danie Norvegie Slavorum Go- thorumque Regi Duci Slesvicenli nec non Co- miti Holzſacie Stormarie Oldenborg & Delmen- horſt cum omni humilitate & reverentia, — Til Dreuning DOROTHEA, : Illuſtrisſime & Serenisfime Principiſſe ac Do- mine Domine DOROTHEE Dei gratia Regno- rum Svecie Dacie Norvegie Slavorum Gotho- rumque. Regine cum omnimoda reverentia & humilitate, 1 ' N Til Rikfens Råd. f Venerabilibus in Chrifto Patribus & Domi- nis D: no Johanni Dei gratia Archiepi- ſcopo Upfalienſi Primati Regni Svecie ceteris- que Epilcopis & Militaribus Conciliariis Regni ejusdem pro nunc Lincopie conftitutis amicis & fauctoribus fuis carisfimis cum omni reve- rentia & honore. Jamte denna utanfkrift , eller få kallade ſuper- ſcriptio, finnes äfven anmärkt: Talis ſublſcri- ptio- ſcribebatur in materno linguagio ad omnes Canciliarios Regni congregatos, ' Idher verdugheetz fattigha ödmiuuka barn och tienara til Gudh Syfter Ingeborgh Abbatis- ſa Confetlor Generalis oc alla Syſtra Oc Brö⸗ dher i Vatzſtena Cloſter. M Häraf får man flåledes underrättelſe om et hit- tils tils obekant allmänt Riksmöte, fom blifvit hållie — kus D 1 Linköping, Til någon uplysning om tiden får m&b anmärkas, at Ingeborg, Hertig Gerhards dotter | h ſtet af Slefsvig , blef vald til Abbeditla 1448, men 0 på Konung CARL KNUTSONS befallning af- I latt år 1452. Åter vald år 1461 och dödde vr *' Til Dem - Capitlet i Åbo; ee d n | | te20 Å Venerabilibus in Chriſto Patribus & Domi- ö nis D:no Cenrado Dei gratia Epilcopo Aboen- LÄXX1 ſi ceterisque, Dominis Capitularibus ibidem a- 0 micis & fauctoribus ſuis carislimis cum omni- j moda humilitate & reverentia, ; Til Magiſtraten i 1ybeck, | An den erſamen Heren und vorfychtychen wyfen mannen Borgemeſtere und Radmannen der Stad to Lybke unfe leüen befundergen Freunden kome diſſe breff myt verdygheyt. Til en Adelsman. Nobili & Generofo Viro ac in acie militari ſtrenuisſimo Domino N. Militi fueque Con- jugi perdilecte Domine N, noſtri Monaſterii fauctoribus & amicis in Chriſto D:no ſinceris. Til Samfu»lé Broderna i Klåfiret Paradis. Venerandis & Religioſis Abbatiffe & Confes- fori Getierali ceterisque conventuum utriusque SA . ſexus SRR — — — — S= — i1a v. j n — — ; 177 fexus perfonis Monafteriorum Sa n&amm Ma- rie & Birgitte de Paradiſo Prope Florenciam hec litera prefentetur. X FJ& Kl äfåaåt Fzgjmfxäo i Norrige. Religiofis & Deo devotis perfonis Domine Abbatille ceterisque Sororibus & fratribus nO= firis in Monaſterio Huffvtöy prope Alloam in Regno Norvegie hec litera Prelentetur. LX XZ»xM. Acter, Handlingar och Pro tocoller rörande Bifkopens Doct. | Joh. Elai Terſeri Cateches. 752 178 —S——— II. Fortfâttning af Bifkopen HANS BRASKS Bref.“*) ' 29. Ad '. Dominum Gubernatorem GUSTA- VUM ERICSSON mifle funt per Erlan- dJum Kagge Juvenem Domini. Fol. 4. Sinceres: Kere gode befynnerlige Wenn Wele y Wetta att ſentt i afftons kom her y ſta- denn Seved Ribbing fråå Dannmarck och eptter the legligheter ther han haffver gifvidt off tilkenne, fva att allt Ridderſchapet och meni- ge Landett y Schåne achtte varde till famtal St. Wallborgs dagh nu neſtkommende tycker Ooltls rådligit vare fkicke them till ſamme mö- Ik tRG *) Se de föregiende 28 Numror 1i Link, Bibl. Handl. förfta Delen ſid. 141 följj. Benzelifka aff kriften fom finnes i Link. Bibl. gar cj långre ån til N:o 27. Deraf åro följande förrut tryckte: N:o 8,. Svenfka Magazinet 1766. £ 181. Nio 13. Hallmans Olai och Laur. Petri lefrer- ne ſ. 24. Celfi Monum. p. 4. | | N:o 16. Spegels bevis ſ. 134. Hallman 1, c , 37. Treils Handl. Del. I. ſ. 342. N:o 17. Spegel I, c ſ. 137. Hallman ſ. 38. Troil L. 342. N:o 24. Celſti Mon, p. 5, S N:o 26. Stockh. Magafin B. 2. ſ. 606. De följande åro genom Utgifvarens förforg affkref- ne ur RiksArchivi Handlingar genem Hert Secret. Olof Sundels benägna âtgärd. / —W—⸗ ee —— — „ — 12709 the Richffens och alles wåres urfecht, vidh thet finne eder var tillförene tillichrifvidt för ett åår fedenn thefs heller , at then urſecht förbettredt vore eptter egen ſchönn, ſom vi då förmode eder gjortt haffve, under the mä- ſte infegelle 'ther ſche kunna eptter brefvet fchall ware öpeth fom ofs fynes , tyckte ofs rådeligitt ware , att fchrifive Rådet och meni- ge frälfth y fkåne ett lucht och alvarligit breff till , att the heller vele fee vidh anners , änn theres egenn ofärdh, Och eptter tidenn är kortt och ij haffve mycket beförje på alle fi- der, fende vi eder thenne inneluchte Copie cm wår meningh , på edert gode behagh, e- der bidjendes , att om få vore, eder annad ſynttes ràdeligit Ware, att y wille kaſte then- ne Copie i el ldenn. Oſs tycker, att om Schå- ne och Halland nogen tidh ſchulle komma till Sverige igenn uthenn ſverdzſlag då ſchulle thett ſchee nu i thenne måitte, eptter thett riu legligheten tiläger, om tiden varder för- foldh medh lempe, helft medb thett förfte , medenn the fkånfke ey ähre inträdne till the judiche och haffwe frucht och fare för K. fom vij förmode , att Seved eder yttermere un- dervifende varder. Wi finge och medh Ses ved ett Herr Holger Karlſons breff, hvilket vi ſendom eder, görer vell och ſender. ofs thett tilbake, Eder bid jendes att y ville well göre att bjuda off till hvad vi ſcholom gifva honom för fwaar eptter eder vilje, kunne hann thett få begåå med the ſchämiiche, att the uile NM 2 giltve 180 2 — giffve ſigh hitt til theres fidernes Riche igenn Tom the haffve varitt aff hedennhös för Ko- nungh WOLDEMERS , Drottning MARGRE- TAS Faders tidhe , tå vare hann ther kom- men til tidhe, Hvad vi kunnom vare eder till biftånd , ſchole ij alltidh finne ofs välvil- ligh, Inthet annat merkeligit haffve förfaritt, Eder hermed then Allzmechtige Gudh och alle helige Sveriges Patroner befalendes till evigh tidh. Ex Lincopia in craftino Sanctor. Tiburti & Valeriani Martyrum Anno C. MDXXIII. 30. Literæ Domini Holmger Karlſſon wmitie de Scania per Seved Ribbing ad Dominum meum. Tol. $. / Min ödmjuket kerlige helfe alltidh för- fend med Gud, Kere Nådige Herre teckes eder Nàd vilje vetia , att ErkeBilcop Göflaff haffver giffvidt fig frå K. och till Läpke , fom jag förmodar Eder Nådh haffve fporrt. Thefſſ- licheſt haffver jagh giffvit mig her til Skane. Therföre beder jagh eders Nåde ganſche ker- lige att eder Nåde ville vell göre och förarbe- thett til GÖSTAFF ERICSSON och fiere verdoge Fäder och erlige Herrer Richſens Rådh i Sverige, att jag må få en Chriſtelig Legde fom jag måtte ware förvared medh » och måtte blitve mig bettre hollin, än thenn Dagtingen blef Herr Nils Beoſſon hollin ther gjordes. på Stegeborgh. Tå ville jag gerne giftve mig till mitt Fädernes Riche igenn och P trd > ' ingen / W ingen annenſtedz, uthen jag blifve thertill nödd. För tidende må eders Nade Vetthe, att Juth- land och Füen giffvitt ſigh ifrå Kongen och till Hertzogen aff Holſten, och vele the: inge- lunde ha*ve honom lenger tll K. her 1 Landet:*. Thelsliches menige Mann y fkåne haffve thet famme i finne, Item kere Nådige Herre gö- rer nu herom, fom min goda troo ftår till E- der , hvilket jag altid gerna förtjene vill med 18 eder Nåd eptter min fattige macht och immo— genhet y hvad måtto jag Kann. Thett Gudh ſchall kenne. Then jagh eders Nåde befaller till evigh tidh medh liff och ſiell på Rygorp PalmSöndagh Anno Domini 1523 under mitt Signer. 31. Literæ GUSTAVI ERICI KSSONS cum Erlande Kagge. Fol. $. vers. Sincerisſimis ſuis recommendatione & re- verentia premisis. Kere Nådige Herre haff- ver jagh förftått eder Nådz gode ”rådh och me- ningh y the breff, ſom jag fu: medh thenne Pref?vwm eder Nådz Drengh , för hvilket jagh Eder kerlighe tackar och eptaer tiden är ganſche kortt och wegen long ned åt fkåne Var ej tillfälle , att kalle nogen tillhopa aff Râdet, fom well behoff haffde gjordz. Ther före fchreff jag allena Ridderfchapet och a!lmc)- gen till i fchåne vid thett finne Eder Nåde mig tillkenne gaff i thenne innelychte Copie , hvdckett ganſche well fundamenthered och ut- M 3 S tryckt 182 — tryckt var , och fkickede nu ſtraxt y natt $. - vid szézn fråå mig till nyd igen , förhop- pendes , att ther ſchall mycketh godt affödes , få förmoder jagh och att Eder Nådh haffver underftåndit the tiende aff Norriges Landh Gudi vare loff för fine vellignede Nåde och alle helige Sveriges Patroner. Thenn jagh Eder Nadh befaller med liff och ſiell til evigh tidh Snarliga aff Upfala Die Sancti Georgii Martyris under mitt Signet I523 — In Vitulo. Rere Nadige Herre vore råd och ähr jagh ſtorligen bege rendes, om thett ej ſchett ähr , att ij vill ſtrax oförtöfvidh vare udi för- thenchtte, att Eders Nåds Folck thet meite y kunnen åftadkomme. att thet ſchickedes ned i the hereden Calmar eller vid Landemärcket att om behoff görs, att the i fehåne ville fullt gö- re och träde intill Sweriges Krona och om the begerede någen unfettningh , att Eders Nådz Folck wore widh hancden. Till Herr Holger Carliſons breff kann jagh inthet fware , förän Richſſens Rådh tilhiope komme. T herförinnan vill jagh vare förtencht. Thetta var ſchatten Severin lagde på Allmo- gen i nårra Mothet. Förſt xr Männ y hvarje gård, Item XII tunnor öll. xII Tunnor bröclh , XII pund Smör och Ofta , XII får eller xII pund kött. XII giſs. I Oxe. > Ft — r 1 —— ; 183 vo f N . j Ed „. z. 20 1 Oxe. I häſt, VI tunnor Korn. Xxilii hööns, Xxxiiii Laſs vidh. 11 tunnor Torſk r tunna Sill, I tunna Grynn och XxXIIII Lintz. Nota — I brädden. En ſtor och befwarligh Gjärd på Ööland. o & . 32. Litere Domini Tarozis Joͤnſſons de Nor- vegia Venientis Fol, 6. Myn ödmygeſte kerlige helſo nu och al- tid tilförene- fenth med vår Herre. Kere wers« dige Herre gode befynnerlige wenn. Werdes Eder Nåde wetta, att jagh varith i nâgre vec- kor i Norje och Hans Verdfyfel och Sablbergh haffve gifvit ſigh hit till Sweriges Riche och myn Swåger Göflaff Ericiſon och wille lefve och döö: troo Svenfke Mann. Thefsliges. war jag YV OxXl5 9. Och nägre dage för jag kom till byen, haffde thenn Juthe hoop pàâ Biſcops ” gårdenn. afbrenntt Kyrken, Clöfter och Mariæ Kyrke med allen byn , then Gudh hempne på. them få ochriſteligt ther är regerett 1 allehan- da måtte , och blef ther inthet obrändt mera . ähn grååbrödra och Syſter Cloſter och någenn. gärde. Thernäſt, ther jagh medh allt folkidt låge- i xiiii dage och uppbäre Brandfehatt: aff . allen Allmogenn ſynnan fielk, och war Allmo- gen oſs allo välvilligh och wille- gerna bliff Svenſche om nâger kunne them förfvara: och hjelpa aff theres armoodh och fvåre befchatt- M 4 ninger 184 n ninger Kongen them päla ggt haffver, och yt termere achttet hafiver 3 och lofvede the och tillagde ofs att the ville I bytte och ſchiptte godt medh iweniche Männ och allrig fware Kongen eptter thenne dag om the få hjelp och troſt, och en god Mann ſom bliffver fiembligen ner them och förſvare them här aff Richet , ther Gud kenne nyttigt Nor om her vore nogen god tilfelle til. ” Och hafue the fattige Borgere 1 Oxloo och fdhnn;w herneſt omkringh: ick magtt att holla ofs len⸗ ger eptter byn Warc brandh. Ther nöddes jag Lafe Siggeſſon och flere gode män drage tilbake, ty wi finge li- thet til folck och allzintet till beſterne. Then ſom för hafkie en heſt han haffde nu u eſta och fvådan bytte hemtes alrig Salsborgh och Oxloo fom nr t finge både Städerne uthen daaghting och ſe- len loffv the fv hbrafidfehatten t1 den lofivade the fvåra brandſchatten til medh. Item fick ag nnn ger Göfaff Ericsſons preff y dar nit ſig Rc ill H ch Richet och ther menige Allmoge Norge gerne blifver fölaff- tige ner the få min Svår gers breff med honom ſom ag förmoder nu är i h- | ans hender, huru thett är regerett y Richet med Bilcoper Rid- 4 se . dersſichapet oc h All imoge förbarme fz g Gudh udöffver. Item Werdige Horre ähr mig i dar underviſt, att mine Fougtter ſchule haffue rrettecl Eder Nådes underfåther i*na gre måt- ; thet mig är Owitte rligit eptter ſom Eders Wwacke therom ſchriffuer mig til huru theror n X är , – e — R — L 2 O — = — — — — — -Unsben JE T Ogen (w "; 185 är, ther ſchall komma tilbörligit ſtraff, thy E. der Nad e fchall merkie, att thet war mig e- mott. Eders Nådb fchall finna mig för en tro wen fom jag Eder Nåde. lofnad haffuer , på Eders Nàdz och under?aters beſte få k*nf*&, jag lefver. Thet Gud kenne och Ridder ſa nét Jörenn thenn jag | Eder Nåde evinnerlige be- faler . haftelige aff then Helige Andes fpittal Lindholm die St. Geor gi MDXXIII under mitt ſignet. » 33. In Vitulo. Werdige Herre. Werdiges Eder Nädkh wette myn Sonn meſter Zôrenn kom hem til min gård fom y går ud thes loff hafve med enn imådrängh, Ne ;ao kommer till taals med honom hvad! han Ka ffuer för vifle tiende , ſchall Eder Nåde få wethe med dett fnarefte, far ptum Lindholm tije dagar eptter St. Mar- s dag. Ar här Och famme trende , at the Ziianå"åae på Alsborg låge,brende flottet aff, och SÖ & — droge till 50 gehus tl the wäntade men kommo tå the ſporde Jag drog hem aff Norrige. NB. Detta år vål ej någon ferfkild ſkrifvelſe ifrån den forra, utan bott en påfkrift til fös , regående Bref, men 1 fértekningen bar den fin egen Nummer. 34. Domini Bernhardi von Målen de Blekingia, Fol. 7. Cum humili mei recommendatione, re- M 5 veren- verentiam , honorem ; pa,nteique falutem. Wer- dige F ader och Nâdige Herre och ſynnerlige gode wänn wärdiges att ville wetta för tiende att Lyckå Länn Rottneby och alla Blekungs ” land ähr mig gangne tilhande och fworit mich hulicap, på min Herres och Crones wegna , och acttar jag i thefle dagar draga in Y Skå- ne ehvad lycka Gud vil ofs unne, här går för ryckte att Kongen lop frå Köpenhampn med vii fwåra ſchip i dag vii daga in i Weſter- ſiüön, haffde medh fich Drottningen och Siborg, Therſöre ähr nu the ärlige Herrar och gode män Ridderfchapet y Skåne förfamblatt i Lund på en Herredag ; huru then förflitten blifuer ichall Eder Nåde oförfumligit fonge att withe dock werdig Fader medhen jag loot fchriffwe männ wille gonge mig tillhande , hvad fanning är vet jag icke kere Nådige Herre beder jag land, om vädret förfätter them thå må the frij breffuidt wardt mig hemlige fkickett ett bud aff Skåne, att the ärlige Herrer och gode Eder Nåde ödmykeligen wele förkunne theffe tiende uttöffer Oſtgothland och the gode Männ i Söderköping att the ſom ſegle wele till Tyfs- ſökie hamner her i Blekinge fyde , få hoppes mig och fchee fchall i Skåne neft Guds hjelp thenn jag Eder Nåde evigt befaller fkrifvit i Rottenby die S. Georgii under mitt ſignett Anno ut fupra. (1523. 35. Domini Do m Cu Werdig nerlige Wwele W hafide E | lie god nd I (kå bergh £ö Iey til Ugheror Mans föregaf Copie torde 4 lilerhet och then kdaoh möthe I tih, | bome Tlges hUem, tillalle, ghc. | Punktg Nide tidh : luen Wars | landge = » 10r tade a Blekunt WOrit må S Wecma, — in y Skå år gr Tr ampn med i Veler. h Sing, och gad fg_&j_» .Ihlnd ten blfue s lt nite pt farfre et et bd d fannind beder jag ve thelle ve Måtin till Tyls: - å the n å e nds bp ' 0 jr — pamin% . 35. Domini Bernhardi v. Mellen ad Dominum meum. Fol. 7. Cum humillima mei recommendatione &c. Werdige Fader Nådige Herre och gode befyn- nerlige Wenn, werdes Eders Nåds werdighett wele witha att någre dagar ther eptter jag haffde Eders Nåde tillfehriffuidt , vore the Er- lige gode Herrer och gode Männ Danmarches råd i fkåne och Halland befittiendes på Söls- bergh förlamblade och fkicke tha ſtl. ( famte- lige) till mig Herr Claxs Bille och Herr Axell Ugbherop fullmyndige på theres och menige : Mans -wegna , hvad framfättuinger jag them föregaff warder Eders Nåde i thenne inluchte copie förnimmendes. Eptter långhtt famtal - worde wi få öffwereens , att ſtonde fchall en ſäkerhett emillonn Skåne, Halland och Bleking . och thenne Landzända intil S:t Johannis Bapti- fta dagh neftkommendes och är tå beramett ett möthe ftånde fkulendes i Aårus pâ förenempde tidh , hvilkett möthe befökie ſchule then Hög- borne Furſtes Hertogens vann Holftens , Sve- riges, Danmarcks och Städernes fullmyndige , huem tå fkåne och Halland med retzins tvång tilfallendes warder then fchall fig låthe åttnö- ghe. -Och werdug Fader Jag hafuer några punkter och articles ther macht påligger Eder Nåde underviſa, fom jag eij well på thenne tidh fchriffue kann. Teckes eder Nådes werdughet « = = = eder — 188 eder på F Fregedag eller Lögerdag til Wreta Cloſter, läge jag gerna eller hvar fom Eders Nade ycker beſt och lägligaſt att ware, fet- ter jag 1 Eders Nådes könn, kere Nådige Herre hafwer Eders Nåde nogen tiende af UPland werdogens them att dele medh migh thet jag y alle måtto med LEders Nåde fort;e- ne will i hwad jag kan och Forma, thet Gud kenne Alzmec! m% then Eder Nåde Werdigas falig och ſund beſicherma. Ex manfione mea hoff, feria tertia Rogation. Anno Domini 1 523 meo fub fig gneto. | | | Articuli F. 7. v. (Berend vann Mälen Ridd, „ Arlige Herre ſtrenge Ridldere och förſich- tige Man, Jag förmodar och inthet twiflar att l Well rönth hafue huru then Högborne Förfte K. CHRISTIERN nu ' rogen förliden år medh arge liſt Ridderſchapet öfwver Dan- marckz Riche få wäl ſom Suerige achttet för- nidre ; underkufwe, fördrifwe och aldelz i grundene förderfva, y thy hans Naàde ytter- mera för ögen haffde uthländiche Draffvels- män Skåtter , Hollender och andre / fuådane tom Ridderſchapet och Köppftedzmän förderff- we ſchulle. Thertill med haffde Hans Nåde räd och däd 'a,'i'äemmfz"e medh then , fule Drawelsqvinna Sibridr, än med Eder och andre flere gode ; män , ' nin, t — pett hel och för förtorne Gud ej ſtander til att I Hu ite, bre Werduge fom ham rettvile u ar har therudöfd The tolförbuc hans Nå Och andr Eders 0c cambe r dar Ir i | privie bund 0ls att och Obamyu (ldd o N agrn O $j ph ! "w. M' j a 2 IWAHDA v *,lh.'.n:,aå one mer ) Domai män , ther dock uttaff Hennes ' Råd inthet an- nett her til dags follt haffwer uthen ſchade och förderff, flor blods uthgjatelle och Guds förtörnelſe thet uppenbarlige för ögen ähr, att [E A r S e a . | I Gud ej lenger fådantt tiltädje will. Eij heller ftånder thett någen rettvifle menniſche lenger til att lide. Huru hans Nide Och ſin Kons liga Eedh, äre , breff. och infigelle få well eder iom the werduge fäder ärlige Herrer och gode män ſom hann y Stockholm mot Gud, ära och rettvile utaii dagen tage loot, hollit haflver är hwar god man well vitterligit och Gud figh therudöffiver förbarme, Thelslicheſt om thenne ſijle (Arcije) ny tollförbud och andre olaglige befweringer ſom hans Nåde pålade ep t*m* then onde quinnes och andre fkalckers råd och famtycke emot Eders och Danmarks Cronas privilegier och gamle friheters innehollelle med mång annen olag fom longt wore affſchriffwe Ärlige Herrer och gode männ för theffe prwzleg?ez, punckter och Articler är then för bund och Contra& gjord emellan Hanſen och EJ ofs att wi med hwarannan vele med — liff, och ytäcme.. macht tilhjelpa att afftille hans obarmhertige tyranniſche hedzſchett thet beſte Gud gifwe ofs mnäder till. Thy är jag nu in- dragen i thenne Landzende att intage Halland och Skåne under Sverig ges Krono igenn mec werdz fwerdzflag then eij anners thertill beneijd är, att vithe fitt befte och långlige beftånd, nöd- gas jag uthmäthe med famme ſcheppo, ſom hans Nåde i Suerige gjordt haffuer. Jagh baffuer nu i thenne refan gifuit edher ſtrenghet tilkenne , att teckes eder giffue eder under Sweriges Crona igenn uthen yttermere fwerdzilag Guds förtörnelfe och then menige ofkylloge mans förderfivelfe, thå fchall hwar god mann andelige nytte theres ftatuter, Rid- derfchapet theres friheter och theres förlänin- ger, Köpſtadsmän theres Privilegier och thenn menige man blifwe widh theres gamle lagh och ſedvänjer. Och uttafflägges all olagh, fom 1 hertill dax hafft hatffwe och ware 1i fa- me förbund och Nabofchap fom Sweriges Ri- che med menige henfene och theres medh 1jel- pere udi kommen ähr, och endrechtilige få förenes , fom Gud förbjude att om thenn O- milde Konungh komme till macht igenn och wille ingå inpå eder, thå ſchola Sweniche männ med menige Stedernes tilhjelp göre Eder och thenne Landzende hjelp tröſt den biftåndh eptter theres ytterſte macht. ; Thenne Artichlen ähr belefwedt. i Om wi förenes?:? Tå will jag fedenn med Ridderſchapiens och menige mans ſamtycke her uttöffwer Skåne och Halland fkicke enn god mann aff Ridder- fchapet ; fom thenne Lanzende hollo ſchall til Sweriges Crona, Krli ge | ar År fätt , att marcks | | Wanner Wendes biltondh » emp 4 - tichen e Wwer och H ders oc m mad | a M Cun Fmert gc dxe tender b vi . W Råd b, en o0d for benjl är AÄArlige Herrer jag haffver endeles för- elimyröd ' ſtaͤtt, att ij nödigt wele giffve Eder ifrå Dan- heppojm — marcks Crona, uthenn blifwe ther fom eders 4 Wänner och Frender i Jutland hereptter bliff- - p å wendes warde , thenn wi med Hff och macht gihit ed y 3 . å ; | biſtondh göre upå thet att frid, rolighett, femjo kerligh och eendreeht måtte komme richen emellen fom långligit bortt warit haff- pive eder 1 yttermere — Zf?amä - Wer och Guds förtörnelſe affitiller. tuter, W. Hlruthinnan irlige Herrer - « - ; förinin — > Eders och thenn fattige menige mans befte Cch mern ſom macht påligger = / game hh . , d dlgty 37. Ad Dominum Gubernatorem cum ordi- vare 1 l > natis. F. IL E smedbek v Cum noſtri c. Kere Göftaff gode be- chtüige l lynnerlige Wenn, feden wi i thenne neſth för= , tem lidne dage ſchreffvit Eder till, kommo ofs till genn Och hender thette her inluchte breff, af hwvilckidt De nin vi achte off föge tage för nàgenn merckelig d och fack , uthen få myckit ſom Eder och Richfens | nd Räd famfelldiche teckis wår Herre giffve eder en god behageligh ände pàâà thenne beſtellinger för Stockholm och Calmarna wore : nyttogtt efveds för edert och allis wåri gangh fkull att annen | räd funnes för thenn menige mans klagann &c. fens Och Ofs hoppas , att nerifå Stockholm att i eij we- s Skåle le förſumma låthe fpana epter Richfens Regi- F fidder ſter fom wi förmode ware ther inne, helt - fhall l thett nya, om thet annet withe vi ej till fkultz , thetth Gud kenne, then wi eder evin- Äslige S H neli- 192 E neligen befale altid gerne görende hwad eder p GO och Richet kann ware til bijftånd och gode. . cor Cit:me ex manfione noſtra Noor Sabbato W Trinitatis Anno 23. nådige 38. Ele& Regis GOTTZSTAVI ad omnes S : Nobiles in Oſtrogothia F tOL 12. lenne 6 Wij GUSTAFF med e'"'z,.d , Nåde utvald th Sweriges och Göthes Konungh helfe eder alle | eer ha wåre Elichelige Troo- Männ PFriborne, Frellz- o Rich män, Menige, ſom bHyggja öt V er O&PrGOrh-_ ed fom a land kerliga n ed Gudh och wår nåde. Kere SE w vd Wenner haffve wij nu ij theffe neſt förlidne da-. | u A | » v ga fått gode tiende aff Stocholm ſâ off hop- aw Q | Pes neſt Guds hjelp innen få daga fonge enn Nlott och kortt ända bâde på Stadenn och Slottet, ner ſom kicke e å fkett äbr, acktte wij y the Helige Trefal- ſens Pien lighetz na impn ickicke Wwår icmp och folck ij t i wil i)on ther the kunne pris och fördeel fötverff- h nc va, ollz, cronone och then menige man till le wp äro gagn och longligitt biftåndh, fom ofs alle Nd e ſtörſte macht uppå ligger. Therföre wiljom nn $, wi och höglige indom PEder alle wicd bt ] eders frelle att göre och ftörfte lydna tenckie Ånto | till wara widerrede med eders folk, få fnart i j hörenn och ſpörj enn, at Stocholm ähr olfs f0 M förwandladh och Unådtmh ſkicke ofs til Stock- : holm för:ne edert _iu?ck, uthenn all fkottzmall Can och ginſegnn. Thett lâther ingeleds, ſà ☛ frampt J muthe wele eder frelfe och utinflå tpa wåår öguntt. — Schreffwid 1i Strengenäs Ons- Cad för dagen neſt effter C Corporis Chriſti Anno 1523. noltro lub ſecreto. 39. GOTZ- 39. GOTZSTAVUS Dei gratia electus Sve- 193 corum Gothorumque Rex. F. 12. W'r fynnerlige ynneſt tilförende. kere nådige Herre huruledes alle ſaker fig förlup- ne ähre i thenne neſte Herredagh och förlup- ne tidh, kan Eders Nåds Canceller förtelja. Kenne Gud wi haffwe gerna fett för merkelig Richſens Erender ſchull, att ij haffde bemörh eder hit up , att delle med ofs och wåre me- nige RichsRådh eders goda râd, och förme- reft ſom alle flörfte magt pålågh , Doch haff- we vi förſtädt eders Nåde fanne förfall. Effter Gud Allsmechtig haffver giffwidh nåder till, att wi haffwe nu fångit. igenn Stocholms Slott och Stad; få achtte vi ſtrax oförtöffvidt ſkicke 'wår ſchipp åt Finnland , wår och Rich- fens Fiender ther att ſtrafla, bedje wi eder att i wille fkicke ofs hit upp aff edre Svena the meſte y kunne ååftadkomma till ſoot thet ähr wår fynnerliga vilje och begäre. Eder Nåde hermed Gudh befallendes. Ex caſtro noftro Stocholmenſi. Sabbato proximo ante ſeſtum Johannis Baptiſtæ, noſtro fub Sigillo Anno 1523. | R 40. Ad Dominum Regem electum. Fol. 13⸗ Cum humili & fincera noftri recommen- datione prremiffa. Högborne Förſte Nådige Herre, Jag tackar thenn Alzmechtige Ewige Gudh för thenn nåd hann Eder giffwid haffwer : - N— och 194 E och thenne Ärlige gode Svenfke Männ Rich- fens Råd och menighett att wi någenn tidh beſijnne måge Richfens långe befiondighett, att tage råd ij tidh och tima, fom nu ähr fkett uti eders Nådis wahl ock uthkorning . till Sveriges Crona, eptter thet Danſche männ och andre Uthlänninga haffva altidh lupitt om Raam med oil om Konga kåår och Waal, och med theris liſth och gode ord dragit fig in öff Wer ols, och wi altid anhamad haffve ord, eeder breff och befeglinger för Richfens och alles wåres welfärd , hvilcke ofs få äbre holde ne, fom för ögenn ähr, hvilckidt dog allt hertil ſkedt ähr Richet och ofs alle til enn pläge; thy fom, jag förfaar att Richet ey haff- wer Waritt förfeett eptter Lagenn medh een infödd Herre och Koming, ſom nu, Gudh Iche loff, fkedt är, thenn Alsmechtige Gudh giff- wid Eder Nåde thefs fattige Riche, och ofs alle till glädje gangn och evigt biſtondh. Och att eder Nåde ware förekommit , att jag uttaff nogen föracht fchulle haffwe förfuttith thet Herremöte ſenaſt beramad war mott thenn famme orlägt, ther jagh eder nåde thenn tidh tillkenna gaff, kan thett få Wara, at fan- hett, fynn och openbare bewiſning mig inthet hjelpe kann, thå ähr mig fwårt, att göre mir ne urſegt, fom jagh dogh i winters eders Når de eendels gaff tilkenne, Jagh liither dogh till Gudh och Dannemän, höga och låga, Ande- lica ock werdzlica the min förtall fett haffwa, hvilket jag ey änn förwunnet haftwer, kann / s ther- | la ie TM I kr theröffver ingenn mere e yttermere orſegt göre ; ähnn lanningen tilkteitwer , eders Nå ädes hög- mächtighett ödmjukeliga bedjandes, elj wille ſettie tr 'o till dag: ca awundsmän ther obud- ne gå mith bod till Eders Nåde. ; Kere Nådige Herre är mitt fullkomliga rådh ; att Eder Nåde ej lenger tördrojer Eder Nådes kröning för noger ſaker Eder Nàde fjelf befijnner Vitermera än jag ſchriffwa. Thett finnes i ſanning att K. KARLL wartt korad helge Lekamenna tidh i Stockholm; hyllad på Moreſtenn Sit Päders afftton therneft och krönt i Upfala Sit Päders dagh aff Bilcopen: i Lmkapmn ; och Wärfrudag Viſitatiomis ther- neſt, ſedenn Erke-Biſpenn Zons war vigd. krönte han Drortningen ſame dagh under Högmeflona och hwar Eder Nåde teckis thet fchulle fche annenſtedes ähn y Stockholm, ther jag inthet till råder för en Obeſtändlige ände ther haffwer altid efterfollt, fetter jag till edert egit bryſt; rädh; ſom befijuns aff Cronikom och mannemijnne fom ähn leffvas Dogh på Eders gode behagh; eptter hvilket jag alltid mig gerna efterretter och få fnart mitt folck kommer up från Oland och Cak marna, ther thett thette ååred warit halfher och ähn är ; ſchall thet altid gerna Ware E ders Nåde till reda; til Eder och Richfens ienſ eptter min förmåga, then Eders Nåde wWel Wett yttermera, äkn jag kann fcbrifwaä. Eders Nådes flått och högme cktig iett hermed thenn N 2 As Allsmechtige Gud befallendes och alle helige Sweriges Patroner thee Eder werdighet be- ſcherma till Richfens långa welfärdh. Citisſime ex Lincopia die S:ti Canuti A:0 MDXXiii. In Vitulo. Kere Nådige Herre. Sedenn thette breff war fchriffvidt, fick jag eders Nådes breff med Meſter Tare om 100 lödige marker fjellf och 5000 Gyllen Eder Nåd med unfettiende aff thenn merkelig ſumma, ther jag ſegz haff- We ij Lüpke ſom edert herredöme haffver y fanning förfarit aff the thet eder tilkenne haff- we giffvidt, fom dock alzinthet är, uthenn förundrer mig att näger haffwer thetta dyrfft gifwe eder nåd fvådan ftuke före, helſt y thenn ſtat, ther Gud eder nu tilkallat haffver, ther ey följer fanning medh. Jag loot i wåres hemtte noget falt och cläde till att löna mitt iolck medh , och haffde ther hvarken förr eller fedenn gull eller ſölff eller någet annett till een penninge verd med mitt wett. Thet wore well eder Nådes , och Rich- feens heder, att jag eller någen annen Rich- ſens Invånare funnes Eders Nades undefåte, ther fvådane eller andre merckelige fummer haffde tillflucht i trångh måle, eder Nåde el- ler andre till undfettningh med tilbörlig förva- ring ther få kunne omtränge. Thet är dock intedt fallit på min ſide. Om e l »re% e ll fö af nd 4 å t t lt — — — — — — S= — SRr Om eder Nåde få teckis, tå vore thet tilbörligit , att then ther eders Nåde thette til- kenne giffwit haffver få fanneligen , att hann moſte wara neft att hemptta och anamma ſam- ma fumma och njuthe theraf et merkeligit ſt. för fit omak , thet wore honom fnart till pen- ninger och törfftte ej anner förläningh vidh , Kere Nådige Herre. Jag kan granneliga mer- kie, att fom thenn fanning är eder Nåde fö- rekommen off till ogunſt, ther wi ingen haff- we förſchylt ſoge mig well flere udöffwer medh ſamme ſchäl och ingen bettre, ner ſanningen kommer till röne. Jag gaff Eder Nåd tillken- ne nu för ett åår i Söderköping om mine leg- ligheter och förmäge, eptter hwilke jag gjor- de eder Nåde undfettning thet befte jag kun- de, wore mig = -'« » = » att nager annor, än - heller Eder Nåde ſchulle finna mig twetalig eller för nogenn ofanningsman i thenn eller annen måtto medh mitt weth. Och bederthy . eder Nåde ödmjukel. att y hvarſche thette eller annen uthen min förtjenfth wile wende till någen ogunſth. Jag haffver dock mothe- gång nogh aff thenne krankdom och annen omforgh , Gudh migh tillfoget haffver. Hvar jagh kann ware eder Nåde till all ödmiuk bijtåndh gör jag alltid gerna. Thet Gudh kenne , thenn Eders Nåde werdiges långliga - beſcherma frå alle onda. Datum ut in litte= IIS. | N „ In 2:0 Vitulo. : Item will Eders Nåde werdes timlige (ti- digt) bethenchie : om Gullandh, att Såverin Norrby finge icke förmyckin macht och går ryclmf*t att han ſchall Ware - widh VI. eller V . C ſtark. Och wore achtende eptter mitt föge förſtänd, att om K. CHRISTIERN ſender någen macht till Danmarck, och kan ei]) thermed få tillgång till. = ⸗ - = tå warder Gulland få bemannad och befpifatt, att thet wore werre'återtaga , ähn thet nu wore , och ſchall thå eders Nåds folck i Finnlandh eij vore honom fäkre på bakenn Gud goffwe E- der Nåde wore förſt uttaf med honom, fedenn wore i Finnland få mycket bettre at göre. Thet är eij föge fkade han i thenne fommer :gjordt haffwer på wåre wenner the Lübzſche och flere fom her liggia. Datum ut fupra. 41. GUSTAVUS Dei gratia eleſtus Svecorum Gothorumque Rex. Fol. 14. . Wår ſynnerlig Gunſt tillförenne.- Wer- doge Herre och Fader Wi giffwe eder tilkenne hurulede e8 thenne Knechter och Båtzman ſtinga fig 1j fkalken och kunnom wi ngen Weg kom- me med them med minne wi fcholom betale them med räth mynt , thet dock Gud kenne icke i wår macht är på een kort tid , få haff- vom wi handlad medh Herr Berend Bomkogw - och Herr Hermen Colmm Ixadman y Lüpke, | | att p , ; i WW lter ärom vi och be ) — 199 att the wille betale förnemde Botzmän och Knechtter ij Lüpke, dock för wårt fylh?c Hvad ſom vi them her eij betale kunne på dag och ſtunder, få haffve wi ij fanning förwarith, att eder werdughet haffver ett merkeligit ſt. penn- ger både Gull och fölff ſtändendes thet gan- ſche merkeligt är, få äre wi begerende och uthen all ſkottzmãl, att i ther ville unfettja : V:m gyllen och I:c lödige m:k fölff för eder egen perſons wegna på en god betalning , få gerende och wilje, att Lin- köpings Domkyrkiu , klercker och menige klerckerijd öffwer allt menige Bilcopsdöme unfettje oſs och Richet til hjelp och tröſt VIII:c m:k Iodzae thette förenempne- haffvom vi och / befallth wår trogne Man och; Rådh: Thare Bencht/ffos eder yttermere herom undervife, till. - hvilcken ij må fettje tro och liit. När Gud foger att Riket Kommer i fred och rolighet. mljom vi vara förtenchte att rama Kjörkiones och Klofterens beſte, hvar vi kunne och för- mågom, ther haffwen intet twiffvel udi. Eders 42. Ad Junecopenfes Reſponſa de Subſidio Re- gi faciendo. Fol. 15. - Cum paterno favore ſinceram &c. Kere Gode venner Wi haffve för wår krankdom in- gen ärende förmått att ſkötte thenne eller an- N 4 nen | werdughett Gud befalendes. Cit: me ex Caſtro ka noſtro. Stockholm in Vigilia. Apo&olarum_. Petri & Pault 1523- V —- = — nen hertil i någre månada och haffvom thy fatt all ärenden intill wårt Elfchelige Capittel både om then fwåra ſumma, ſom wår Nådige , Herre är på nyttt begärende aff wår Domkyr- kio och menige Clerkerijd öffver hele Stich- tett och all annan ärende få fnart fom vårt Capitell fig förveth med Clerkeridh hvad the ville therill fvara , ſom the nu haffve bud up- på vele vi thå gerna giffve eder therom til- kenne och ytterligare war. Thett ähr eij än fulit åår ſedenn, att både Kyrkior och Kler- kerier gjorde thenn hjelp Hans Nåde och Richet, tom i vell vette med een god vilje, ſom the allrig förr gjorde någon Kong eller Herre. Eder hermedh thenn Alzmechtige Gud befallendes til evig tidh. Hvad jag kann ware Eder til gode, gjör jag alltid gerna. Cit:me ex Lincopia in profeſto S:t Olavi A:O 1523. 43. Litereæ Domini Regis electi ad Suderco- penles de nova Contributione quam ac- cipiat ab Eccleſiis & Monaſteriis. Fol. 15. | Wår fynnerliga Gunſt och nåde fenth med Gud, Kere Dannemän Ofl hoppes y kun- ne vell trachte thenn ftore unkoft och uthleg- ning ſom off påhängt haffwer, fidenn wi förſt till thette Regemente komne vore, och ännu alle meſt påhenger , till thefs wi the Läöbfke Knechter haftve från ofs fchildt , fom nu vår ' | acht idp ge lyttel hele Si t fom vit hvad the ve bud up therom ti ähr eij in och Kler Näde och g0d vilj, Kong elket lamechtige | jag ka d gernd, t Olwi duderoo⸗ quarm LM onaleris t g l ieb h aM Libke Fit 4 lt acht är. Therföre wele wij att H oforiòfved ranfake i Edre Kyrkior Clöfler och Kapell, tager the Clenodier, fom y beſt förmerckie umbdras kun- ne och thefslikes fvenfkt mynt och ſkickett theit bit med ett viſth bod , uthenn all töffvan och foͤrſum- melje vid wåre ynneſt och wennſchap behollendes. När vi thett haffve fåått och wettom fumman, vele vi tå giffve eder Recognition på , att thett fkälige framdeles fchall viderlaggt warde, när vi och Richet kann komma till bättre ftadga, Snarliga aff wårt flott Stocholm feria 2: da infra Octavas Patronorum Regni &c. 1523. Noſtro fub figilio. - Ofs Elfchelige Borgemeſtere och Råd ij Söderköping Gunfteligen : fendes detta breff. 44. Littere Domini Regis ele&i ad Dominum GUSTAVUS Dei Gratia Sveciæ Gotho- rumque ele£tus Rex. Fol. 15. Wir fynnerliga gunſt tilförene , Wördige Fader och gode venn. Som wi fkrifve eder till fenaft och befallte med vårt Råd och tro- man Ture Bengtsſon om nogen hjelp och tröft till fölff och fvenfke penninger , fom war IIII: c lödige m:k, therom vi ingen fvar haffve på fångit , förundrer ofs ganſche ftorlige , hvi y thet ärende få letteliga tage för eder, fom nu Riket allerförfte macht påligger , Thett löper fig fumma fom wi nu frax uthläggia ſkolom — N $ | Tuhun- dr 202 — | | +« Tubundrade Tuſend gyiigne och ville theſſe foot me Lübſke Herrer ingelunda giflve fig hedenn, icke &0 uthenn the fåå ſamme penninge ſumma med them I ſigh. Och om eij få fkeer, är fruchtendes boppes _ att wi haffve en uPanbare fegdh imellen fte- h - derne och ofs,'thett Gud forh;ude någonfin Gulland ſke fchulle , få bedje wi eder ännu och höge- octh fna lige mane på thenn hulfcap och trooſchap y d ols och Richet med retto plichtige äre att y göthland, > frax uthenn all ijien fkicke hit op till ofs Löplehe I ' Hc m:k lödige , å framt ij vele nj zuthe vår — | fiön the gun& och nade, the; retter eder fullkomli ige löm vi på eptter och tager herudi ingen förfummelfe, k, tben . Thet vi nu göre tvinger ofs nöden till. Thet — |, nolvo Gud fkall kenne, thenn vi Eder befalle. Och Iyrckier venther ofs ett fvar igenn med thette vårt - kumne, th bodh. Ex Caſtro noftro Stockholmenfi feria io z :dm 2: da ante divilionem Apoſtolorum 15 23: vård * %ckt bef 45. Alia ad idem recepta 4 Menfis Auguſti kmd ke,, cum Erlande Juvene Domini. Fol. 16. O War fynnerlige G unft tillförene fennt med &å%m? Gud. Werdig Herre vi haffve förftåndit eder f) N Nådes gode s och meningh y eder fchriff- velle , hvilcket wi dock bemerckie , att fåmpt j !m fvå nyttoght vore , kenne Gudh vij kun- Thenn ne dock eij mere än ſom nu för ögenn éd*e'”] ähr, Gudi vare thefs lof att vi hafve thett “ enelſte igenn, ſom lenge bortte haffver varit. yt Wi fchicke nu y dagh och y morgenn vårt . VEI Eda folu—. intill Asland och Finnland till heſt och a a 8 fuli ud 1 Y hANan mma md ' 1 e nagomin ;iix_amme'iie. till, Thet le Och ette Vålt ec Fra HE k R gr 203 foot med fköne Byffer och h uſfvudſtycke om t icke god ord kunne hjelpe , thå vilje vilåthe them kenne thett fom ondt ähr, la att ofs hoppes neſt Guds hjelp ville få ther en god och ſnar ända. Theremot wille vij tenkie till Gulland, att Eders Nådes Folck kunne ndâ- geth ſnarliga upkomme vore ganfche nyttigt och the gode mänz med fom boo udi Öfter- göth kmd, vr lide fvå ftore nödh medh the Lüpſche Herrer, the vilje ingelunda hedenn förän the fà thenn penningefamme med figh , föm vi på Riklens vegne icnylhfm äre y Lap- ke , thenn ganſche drophz ſtor ähr, thertill vi nödgoms , thet Gud icnal! kenne, beſkatte Kyrckier och Clofter, att vi få mycket famble kunne , thet the kunne blifve betalde. Ther- före Nådige. Herre legger eder alle vinn om, att vi finge nogen unſettning aff Eders Nåds ſtickt, deßeneri aff Kyrebier och Klöfier , Cler- keryd vele wt f;earze på thenne tidh, wele y rette eder eptter thett breff wi feneft Eder Nåde tilſchret ifve, ſom ij well kunne tenckie Richet och ofs nu alle ſtörtte macht päligser att ven- ſcap blifve emellan ſtäderne och olfs, breff och incegle eij fchulle ryggies eller brythes , J aff hvilckedt. mycket ondt eptter följe wille, Thenn dock off hoppes och m*%*-et twifler att Eder Näde will ſig flithelige yinnläggie om thet ytterfte Gud giiver eder äden till. Thenn / ſis Juli 1523 noſtro fub ſecreto. vi Eder evinnerligen befale med lif och fjell Ex caſtro noſtro Stockholmenſi ultima die men- 46. 204 46. Ad Magiſtrum Turenem in Hendellöö. Fol 16. | Sinceram in Domino dile&ionem & ſa- lutem. Wij fingom med eder for nogen tidh lom ij vell wette vår Nådige Herres fchriff- ucile om någett yttermere fölft. öffuer the III: lödige m:k Hans Nåde fick till untiettningh her nu widh ett åår, och forftodo i famme fchriffuelfe , att Hans Nåde eder thet wiſth befaledh haffuer , Thå må ij wette att ner wi ofs på Kyrkiona wegna för vette med nogenn tilbörlig forwarmwh att thet varder henne ſka- delöſth hollidh , huad dell Kyrkion tå haffuer, ſchall altid gerna ware Hans Nåde till unfett- ningh och goda, ähn tå att honn annad eij haffuer ähn Gudz lekama kar Kalcker och Difchene och annor helgedoma kar, fom till ; gudz tienſt wigde äro, Thy theff ſijder att wår Kyrckia och ſtichtt ähr ähnn nu offuer ACM mk till achterfih ij the ſummor Cro- none lenthe ähro på lyffte och breff vnder rickſens clema och richſenns rådz inſegle thett wi wette icke nogenn annen Kyrkia el- ler ſtichtt 1 Swergic, orekned thenn deell i Hans Nådes tid giortt ähr aff enn frij god willja och eij till nogenn betalning, Och kunne Hans Nåde haffue thet ſtickttet fordragh eptter thet huar man wett att wore Kyrkior på Ölandh oeh i Calmar län haffue ähn inthet igenn fångett för then deell ij Herr SUANTES tid vihlenthes till Cronones behoff 7. Sec Cronone beuiſt haffue, ehoft at hender, fder fom fandiths Wi t10 d thett 60 befalom, - Barcholo Gud fOnE ltem De I, de puri 200c I I, de Ec Or I, Sar dig I Wex löd I, Ary It. Line IV em &' nogen t n tidh [e$ | r the II uniettningh : i fmm het Win tt ner W d nogenn — nenne Äkde tå hafuer, till unktt aad l cher och fom til iqder att a ÅEr p0 Ö0r eft Mer | mege vikia e t l, U aggenn Eie töe pap veN Jar n M] .0!10"5* ehof f + behoff att åtterlöffa Calmarna aff the ryttere hender, kunne vare myckitt nyttogtt på alle fider fom wi förmode ij få well fom wi för- ſtändit haffue, Görer her innan thet befte fom wi tro ij gerna göre thet förſchylle wi gerna, thett Gud kenne thenn wi eder ewinnerlica befalom. Citisſime ex Lincopia die Sancti Bartholomei &c. 23. Noſtro &c, 47. Secunda exactio quam Eccleſia Suecana Gubernatori contribuebat in ſubſidium co- rone. Anno 1523, Fol. 17. v. Item De Conventu Efcilstuna C. march. arg. puri. It. de monaſterio Juleta XXXVI march: s puri, minus iii lodt, priore enim anno &c. 1522 de eodem monaſterio. II lödigh m:k. It. de Eccleſia chatedrali Stregnenſis Vad d digh m:k. ' ' ' It. Scarenſis ecclefia - C och I lö-/ digh m:k, It. Wexionenſis eccleſia dder XL lödigh m: k, ſse nedanföre. It. Arofienlis. - It. Lincopenfis » sz march penin- ger , It. Upfahenfis ”2 . It. de conventu Mariæfredh- X lödigh m:k, It. de clauftro Arofienfis = s s » - r It. de conventu Stregnenſis w VT 'iedwå; m:k. lt. 206 lödig m:k, . de conventu M:ii opidi holmenfis » CXX: It. de conventu Minorum ibidem III: c 1ö- digh m:k. a — Eccletie oppidi Suderkopenſis. Trinitatis = VI lödig m:sk. Laurentii « VI lödig m:k 3 I lodt minus ; | ) Egiidii -VII löd. m:k och XL m;k Dan- ika och III och 8 huita runth mynts Hofpitalet - 3ö lödig m:k. öR Clauſtrum minorum ibidem + & lödigh m.k. Clauſtrum Lindcopiæ - VI lödig m. K. De Alvaftra s XL lödig m: k. De Ecclefiis Oppidi Skeningis. Beatæ Virginis - 16 mik pngrs Omnium San&orum > ii lödigh m.k: Clauftrum Sororum - XX mik peninger. (Clauſtrum fratrum predicator. XX mk p: gr. De Clauftro Wadſtenenſis primo » 25 lödig m: k. | 2:0 ⸗ 18 lödig mik; 3:0 ⸗ C och III mark peng:r. In toto + 146 lödigh m. K. It. de ecclefia S:ti Petriibid. - 23 lödig m:k; De clauſtro Jönecopenſis-XIII m:k pgr, it. in primo I m:rk och denuum - 12 m: ks De Ecclefia Civium ibid. pr:o XII m. k pngrs it. denuum XII Lödig mark. De Capello San&i Petri ibid. V Lodt Sölff. De Capello S:te Gertrudis ibids i1 lodths De Capello Siti Georgii ibids I lodh, ' - Copia g Cop nu P: | fauore, the att. Wårtt W DERICE nögen br che mach eder gode irende , | | beramatt köpingh före åh Nåde a hervdinn I förmerch Vabbato g'mis Ånt ectetd. 49, In d jUs. feoni qul ad D tient ,— COntrarin N, I ” ; M — 48. Copia Litterarum Regis Ele&i ad Domi- ' num meum. Fol 18 verfos Prsemiffa reverentia noftro cum fyncero fauore , Werdug Herre fchall Eder Nåde we- - the att nu ij thenne neft förlidne dager kom wårtt wiffe ſenningebudh vp ifrå Hertig FRE- innus ; DERICH vthvald Konung till Danmark med kd — nogen breff, fom off och menige Sweriges Ri- b 2 Ga RR - . . n ; '..; — th mytt che machtt på ligger till huilcke uij behöffua | eder gode rådh för månge merkelige richlens h m ärende, fom nu på ferdom ähr, haffue wi beramatt ett Herremöthe ſtandendes 1i Söders - köpingh fönndagenn neft effter Birgitte, ther- före ähre wi begerende att ij wele omake eders Nåde att komme till förenempda Herremöthe,; hervdinnen ingenn forſummelle tagendes fom ij förmerche kunne alleſtörſte machtt på ligger Sn Eder Nåde Gud befallendes. Datum Arofixz pa Sabbato infra octauas Nativitatis Mariæ Vir- ig må ginis Anno Domini M. D. KXIII. Noſtro fub - Secreto. lengl. . 49. In Dieta Sudercopenfis. Fol. 18. Verfo. 1i Item figillate ſunt litteræ Conälariorum hu- må jus regni , ad Conliliarios regni Daciæ, dandas, pagt qui ad procurationem ArchiEpilcopi Goflami de- tinent, dominas Chriſtinam & digridem , In cilh contrarium & pre judicium Suecorum Domino: rum , Item quod ele&us eſt D. GUSTAUUS in regem Sueciæ ex unanimi confeniu omni- | um ,4 !?f 7 um conſiliariorum & incolarum regni, cum quo vivere & mori voluit, h als-- dedit Dux FRE- DERICUS electus rex Dacie intelligere per litteras ſuas anhelare pro regno Svecie quod aäm impeditum eſt &c. 1523. die 17 Menis Octobris. &c. Item figillate funt Littere Conſiliariorum hujus regni refponfales , fuper litteras Archi- Epilcopi Goſtaui, quod contenti funt, quod tem- pore & loco oportunis conveniant confiliari horum trium regnorum ad tractandum de utili tate & falute eorum , Item quod propter fevi- ciam ipfius ArchiEpilcopi Geſtaui in Sweciam ” exhibitam & detencionem Dominarum Chrifli- me & Sigridis in Dacia, nullo modo patiatur a modo in Svecia dato, quod pollet conuenire conſiliariis regni, nunquam tunc ſtaret in pace cum communitate Svecana , Igitur Eledus eft novus ArchiEpiſcopus pro Eccletia Upfalienfis, Ex Su dercopia eodem tempore. Item figillate funt etiam littere pergameniales cum pendentibus ſigillis omnium Conſiliariorum hujus regni, quod Frop:er malitiam regis CHRISTIERNI - in- furrexit & primum Serenisimus Dominus no- ſter Rex Electus qui Dei adjutorio excluſit eum & fuos a regno, & propterea quidquid amodo fecerit in dampnum iplſius regis CHRISTIERNI vel ejus adherentium , hoc fiat ex confenfu & affirmatione omnium confiliariorum hujus regni, Etiam fi quid attemptatum fuerit contra Domi- mum ArchiEpilcopum Goflazum, Ericum Trolle, Holin- Hiinger KOnb, I hltem : år0 1eg | Domånu; tus ſien gata fler Tegnum brum ej [ar lyj Ånno D0 | bpr 50, ENi ( l Verdcring” Wan tik v Pundh | P undh | Pundh | Pundhy £: Pundh () | Pundh ] Vundh 4 P0d hu tud of I — — — = — - — — =☛ — — — — — — = 209 Holingerum Karlſon & alios confimiles hoſtes regni, hoc fit factum omnium confiliariorum , faltem antequam fuerint regno & Domino no- ſtro regi ele&o reconfiliati, &c Item quod fi Dominus nofter rex ele&us morte preoccupera- / tus fuerit .a Domino antequam cauffa determi- nata fuerit inter ArchiEpicopum Goflavum, & regnum Svecie non cedat in damnum heredi- tarium ejus, ſed interponantur ſe Domini Con- ſiliarii hujus regni ad falvandum heredes ejus. Anno Domini, 1523, eodem tempore, quo fupra, RT 50. Eſtimatio rerum venalium per Dominos Conſiliarios Regni, in opido Suderkopen- ſi | u' . £ å ; . .* Fol. 19-‧ Verderingh uppå alle vttlänfke ' och inlenfke ' > Warur , ifom bleff beuiljatth öffuer heele riiketh gälle fkulle för thette förenempne är , Anno 1523. | PundhTallth » » + « VI öre ortuger Pundh- tmör s, - - + VI öre ort. Pundh Talg = - ⸗ XI fkillinger Pundh falltada geddor - VI öre Pundh falltgrön ååll - VI öre Pundh thene åll - » ⸗ V öre , . Pundh braxun och annan töör fifk » » I mark, Pund humbble ⸗ All öre ortuger Pund cſter 2 » - » VI öre ort. Q | Pund ” - | 210 ; ov - Pund fefceh + + + I mark. . Stick Pund Lax - - -. VI öre ortuger Knaj Pund Göff — e . VI öre od Sade Klotfne foetfilch — - = VI öre — Par Tynna ſtrömming - -⸗ VI mark ortuger Par Tynna Krampefild — - I mark. » » G öre | Pa Tynna törſch + = « V mark. Så Par Een gill Oxe » = - V mark. Par Een gill Koo = = ii mark, ' Par Ett gammalt får » » VI ſkrrr. E I Ett Lamb - ⸗ » » II fkir, Dabb Een gödd gåff. = . - II fkir. Enfol Eenn ogöd gåff — - » — III huthe - |Ah Ett gillt höns - - . Il huithe Aln Itt. en gill Oxehudh - IX öre örtuger. Aln Eenn Kohudh - + « V öre ortt. | Sed Ett bockfkinn - = « 2 öre. . Gån geethfkinn ; » » - I öre. br Fårlchinn med vll « ⸗ I öre. ' Ling Klipt Fårfchinn — » « III huithe Sad Wargſchin + + „ XH öore CA Refichin ses &. . V öre Märdſchin- - + - I mark ortug. C Vtterfchin = - o+ . VI öre Een Illerſchin » » I öre. 22 Hermelin - = » » I öre. * Bull Eloshudt « o+ ⸗ ⸗„ 12 öre ort. Aln Tierffichin „ „ „ „ 12 6re. Aln Timber gråfchin . - XIH öre ort. I Alin Samfangh -. - » I mark ort. s N Suenfch ſchin « . TI öre ort. ler - = I mark ört. | „ Itt. Ec iernn . Stick- R Stickfadell = - + -. IIII mark D:r' Knapfadell = « + + III mark Dir. Sadell giord « + ⸗ . III fk:r Par ftegleder - ⸗ » IIII fk:r t Par ſtöffler- = - ⸗ I mark or ön — Par bögler » - » + III öre ort. Par tvefålade fkoo - . JID öre ort. Par eenfålade fkoo - ⸗ II fk:r Pxr ſporrar- ⸗ s - VI fk:ꝛr. Ett beth = » VI öre ork. Dubbel grima - » » III fchir Enfoll grima , + » e II fk:r Aln waimall . » II ort. Aln råå lerofftt = » » I öre - Aln Blagarn e - » I ört. Seckie welff = - - . I ört. Gång heftfkoo med 8 ftamper - - II öre. Bergxfkoor = - - VI huithe Långgång föm - „ VI peninger. Stacketgång . - » IIII peninger. C ſtäl - - & —V örb n _' C tue bredz ſpich . IIII fk:r, , d C Bått fpich . VIII hvithe ' N d Een tynna kåll - . II hvithe MU A U o€ y C t :> db M tegell ,. w VI m:k Dall ; Bullt mönſters lärofft » II mark Orc | & Aln legifth - - » XII öre ort. Aln hogenſi - - A IX öre Alin Berfk + = »- VI öre Alen foderduch - = ⸗ V öre. Ittem en god Legedräng fom byggie kan thett > — hann bryther » - V mark ort. och ingen d kläde. 02 Dage- / Dagekarl med Lyenn - » IIII huithe Annan Dagekaill - » - I fkl. Tymmerman = e - IIII hvithe Lege pige e - - » 2 mk om åhrett Een arbetzquinna om daghenn II hvithe. Ingen huffman ſtädis till, vthenn thenn fom will vnderg.; then condicionem ſom rickfens ſtadga inneholler. Ingen flädis till tryfkning vthenn thenn ſom vill tiena bonden om ſommaren. Itt. Schepund Kopper for XX m:k ortt. Itt. ett pund flagen Kopper I mk dio. Itt. ett Lodt Solff - I mark ört. / Itt. ingen före Heſter vth , bettre ähnn thl VI m:k, — Itt. Till Smeda Löönn , Skreddaris Lönn, Skin- peres Löön och andre Embetz mäns Lon epter gamlom fedwenjom. Itt. en Hoffflagare med fin egen föm IIII hvi- the för han fkoor en hefth. Itt. för heſtefoder om natten II huite , Om | Dygneth III huithe. Itt. ett rêtt ölbändh - - II iklllmtrer Itt. I Tynna II fkir. Itt. Jernnfatt I (ill. Itt. tollfft brader VI fk:r, Itt. M. Näuer 1 m:k. Itt. pund baſt 1 öre. Itt. Lail törvid hööſt och wåår VI hVithe, theff emillan IIII huithe. Hoo ther Malmberg finner thet rikett karm till förkoffring komma, han och hans barnn fkall ther fuådan fordeell vdi niyta att han och the fkole woll beholpne warda, Tesliches bi h . 4r R FR tid ' iv d Tesliches och fkall fke, om noger fallt åådra finnes ther richett till nytto komma kan, ; Hvad nu icke fatt ähr fchall huar Bilkop ? fitt Bifkopsdöme med II vtaff rådett ſättia epter Lagbokenn en tid om årett. 51 D. GUSTAVI Regis electi ad Oſtgothos om Wapenſyyn. Fol. 20. Wij GSTAFF med Gudz nåde vthvald Sueriges och Göthes Konung helfom eder alle - off Ellchelige frijborne, frellesmän, fom byg- . gie och boo uthi Oſtergöthlandh, Tiuſt, Kindh, och Ydre, kerligen med wår Herra. Kere wenner wi haffue granneliga med wårth rich- fens Rådh öffuerwegitt, att för eders alle o- fchickelighetz fkyldh med harnifk och werijor, haffuer richett och ij aldeles ftor fkade och forderff ther vthaff, vttlenfth folck fom på rickett altijd arge och fegde wele, att thenn ofkickelighett ſchall affkomma, och bettre re- gementhe och fkickelle uptages ij rickett , haff- ue wi med richfens Rådhs rådh , fkickatt Bi- kop Ha»s ij Linköpingh, Thure Benchtfonn och Henrick Arlandſonn till at holle wapnfyynn i thenne Landzende med Eder alle ; eptter Sveriges lagh om Laghtingzmåndag i Linkö- pingh , Therföre förmane wi och biude eder alle att ij till förbenempde Stadh komme , och eder ther få fkicke medh ' harnyfk och keſth fom Laghbokenn inneholler få framptt i welle ninthe ech beholle eder frihett ech frellze Q 3 ſom fom Fader och förälder for eder niytijtt och behollitt haffue , hervttinnan ingen förfummel- fe tagendes wid wår ogunfih och wrede, hvar wi kunne wette edertt beſte göre wi all- tidh gerna, Tett Gud kenne thenn wi eder alle befalle, ſchriffuidh i Söderköping freda- genn nefih for fan&e Luce Evangelifte dag Anno Domini MDXXii Noftro fub fecreto. 52. Ad Dominum Regem ele&um pro Gaa- mundo ſkriffuare. Fol, 20. Humili noſtra recommendacione reveren- ter præmifſa. Högmechtig Förfte och kere Nådige Herre wverdes Eder nåde wilia wetta att wi inthet fynnerligitt förfaritt haffue ſeden wi feneft wWwo- £e Eder nåde till ordom ij thenne Landzenda, annett ähn att all menige allmogen her tacker Ecder Nade therföre , at thet ofkälica köp wor- do medlath, Och hålle fig gerna ther eptter på theres fida hvad Köpmennen och få göre wele Och wore thy tilbörligth att the gode män länen haffua , Och fynnerliga eders Nâds Embetsmän wore allmogen behjelpelig till att niuta thet köp fom Eder Nåde och Richzens Rådh thett fkickatt haffua, fkreff off ock till i denne dagh en vår Klerck ij Grenna at han i Janning förſtätt haffde, att w. Konung CHRI- STHIERNS fchip ſchule ware kompne till Marſtzandh, förmoder jag dock att om få ähr — eller eij, wett eder Nåde yttermehre beſchedh ; aff och , ik - ed reda dug 0, sud oE Jette = 21 aff the gode männ ther nider haffue län , Yt- termere kere Nådige Herre, Wi haffue faſt litid i förläningk och föge till fodring och bå- de ty eder Nåde gerna i wile vnne olf eder Nådz fodring i Gullborgz heredh i thenne refa , om Eder Nåde eij kann mer ombära, Thenne breffuiſere Gudmundhb pederſon haffuer off her till troligen tienth fom en god karll B och ähr fkild vid ofsz med orloff och venfkap, ' hade wi honom nödigtt umborith vthenn thet hade warith eder Nåde ſynnerligen til wilie, Bidiom wi gerna att i wele werdas wetta hanfsz beſta. Ner wi förwette ofz om thenn deell wi eder Nåde feneft bode ohm, Myn- theth, thää actom wi oförtöuad haffua wortt bod vttöffuer eptter then deell wi kunne ååftad- ' komma, werdes Eder Nåde herutynnan och allt annatt willia wetta wårt beſte thet wi all- tid gerna förſchylle villiom , thet Gud kenne thenn eder Nådz fååth och welmåge werdi- geſth beſcherme till rickzens långlige wellferdh, Citisſime ex Noor in profeſto Sancdti Martini Anno &c. MDXXiii. 53. Ad Dominum Regem electum. Fol. 21. Högmechtige Furſte kere Nådige Herre, werdes Wwille- withe att fedenn jag ſeneſt fkreff eder Nåde till, äre kompne till Wadzſten ij aff the Danfche Herren och haffue ther nu les gatt till nogenn tidh, och ähn tå att jag in- thet hauer kunnitt befpöria aff theres werff, | O4 Dogh — 216 — Dogh ähre månge ther mena the äre att fåå Blekingh igenn , med daghtingen och fager ordh, ſom offtte till förrenne fkedtt theſz ſider att Suenfke män alrig fotzmon kunne få aff them med Dac till een htingen, ähr ock ſommas mening , att eptter Eder Nå- loff haffue, ſchole the ware kompne de haffuer fängith Finlandh igeen, Gud thefs for nå- genn befrucktning, att eder Nåde ſchulle nu haffue theff bettre magtt ſchaffe finn w illie med fkåne , och then Landzenda'i thenne winther, att the kunne betage thet med nogenn vpflag ; eller nogen annen handell fom ij fommers fkeds de, ther inthet medfolgde vthenn förhaledes tiden, om thet ock få nu ſke kunn theres achtt, ofs' hoppes dock till himmelriche, att eder Nåde aff han e eptter Gudh i s infkiu- tellfe och ftyrkie , är nog förtänchtt , att achtte läglighettenn fom tiden tilläger, eptter thett att thett ähr ganſche ouiſth ner enn annen tidh kunne ware fwådan tilfälle Cronona kom- ma till ſin land igenn, ſom nu kan ware, om thett eij fördröjes moth wårdaga, Eder Nåde haffuer myckit folk på fuår koſt och täring hellft huar the lingie ſchulle liggia på enn ſtadh. Jag förmoder att the heller ſcholle ware ther the finge gott byte , Thett kunne Gudh giffua, att the i then Landzenda ther haffue hulpidt off ifrå Gullandh , ſchulle Hjelpe eder Nädh och rikitt ther till igen, med fchip och Fita- he &; Thenn alzmächtige Gudh werdes giff- ue Eder Nåde thett rådh ther hon om ähr täckeſth I 34 h lor — — AR £S SIS 2 — u lda täckeſth till eder Nådes och richfens heder och I h longlig vellferdh Then jag eder Nåde ewinner- ty l lige befaler altidh gerna görende hvadh eder till & Nåde kann ware till biftåndh och gode. Ex Dtingen, Lincopia die Siti Andreæ Apoftoli Anno &c. 1523 C ER ' [Ort;å, 54. Ad Dominum Regem electum GOSTA- | k VUM Lincopiæ exiſtentem. Fol. 23 verfo. imed Hlumili mei recommendatione. Högmächti- fihet, ge Förſte kerefte nådige Herre, iagh fick nu , ij afftonn för ſanning wette, att eder Nåde sid > ähr komin til Lineöping, Suå eptter thet, att iM thet är få när thenn Hillige tidb , fom nu till- 6Ap ſtunder, beder jag eder Nåde ganſche ödmiu- Gdb kelica och kerliga ville werdes hålle her ner tlr mig edra Julla högtidh , med the werdige Fä- millt der , ärlige Herrer, och gode män, fom eder M Nåde fölgachtige ähre , fchall eder Nåde ger- e na ſtàâ till budz, all then Dell Gud mig vnntt KOM och förlänth haffuer, eptter E. N:s egenn es0M willia , måtte thermedh fölie theff yttermere 1*3?;&5 P. > Gudz heder och eders Nådes förfehyllan, att tar eder Nåde' bliffue vid Domkyrkionn i fuådana n lad och werdig högtidh , huar iag eder Nåde eij : . e thel få vell vntfänga kann fom tilbörligit wore åth g oförtäncktta, will iag dogh gerna göre thet hulpid ytterfta iag förmår med eenn god willia , Her- llffdh innan werdes eder Nåde höre min ödhmiuca i , och kerliga böön , thett iagh och allt annett sj gåtth medh Eder Näde gerna will förtiena, hr ' 0O° 5 thenn folb * | ö | 218 thenn flund iagh leffuer. Thet Gudh kenne thenn E. N. ſtâth och Högmechtighett wer- des befehärma till ſin Gudeligh tienft och richſens langlica wellferdh. Ex Norn die S:i tomi Apoſtoli. Anno 23. r 55. Ad Andream Hanſſon Monetarium Arofiens+ ; ſem. Fol. 24. ”). | . Sinceram &c. Mä ij wette fynnerlig gode wenn, att wi haffue gerna perfonlige warith till talff med eder for monge ſaker, nu. fifth ij wore ij Vadzftena , och fingom thet dogh eij wetta att ij ther wore för ähnn ij wore af- farne, få må ij wetta , att eptter thet wår Nådige Herre haffuer vnntt och tillåtitt Sueri- ges rikes Rådh må haffua theres egett myntt, tå fåge wi heller, att huad fordell ther kunde ware på färdhe, ginge genom een infödd Suenfk mans hender, ähn någenn vtlennings hellſt eders, thenn wij nogot tillkänne, Görenn thy well och biuder ofſ till, huadh eder ker om ähr till ſinnes, Och ehuad heller fom ähr bidie 'wi eder, att ij wele vnna Rådett huad deell ij haffue ij redzfchap till mynthett, wele wi ther tillhielpa, att thett fchall fke eder fchadelöft eptter eders egin begäre, Och fin- genn ij thermed monga goda wenner, Ther ähn ftundom kunne Nyttoge Ware, fkriffuer off till med thette famma bodh , herom ett rätt enkadt fuar , huar wi måga off eptter rätta. Eder ) Recenſ. Celfi Hif, p. 236. — l fder eder Citisl fand Ö Pra der e heiz N bely Wa höre Ware gållle blifue pelio eden« INN ve , wel Vtta vnd 4 öl W Min Ipid lenne nÅ och die di Volen⸗ d warith l h Å vor är et wät Suett« nyntt, ku intodd noings s0rd er hef hud t edet , fine Ther t lb filtda Edes ! Eder hermed Gud ' befallende och huad eder kann ware till goda göre wi altid gerna. Citisſime ex Lincopia Anno 1524: in craftino ſancti Henrici. | - 56. Domini Regis ele&i, Fol, 28 v. GUSTAUUS DEi providencia Sueciæ Gothorumque eledus Rex. Præmiſſo noſtro ſincero Fauore. Werdug Fa- der eptter wi nu achtte i the hillige trefoldig- hetz nampn tage thenn refe före till gullandh förſte öpitt watlin , fom richſens Rädh och beſynnerligen eder tychtte ware Rådh her vdi Wadzftena , få förſtàͤ i well, ellffue, att thett hörer myken hiellp och peninger till, och will ware off ganſche tunght att löna follkitt fom - thertill behöffues , med mindre i och andre fom gåffue rådett ath then refa fchulle förtages , bliffuer off ther utinnan bijſtändige och behiel- pelige , både med eder Suena, och få med eders hiellp vdi föllffuer och peninger, till Knecktte löön , &c. Withe ij och well fjellff- ue , att ij och Lincopingz Biſkopsſäthe få well fom wi, nythe ther ſtor fördeell och gang vttaff Om Gud föger thett landett Kommer vnder riket igenn, Therföre ähr tilbörligit att iij öffuer alle andre bekàâſta thet mäſte, få förlåthe wi off thervppå , att ij olf ther till 4ckicke ått minfte C gode Karle edre tjenere med tellerör, fpidzer och hillebårder , eller fuinfpetz , och ther till 2 eller 300 lödig mk föllff aff Bilkopss - : _ ”MUD bordett j R I 99290 bordett till löna Kneckterne med, ihn dogh thett en ringa ting framflår till en hd ane hoop, Wore Well ichtt att ij på Bszpifuenns wegne bekoftadenn like mott off, förthy ij withenn eder få ſtortt gangh ther aſt, ſom wi, och till euentyrs mer , hwadh wi och Kronen wenthe off theraff, thett måtte wi ther ftrax bliffua låthe till att förſuare landett medh, ther i icke behöffue en pening påkofte, huar ij thet för- fee , att i icke ther fuå trolige tillhiellpe , fom eder aff rätte bör att göra , om tå fidenn bliff- uer ſchickett, att thenn fordeell och gang icke niutendes bliffuer, then edre förfädre på Gul- land niutitt haffue, ſchule ij ther eder ſiellffue föreſchylla, och ingenn annenn, Ther for wvarne wij eder ther vtinnan, Och ſom wi låthe giffue eder tillkenne her vdi Wadzſtena i jwles, om the Kyrkier vdi edert ſtichtt, fom icke thenn föllffbiellp på nytt giorde, ſom vdi the annen ſticktt fkiedd ä ähr, att thett ähn nu fke måtte ; förmode wi att ij thet icke förſym- madt haffue , och hoppes off att ner thet för- giues , att thet komma fchall till Gullenſke refena, att ther inthet motſtând ſche fchall vthenn thet ther aff arghet eller fortecktte ſtycker ſcher, Wi haffde gerne waritt eder her till orda for thc for:de pd*wchtter ſchull, och för mynthett fchyld thet her vdi ſtergöth- landh fätties ſchulle, Ock få, att wette edertt räidh till the framfättninger ; wi inför legatenn läthe göre her i Wadzitena och anner flere ärender, effter thett icke fche kunde ſee wi ” gerna „ gerné Sönd ve C med tte mvc Keer her i hen ther wWill nne lin F att I Fade Willi de a Iter v och TAnne ! »'ali'v tem h til enihe bliffna tcke ' " ; för fom blif 1cke Gb allt ee r dar n I ena fom vdl M öe th6 i fe v — gerna att ij komme vp till off ij Vplandh vid Söndagen Oculi, Eller och å minfta att ij giff- ue ofz thå ther god fuar på alle the ftycker med edertt bodh , och breff, ther wi ofz eptter rätte mäge, her med Eder Gud befalendes, Ex oppido noſtro Wadzftenenfi feria V:a poft invocavit Anno &c MDXXIIII. Noſtro fub Secreto, In Vitulo, Itt. haffuer enn Pige Laffe Perfoms dotter her i Wadzſtena låthitt off hemlige förſtàâ, att henne faller ingenn willie till att ziffue ſig ther inn 3 Cloſtrett, Endogh hennes Fader will henne Endelige haffue ther till, att honn anners icke tör bekend wara öpenbarlige for ſin Faders ſchull, wile wi att eptter få ähr, att i icke wige henne ther inn, efftter hennes Fagders begäre eller wenners, huar ij thett göre willien , tyckes off thet olchäll ware, och bor- de aff ofz och huar god man ftraffat varda, Iterum valete. ' | ' 57. Ad Dominum eledum GUSTAUUM , cum Domino ArchiDiacono IX Martii. Fol. 29. V. | | Humili mei recommendacione , Cum omni reuerentia & honore præmislis. Högmechtig Förlte kere nådige Herre, Jag haffuer förflått : aff thett Eders Högmächtighetz breft iag nu leneſth fick i thenne daga, att eder Nåde ' + — achtter ₰ AAa2 — achtter i the hilge trefoldighetz nampn före- tage thenn gullendzfka refa i thenne waåår, till huilckett thenn alzmechtige euige Gud werdes att giffua eder Nåde lyckann eptter eder Nå- des begärenn , Huad deell i mine förmåge kan ware och iag eder Nåde ther till hiellppa kan , (will jagh thet gerna göre aff een god willia) *) med mitt folck och annat, om än Gullandh alldrig haffde legatt till thette ſticktt. will iag dogh medh en god willie, att rikett och feglafenn måtte komma till fin gamle fri- het , huilkett allrig fker medenn Gullandh ähr i fiende hender, fom få ligger ofz her för dörennn , Kyrkion haffuer ther neppeligen en bonde på landett , vthenn lyder allt Kronona till, Och thy ähr hennes ränte mykitt mindre både i tionde och annett , ähn eder Nåde in- giffuit ähr aff någre them ther föge fanning wetta, Jag haffuer allrig niytitt gullandh fe- denn iag her till kom en fkilling till gode, huad thet haffuer varitt i dag eller vthenn dagh, vthenn giorde ther på ftor koft och tä- ring , ſiſt iag ther war mig till fkada, Och wågede ther om både liff och wellferdh, att eij ſchulle richfens rett i andelige måtte till landett förerages , fom i werldzflige måtto, för min förfummelfe , Gud gåffue att then Séöfris wile giffue fig till någen faſt handell med eder Nåde, Och om ther till komme , bewife ſig eder fuå hullelica, fom han fina förme:na He- ra giortt haffuer , Törfite, man eij flå thenn 2) Svår Öfverlkrifvir, döt millt för och k eij före ahn Nide nOge tie I F0 well tdd g Dat vpp: liija tt äln men bar ime bel bre | däg hp Of hån w D före. wåår,til! | Walks åge n hiellppt ten god - om n a förcktty t tikett nle frr dh ädr het 10r ligen en Kronona mnindre ide in⸗ anning — dh ke⸗ gOdC j vihend och tår y OCh dh l all 6f” ig, lt jgffrm gd edet ie 1 n H ghend j dör vp fom opm ſtode, ähn dock ganiche mifligitt ähr fig på nogenn Daktingen förlàthe, för thett nu i fenefth i Jöneköpingh ſkedde, och fedenn fix fkiett ware i Blekung, Jag haff- de gerna kommitt till eder Nåde, haffde mig eij företagitt min kranckdom och thet ondt före, Ty iag kann ingenitädz länger komma ähn flädenn till ſäger, och beder iag thy eder Naäde ödmiukeliga thett mig eij wendes till nogenn ogönſth, thenn iag aff eder nåde all- rig haffuer achtett förſchylla, thenn ſtundh jag må leffua &c, Så werdes eder Nåde willie wetha iagh gaff mig inn till Jöneköpingh, och rådde Herr Beresd göre thet famme , fedenn iag fick videre eder Nädes breff, att the Danfche/ eij fchule komme för wår orfäckte vppå thenne fida , att the Danfche eij fchule fäija , ner thet i framtiden komme till tallfz , att wi eij heller haffde beföktt thett möthe ähn the , Och gjordc ther med hos rådet och menighetenn wår urfäcktt och anner ſtädz blandt allmogenn thett befte jag kunne fframt mere &c. Om then hielp aff Kyrkione eder Nåde omrörer , haffde iag eij fuå god tilfälle bekommitt fom ſiden, iag fick eder Nådes breff om thenne gullendſke refa , fuå att ner » jag får eder Nådes opne breff till almogenn , hoppes Jagh honom bekomma helfth her ij) Ktaergöthlandh till thenn eder Nådes refa bx— i ſtändh, ee huru nedre ij landett kan ware , will jag dock gerna göre her innan thet yttex- te Jag kann lämpatt , att eder Nåde eller iag eij L S eij få thetföte nögen ömlige almoqe the nu ähre ganfche: ficllfi(qn nogett med handle, ſom thenne breifuiffere Her Werner år Ärtkedägne eder yttermere vnderuiſe kan och alle andre mine läglighetter, Eders Nådes Högmächtig- hetz fått och vellmoge werdes then alzmech- tige Gud förökie och befchärma till richzens . och all thefz inbyggiere longlige welfärdh. Huar iag kann ware eder Nåde till bijſtândh och wilia gör jagh alltid gerna &c, Ex Lin- copia Anno Domini 1524. Viii menſis Martii, folito noſtro fub figillo. j (Fortſättning i näfta Del.) G III. Utdt . Ier pet h der K haltver Degårer tlkenn, M R_' harne betala H Bi L < v., c»” — — = — a = — III. Utdrag ur Kongl. Secr. Sven Elalen. mårkeliga handlingar ifrån år 15 5 til ar 1570 Ö Konung JOHANS Handlingar. Annus I 568. October. Konung JOHAN fkrifver och kungör fin Syſter MarGrcfvinnan, huru Gud hafver hul- pet honom til Regementet, kallandes fin Bro- der Konung ERIC en vea:v:mnw then ther haffver miſt ſitt naturliga fkääl och förnuft och begärer af honom , med knäfallande , nåder, Uti denna fkrifvelfe varder vidlöfteligen tilkenna gifvit ordſakerne til Kriget, få och hu- ru K. JHAN är blefven K. ERIC mächtig. Velam de Vijk lefvererar in K. ERICS harnefk och munition , dem K, JOHAN aon betalars ' ' *) Deſſa Handlingar finnas in extenſo bland Collectanea Hiſtorica, fom utgöra XVII Tomen af Link, Bibl. Handfkrifter in Foho, Se Del. I, ſ. 15-af Link. Bibl. Handl. Författaren tjänte i GUSTAF I och alla Sônernas tid i Canzliet, och äger et grundadt vitsord om o ürcdlighe t och noggranket, 2c Kongl. Bibl. Handl. Del. I, £ 14 225 —— —„ Herr Clas Flemming til Svedia Riddare, Amiral, och Guflaf Baner til Djursholm Hof- marlkalk ſänder ti⸗ - Heruig CARL Capxta in- ſtructionis. 1:0 At Hertig CARL ville underſkrifva Riksdagsbeſlutet. 2:0 Göra ett byte med K. ]OHAN [åle= ledes at H. F. N:de ville uplåta K. JOHAN Strängnäs Stad med efterfkrefne [ochnar i Åkers härad, fom är Wangborg , Fougdöö , Helgar- 023 Stlefrna.s och Hamde Item : Tönnelsöö Gäird med öffre och yttre Selöö , Afpöön och Torfsön Socknar : För Läckö Slott och Enkö- pings Stad med efterlkrefne- Härader i Läckö Lähn, Kollen, Kinna och Wifta Härade item Ubby, Björſäters, Lemſtad och Ambne Hä- rads Sochnar i Wasbo, K. JOHAN gifver i fin iknfvclfe til Her« tig CARL tilkenna det Herr Åke Bengtsſon fy*nnpmwen hafver fig förplichtat hos K. ERIC mer än andra ; ſom är til at ſe af en ikrlfvelfe, fom låg uti K. ERICS fkrijn. 25 K. ]OHAN råder Hertig CARL , det han icke fkal bruka i fin tjenſt miſstänckta perſo- ner, ſom hafva tjent Konung ERIGC ſerdeles Gisde N :ei:fm R Kommq JOHAN gifver H, CARL Wals- bo Härad i vederlag lör Snefringe Härad. Konung 0r | — 222 Konung TOHAN förmäler i ſin fkrifvelfe til Ståthållaren i Stock holm , at thet ligger ftor macht uppäâ, att den fogelen (Konung ERIC) måtte hållas i aga och i Buur, och icke haf- va ſitt fielfsvåld. K. ERIC Kallar Herr THhari cla, ns Huſtru, Huſtro Elin. Herr Pontus De la Gerdie, Anders Måns- . fa”a och Anders Målare förſände til Upfala at beſtälla om K. JOHANS Cröningshögtid. Annus I 569. Konung JOIIAN fordrar af Fru Kirs Zin Herr Clas Chriftersfoss den Guldkäd, fom K. ERIC hade gitvit hennes man. Förräderi emot K. JOHAN,, at ſorhicl. Pa K. ERIC til Regementet igen. K. JOHAN råder Hmt&g CARL , at han icke tager uti ſin tienſt the miſstänckta perſo- der och färdeles Gifsle Nieliſon ut fupra I 563 | d. 29 Martii. Unge Facob Bagge mülstänckt för förrä- deri. Item Nils Periſon på Holm Söderlöhins⸗ Peder Larsſon. Herr & a;'?zgf Baner flagen til Riddare på K. JOHANS Cröning: Tituleras Edle och ſtränge Riddare, Sendebud til Hertig CARL. P 2 Tor. 228 C be———! Torkill Jönsfon Kallas förrädare och ord- fakerna dertil: I:o at han hafver haft förrä- deligt tal om Konung JOHAN. 2:0 at han hafver varit i råd med K. ERICS förrädelige Parti. £e9 K. JOHAN mifshagar det Herr Oluß Guſtafsſon burit hand på K. ERIC uti hans fängelfe och annorledes fig emot honom för- hällit, än ſom det borde fkje emot fådane fångne Höga Perfoner, | Hertig CARL kommer tilbaka ifrån det - Skånfka tåget, uppå hvilken refa mäftadelen af Skäne är fköflat och afbränt vordet. Vide qvæ acta funt eo tempore, Hlertig CARL bränner några Städer, med det famma utaf Söllesborgh, Ahus, Väå och Yftad. Herr Oluf Göflafsfon inmant uti Stock- holm för det han få otilbörligen och oförnuf- teligen uti all befallning förhölt fig emor K. ERIC, blifver förlosfad utaf fin beſtrickning: hafver intagit alla kläderna ifrån Konung ERIC, Fra Ebba Herr Måns Brunmesfons Dotter, och Herr Steen Ericiſens HusFru vardt förä⸗- rat med Grefva namn uti K. JOHANS Crö- ning och förlänas med Rasborgs Slott til Grefs veligt uppehälle, och thertil Tolf Tuſend mark. - A:0 ned och ock m eå : I j 0 cb [ko Ai:o 1569. Januar. - . D. II. Konung JOHAN läter fordra af S. Herr Clas C Chriſterſon: Enkia nâgra Clenodier och i ijsz*rhet en Guldkied, fom K. ERIC hennes man gifvit hade, R Febr. 10. Herr Hari Biòri ſon förſändes til Kos nung SIGISMUNDUM AUGUSTUM, med _?omma Moler uti Legations vis, Wilhelm de V yk hafver. lefvererat har- nefk i K. ERICS tid och för them ingen be- talning bekommit, bekommer then nu uti Kkop- parplåtar. M art. . Herr Lars Flsmmmg och" Gäfiaf Baner Hol - Marfkalken fendes i Sendebuds vis til - Hertogh CARL.: bemälte Gſtaf Baner Kallas intet Riddare på then tiden. Summa Legationis at K. . TOHAN vine byta ſig til af Hertig CARL Strängnäs Stad med Fougdöön , "lynnes:oa, åfpoou och Seh £amt Torsſen. 12 Allmennelige Bönedagar antbellc för Hertig MAGNO til Of%eroothland 19. Herr A Bingitſin h hafver ſig ſyn- P 3 ner⸗ nerligen förplichtat til KF. ERICS tienſt och är funnen hans obligation a par& uti K. ERICS KKrin. ; Åpril . Könung JOHAN Ueritver Jarol Thua resfba tzl det han ingen fkal tilſtädja at kom- ma in på Vadſtena och Stekeborg, med min- dre the hafva H. K. M:ts Bref med :» egen hand underfkrifvit. 18. K. JTOHIAN be efall. er Herr Gabriel HPer Cbripersſon at förfända ifràn Räfle til Sverige thet baſte Kenſkt vin ſom der kunde bekom- ANAS, R Juli. ren pa Stoekholm, at the hafva grann ackt på K. ERIC, det han intet t undkommer , utan at den Fogelen måtte hällas i aga, och icke — halva fitt eg,zt åeåfsvald 0 Aug. 21. Konung JOIIAN (rikver ernig Ccan?e til om det Törrideri, fom K. ERICS parti hade anſtällt at förlosſa K. ERIC och förrafka Stockholms Slött : begärer, at H. F. N:de ville taga ſig til vara för G Giuſte Nieli ſon Och Aere K. ERIGS tjenare. Aug. är N = - i. — 93r lå . Aug. Unge Jacob Bagge mifstänkes af K. JO- HAN at Vara l ſamma förräderi. Octob. K. JOHAN låter fig mifshaga, det | 17- Herr 69 Göftafsfos hatver burit hug gg pa K. E Rlc. Novemb. 8. K. IOIHIAN tackar H. F. N. Herig — CARL för det H. F. N; de hade afbrändt nä- ſtan hela Skåne. 23. K. JOHAN lor ſig miishaga det fom Här Oluff Gſtafsſon hafver bedrivit på : K. ERIC, färdeles- at han hafver tagit Honom Hans kläder ifrån , doch gifver K. JOHAN honom lös , at han ſkall komma til Ugret. | Decemb, ER 9, K. JOHAN befaller Ståthållaren på Stockholm at taga af daga thet förrädeliga K. ERICS . Parti och med them proccdera efter föregången dom. Anno 1570. Januar. 2. Pohlenfke Sendebud komma til K. [O- HAN uti Söderköping, ledſagade af ducf Larsſon och Sven Nielsfon. . K. JOHAN : förbiuder ået Hertfg MAGNUS til Saxen icke fkall inſtäd jas på - Slottet i i Stockholm , för än H, K. Mit kommer ° 4 Gell ſielf dit, efter at han hade öfverfallit vackten, flagit några ihiäl med egen hand , befallandes, at där fådant fkedt vore, at man honom med vackt förvara fkulle. 25. K. JOHAN klagar i fin fkrifyelfe til Hertig CARL , at ganſka få utaf Adel til vahls äro, ſom förſtàndige äro och man biåde til råd och hielp bruka kan; exempli gratia Niels Ryeingh låg hemma fåfäng. 25. K. JOHAN. efterlåter fin Syi;*rei'Grefå | vinnan af OfliFrisland fitt moderliga arf, Som äro I penningar „»ẽð — 3000 Daler. Gullerona - - Något Foderverk - - 3 Auguſti. I3. Herr Thure Bielke til Saleſtad Ridda- xe, begärer jern och koppar til Finland, til Abo, at defto bättre förvara X. ERIC. — . September, T K. JOHAN befkyller Hertig MAGNUS, det hans Tjenare bruka våld på underfåtarna, hotar honom, at få framt han dermed icke af- ſtàr fkal han gå fitt lähn qvitt, och der ofvan uppå blifva tilbörligen tiltalter och hans tiena- ve ſtraffade. R före | lita — — — — =– - CM — den kd fallt Viken, Rn Onon ted ver Grels arl, 00 Då]t?fo ; NUS fätarna, ie ad ; £va ; ed k — 233 15. Hertig MAGNIIS af Saxen endikyl- ler ſina tienare, at the hafva rätt gjordt, at the hafva plundrat Lindls männen-i Haga » med und. ſägelſe at där han icke varit få när, hade han fkolat dem förlvara. K. JOHAN fvarar hårdeligen häruppå med hot och undfåäjeller. — .. Anno 1571. Januarius. 1. Hertig M As GNI Broder Hertig FRANTS den yngre kommer hit in i Riket Sch blifver ledſagad til fin Broder efter K. Jondhs be⸗ kainns . Dyr tid 1i Sverige på fnannemal der- öre handlas med Velam de Vijk at han ſkal lâta göra tilförning. . Julii. 19. K. JOHAN fkrifver Herr Clm Flew. ming til det han fkulle fordra K. ERIC ifran Abo til Caſtelholm eller Stäkeborg efter thet beflut fom Iklett var med Rikſens Rad uti Oplala- ] Augu ti. s. K. JOHAN fkrifver Herr Clas Flem- ming til om K. ERICS fäkrare förvaring och är fvar vppå the bref, fom Herr Clas hafver för detta ſkrifvit K. JOHAN til. Sept. 77 K. JOHAN fkrifver til N:l: Per;fan- P 5 TR på 034 på Holma, det han ikaå göra fin enſkyllan hos Krigsfolket om det ſom är utfpridt om K. ERICS förlolsning. | * October . >S 7 . Mänge beſväringspuncter emot K. JO- IIAN updicktade af de förlupne Smålands Knecktar i Sönnerbo , Osbo och Välsbo. 16. Beflutas i Calmar af K. JOHAN, Hemo— CARL och Rikfens Råd, det K. ERIC ikal åS man Caſte elho lm til bupohohn. ; Nov emb. . KkK. JOHAN förmäler i fin Ekmfveife til H. PF. Nide Hertig CARL , det I 10d Sölf- — veér vid Salebärget oltade en flagen daler, , Velam de Vijk underſtâr fig under ; Hertlfr CARL.S namn , at drifva växleri uti Biket⸗ deröfver K. JOHAN fig befvärar. I8. K. JOHAN förbiuder igenom fſkrifvel- fe til Stäthållaren på Stockholm, ſàlom ock några mandater , at the icke fkola tilſtädia H. F, N:des Hertig CARLS vexleri i Riket. 19. K. JOHAN ikrifver ALbedrH&n 1 Vaſlena Kloſter tih om the Bref, ſom lyda på det bulet i Rom, ſom lydde til 'Vai%ena Klofter, Sept. Laſſe Toprider tillkrifves at hancdla med menig ge man i Sevede och Asboland om en kolghirc, | | Octob, 20 ta med / teed fon Wert em H den till Öfverlla antal Ryt iolk, utan Pef lies i F 6, k M förlkaffa Kocktar Var 'n:m luna Vara p; kämn, | 233 nkylanbog — ; > > Odtober. : jridt Om ; 22. Herr Goflaf Baner tillkrifves at tra&e- | ra med Ryſſen, dock icke göra nägon häne. fred, fom Herr Hans Börjesſon gjort hade; tvert emot Konungens befallnig, an. Hertig CHRISTOPHER Margraff af Ba- i, - den tilbiuder fig at blitva K. JOHANS: Fält- AN Ofverſte och draga igenom Prydzen med et kra antal Ryttare in i Rysfens land, fåledes, at han — = if*'»m(" ock villacke allenaſt underhålla famma Krigs- m, folk, utan ock fätta hela fit Förſtendöme i pant. Peſtilentien grailerar i Abo och annor-⸗ ve 0 ſtädes i Finland. N RL Si N ; Novemh, oR a 6. E. JOHAN vil continuera Kriget e ly under mot Ryffen; för efterföljande orfaker. T ?—fkn : At Margrefven af Baden hafver lofvat Varat, förfkaffa honom et antal både Ryttare och g Vrlwrer. Knektar, blifva elf Fähk Ofverſte för them, haf- alom Ock ver bandlat med Herr Pestas om en ftåtelig äda H fumma penningar och några 1000 Bafkonier, n ſom kunna brukas där, och det Finfka Folket — vara på Befäftningarna, x f Hafver bekommit förtröſtningar af några , fleh främmande Kjöpmän om förfträckning, ' Anno 1572. j da mgd - S Januar. | B j om eå 16. K. JOHAN befaller Herr Géſtaf Baner (iob S at - . E '_:”*...c—'.w;::."-*".:&,*' ä at låta föra fram til Storfurſten det harda tackfäjellebrefvet, få framt han hade haft nà- gon framgång emot honom eljeſt icke. Och kallar K. JOHAN Storförſtens bref et lögnacktigt bref, fom then högfärdige , oför- nuftige Böffelen och Tyrannen Storförſten ha- de fkrifvit. ' . Febrilar. 6. Den Margrefviſka undfättniggshandel går tilbaka. K. JOHAN bekommer god förtröftning utaf Hertigen om hjelp och undfättning, K. JOHAN befaller Herr Göflaf Baner at han fkal låta gâ ut ryckte, at K. ERIC var döder och at Konungen i Pohlen och the Danſke vela hjelpa K. JOHAN emot Ryflen, at folket mätte blifva thefs frimodigare. Martii. 12. Bilkop Påvel och Maehias Sehubert komma utur Ryfsland med högfärdiga och o- förnuftiga fkrifvelfer, af hvilka K. JOHAN : fender H. F. Nide Copier til, med begäran, at fedan H. F. N:de hade läfit them, ville them förbränna. ' R ' 24. Uti en fedel til Hertig CARL. Pe- der Oxe Konungens i Danmark Hefmäſtare be- gärer af Herr Nils Gylenflierna och Herr Ho- genſkild at then Compromiſs-handel om 3 Cro- nor g0r mått farier H Det bev 16 Rylen 1s Oc kan var k, tyckte , ika Akie. Chrifer I velle | han vil g och 2000 I i0r 10 na M — — L — — il, d til, d Em# daler kör i had at tå halh p & NAL Idr vi vp lkens brel ſ2* ” V? S orken ha- ;;shandel j .-',Än ; Wg. bt ba - MC va och tåe Ohuberd ()Ph a JO”W 'f;] 33, p ane L r ie le. g Hr J0' | ( soc SEE LE nor mitte af Danfke och Svenſke Commiſſa- farier :förhandlas, och icke af främmande: Det bevihr K. JOHAN. April. 16. K. JOHAN vill fullfölja Kmo'et emot Ryſſen ehuru olikt och omöjeligit thet Kan fy- nas och oanfeendes hvad mangel ſom hälſt kan vara på färde. K. JOHAN läter icke deſtomindre gå ut ryckte , det han vil fända fina Sendebud til Ryſſen at tra&tera , i fynnerhet Grefve Peder , Arkie- Bilkopen Lars 1 Uplala , Herr Gabriel Chriflersfon > Herr Bengt Gwe. Julius. 12. K. JOHAN bekommer bref och fkrif- velle ifrän fin Svåger Konungen i Pohlen, det han vil vara i förbund med honom: Tilbjuder ſig och Koikovitz at tjena Sveriges Krona til godo med nâàgra tufend man: Det ſiſta utflår K. JOHAN; efter Herr Kotkovitz begärer för folket alt för hög befoldning, 18. K. JOHAN (krifver Hertig CARL. | til, det Aunders Lorich afver Kkrifvit honom til, det en välförfaren Krigs Ofverſte benämd Ernſt Veijer fkall hafva tilbudit ſig at vela för- ſträcka honom 300000 dal. på I5 eller 16 dalers intrelle och vil K. JOHAN deremot för intrefle inrymma honom några hus 1 Lif- land til underpant. Anno | N R lulserna Anno 1 572. lanuar. en 4. Peftilentien grafferar i Stockholm. d hd . K. JOHAN förmäler om det tal, fom en hop i Upland hade utfpridt om K. ERICS törloſsning 2 begärer at H, F. Nide icke ville l ofätta någon til befallningsman fom unte K. | ika ERIC godt , lâſom ock H. F, N:des tåd och | ik betänkande, huru man fkulle taga faken före fråmnnn emot K. ERIC , efter han icke förmodar ſig | gefllj något roligit Regemente medan K. ERIC lefver. Febrüuar O, 21. Herr Eric Gyllenflierna beſalles at be- 1 gilva ſig til Gripsholm och ackta på K. ERIC. h II R 22. Herr Zoban Bjelke är altid uti the n förra åren kallader frände af K., JOHAN, “ mm.en nu intet, fedan K. JOHAN hade nägra g & : varit vid Regementet. l n ; n ei Martii. I Hertzg MAGNUS til Öftergötland - | bthEr nagot bettre. å | 25. Handelen om tre Cronor blifver up- fkuten tör efter the Danfkes , och fedan ef- | frter ter K. JOHANS begäran, medoi 28. Städerne 1i Sverige utrufta fkepp på VOW theras egen bekoſtnad. a | Orlak | ; 20. .K. OiàN Krifver Herr Em' Gyl— d b | | lenflierna 3 ! e e k. es rd faken nodar Lw 4 C lc VCE. falles ät be tk ERIG, - d utt the IOHÅN, ue någrå fedan er kepp D? gd BIBIB—EUE.ßj—,je 339 unſicynl, Chriftopher Torflensfon ; Peder Rzéamg och Fredric « » = - » » til at the alfvarligen fe fig före uti K. ERICS förvaring. Maji. . Borgmäſtare och Råd i Städerne be— falles at fättia fyra eller fex af the förnembſte 1 fläderna , fom fättia et lideligit köp på alla främmande varor, ſä at en tunna öhl icke hö- gre ſäljes än 20 eller 24 mark Ortoger. 1Io. K. JOHANS Mandat om Jachte på Öland. Adelen där han tredje reſan blifver befla- gen hafva fkutit therſamm å"kif.s djur , ſkal miſta fina iordegods ; men en annan olrälle man- hatver förvärkat 1 ifvet. Ingen må hafva där någon hund ; liten eller ſtor , med mindre han är ſtympad på et ben efter gambla feder. Ingen fkjute någon fogel på Cronones ägor. h*v'aå Ölandsboerne behöfva til vedehug- get , det fkola de förfkaffa ſig af Sidlandet. 15. Herr Erie Oyllenſtierna och hans Con- forter i”mn;e, förkorta K. ERICS lif efter theras medgifne Fullmagt, få framt na_wun förfambling vore på färde , iwn honom ville förlotfa., eller taga honom med mackt derut, K. JOHIAN 161 rſäkrar them för alt eftertal. 15. Herr Clas Flemming bekommer be. 1 fallning , at ackta på K. ERIC och procedera med M med honom på famma fätt, om någorj fkulle vilja K. ERIC förloffa. 30. Mordbrännare äro ordfaken , at hås. gre Städer i Riket upbrännas. famt med Upla- 1a Domkyrkia. t , Junius. | Mandat emot mordbrännare och ſkogs- zlren. ſom hade acktat at förloſſa K. ERIC. 1'7. Upfala Slott, fom var upbränt, be- falles at byggias och repareras igenom Bym— mäſtaren PFranſiſenm Parr. 24. M:r Anders Barberare : fkrifves efter at Vara där tilſtädes efter Konungens befall- ning at förkorta K. ERICS lif, Juli lus. . K. JOHAN rädes för det främmande Krigsfolket , fom här i Riket förvänta efter theras betalning , at the icke måtte taga fig e- medlertid något oråd före, och förthenſkuld befaller S Stàthällaren at hafva fakerne i god ackt. Skola ingen inlåta uppå befäftningarna utan K onungens bref och bevis. . Hertigens af Saxen yngſte Son af- blifver begrafven i Uplala. Auguſti. 9. K. JOHAN fälier et Skepp. d Rå Kop- ſom nach, par för 10 llagne Daler. Contra& — Cont och Mr konfen, Mis Herr Du gilvas ve Galn Ingen h&ff (WC IM | fmåu**a lagen ui df*mom l 'lars:zz ger “ lörderfvad 10 E —— - 2 A Ö Confra& uprättat emellan K. JOHAN och M:r Gilius Pacqvet belangandes mesſings- konſten. Mäsſings-värkſlad uprättad 1 Vällinge; Herr Dioniß z barn och Henric Arvidiſo fkall gifvas vederlag annorſtädes. Galmei 1 Sverige. Ingen koppar ſkall föras af leet utan här förarbetas, 19. M andat och förbuch, at ingen fkall fördriſta ſig at fälla något Svedjeland i 1 Bergs- lagen uti Beſynner lige Sochner, tom äro He- demora, Husby, Schedvij, Tuna, Gaggneff, Tärsânger „Kopparbärget; Vijka och överdho. ; 206 Hem Knut szt:/m förbiſtrad och förderfvad mycken dryck. Septemb. . Et Skeppund koppar gäller 18 daler- SE I Tunna Smör » e - 8 dilr. 12. Herr -Hans Kyle blifver befallat, at föra K. ERIC itrån Gripsholm til Veſteràâs. 16. Herr Gabriel Chrifersfen befalles at beſtälla om K. ERICS förvaring och beled- ſagande ifrän Gripsholm til Veſterãs. Sammaledes til Chrißer Gabrieliſon. 20. Mandat om accis på alla främmande drycker. - Dar SO ten t tem på 1n1andike drycker, fom aro M]Od Kersdranck och Öl | _ . Ordmngen For I åhm Vl_]"l evad flågs det då ar . . 2 ſlagne daler. g For var tunna M_]Od eller Kersdrank e - 1 flagen dilr. c '_I Fat Prysfinfr „ 1I71 fll. dur, I Tunna tyſkt ol or v & Dito. 1 T: a Svenſkt öl - I Orth. af I flag. d:lr, Pa alt detta fkola Borgmäſtare och Råd fät- å tia et Vlit köp och hafva därmed et noga inleende. An. 1573. Januar. 5. Grefve Peder beſkylles at hafva brutit tegel vid Alvaſtra Klofter och det laͤtit föra til Vil lingsborg. 15. K. JOHAN befaller Arkie- Bilkopen z at hafva ackt på de ſtenhuſen både omkring ' Kyrkiogården i Upfala och andra fom Kyrkones Tjenare innehaft hafva, få at the af Profetfori- bus och bemälte Kyrkones tjenare blitva be- lutne och bebygda. April. „. K. JOHAN fkrifver Fru Aana på Å kerö t11 at Vijk måtte inrymmas til K. ERICS fängelfe och förvaring. 21. K. JOHAN ſkrifver Grefve Peder til lu Och | ui er| = - nÅ HY ) 243 til om det olofliga Giftermål , fom Herr Erie V Guflafsfor hade ſig företagit med Fröken AMa- lin, lerdeles at ther? ingen Iycko fkall följa med, Junius. 21. Chriſter Gabrieliſon Hofjuncker för« ordnas at ackta på K. ERIC. 26. K. JOFIAN befvärar ſig faft ofver Hertig CARL, det H. F. N: de ”hafver för- trutit, det Konungen hafver titulerat H. F. N:de Arf-Furſte til (ict Konungarike , och biuder til det med några fkäl at förlvara, ' | Julius. Peder Berg och flere af hans anhang ſtämpla emot K. JOHAN, och befalles Laffe Toppredere och Michael Sigfridsfos them at ne- derlägga. 29. Ater om titulen, der K. JOHAN ſäger ſig vela därmed . afftå, Odctob. 25. K. JOHAN gifver och utdelar ſin förgylta fkenckefkifva til Krigsfolket , åt det Narvefka tåg må ha%va ſin tortgaͤng. R Novemb. 17. K. DIiAN Kallar Ryſſen en Arclss Tyran. 20. K. JOHAN efterliter K. ERIC bleck och PapPer uti fängelfet med fådan vilkor at Q 2 Bref. Brefven kola honom förſeglade förſt tillindas, — och at en är altid hos honom, när han (krif- ver fina bref, | Decemb. , I. Molcoviten kallas åter en ärelös Ty- ran, fom varken bref eller Sigill haller. Anno 1574. April. 17. K. JOHAN förviter Grefve Peder, at han på få många hans fkrifvelfer icke är kommen til honom och kallar honom uti den- na fkrifvelfe icke Frende fom tilförenne. Majus, 4. Till Herman Flemming fkrifver K. J0- HAN, at få framt han eröfrar Blåckhufet vid Narfven fkall han få fem Gårdar til evärde ägo i Finland. Så framt han eröfrar Narfven, fkall han bekomma 12 gårdar i Finland och 30 gårdar i Lifland , et tilbörligit underhåld i all fin Hifs- tid , och et Ridderligit namn och Stånd, 7. K. JOHANS Mandat til all allmogen., 1;0 Om rijors uprättelfe. . . Om Bijltockar. . Om planta 10 Ekar hvart å ar. . Om Humblegårdar. 26. Herr Carolas de Mornai citeras til at fvara. Konung JOHAN, | Samma- us, r e i den⸗ p vid d han d . liss g 0 . B 247 Sammaledes Marqvurd Olofiſon om något förrädeligit tal emot K. JOHAN Konung ERIC til godo. Juni. . K. JOHAN kallar K. ERICS Huftru, fom då var på Abo och befaller at man fkall beftälla åt Henne et ſtycke Engelfk , et halft ſtycke damaſt och tu ftycken hollandifk lärtter, 15. Eric Andersſon till Bjurum förloffat ”ifrån K. ERICS förvaring och Mauriz Jrans- ſon till Djula förordnad i hans ſtad igen. 24. Herr Carl de Mornais förräderi yp- par ſig mer och mer. Herr Anders Keil blifver förordnad i - Slottslofven på Vadftena med Herr Jahan Bielke. Auguſti. 3. Herr Carolus de Mornai rymmer ifrån / Nyköping utur fitt fängelle och blifver faſtta- gen af H, F. Nde Hertig CARL. Septemb. g | 10. K. JOHAN befaller Angers Nilsfon på Viborg , at låta utgå ibland Ryffarne ryck- te , det han vore af Stenderne i Pohlen utvald til theras Konung och Regent och fåledes fkul- le inbekomma then hela landsända Lifland; dock alt detta fkulle fke oförmärkt. 3 No- AE— 246 Novembr. 6. K. JOHAN fkrifver Mauritz _?s,am- fos til om K. ERICS ftarkare förvaring på - Örby. 20. Nägre uͤti Rödan äro til ſinnes at förlolſa K. ERIC utur fit fängelle. 1575. Januarius. 23. JOHAN fänder fin Secreterare M:r Petmm Michaelis (eljeſt kallader Per Fecht ) til M:r Lars Gothus i Upfala, at gifva tilkän- na om några Religions- £aker Febr. ; 16. K. JOHAN förfänder et memorial til Hertig CARL , derutinnan i den tredje pun- Gen blifver fxagdt huruledes K. ERIC fkall bäſt blifva förvarad, om där något upror päkomme för hans fkull, om man då heldre fkulle för- korta Hans hf än han fkulle blifva förloffad , och huruledes man ſig emot honom i ia,dant fall fkulle förhålla. Martius. K. JOHAN befkyller Hertig MAGNUS af Saxen det han bevifer honom förtret och högfärd , i det han emot Konungens vilia up- bär Giärden af Lagund , Håbo och Erlinghun- drads Härad. Förtäljer ſig ingalunda vara räd för ho- nom, och vill icke Hingre lida fådant ofvlc;- . vå $ t H k C va]d be fallandes af Konungslig mackt s det han Rraxt lefvererar Gürden ifran ſig. 3. K. JOHAN låter utga på tryck en Declaration emot K. ERIC och förfånder den till alla "Bifkopar at låta för menigheten upläſa. 9. Acciſen påbjudes af all lahanda flags drycker at utgifvas få väl af inlänſka fom ut- landfka., ' ; . Aué;u&z 24. K. JOHANS fſkarpa bref til H, F. N:de Hertig CARL, att H. F. N. de hafver- igenom obilliga medel velat förkofra ſig till en ringa fumma penningar , och det 1genom Velam de V z]kf löfa iorengvande. _ Octob. 15. V. elem de Vijk fängflig anhällen på Elfsborg , och alt hans fölfver, Gull och an- nat honom ifråntagit. — December. „k. JÖHANS fkarpa bref til Hertig | MAGNUS af Saxen , derutinnan han förebrår honom at han ingen hörfamhet eller lydno hafver velat bevifa , utan emot gifne forvarel- fe plaffat hans underfatare. / — Hafver fördenfkuld Konungen (å. förord- nat, at Konungens egne Fougdar fkola upbä- ra ra räntan af the förlänte Härade „ och them leverera hans Gemäal. iv Anno 1576. Januarius, | 9. E. JOHANS fullmagt gifven Esbiörn Fönsfon at med våld taga utur Hertig MAGNUS af Saxen värjo the Liffländſke få ock alle an- dre Svenſke fângar, evad derefter komma kunde. 22. Hertig CARL intercederar hos Konun- gen om Velam de Vijks förlofsning , det K. JOHAN intet förr vill efterlåta , förän ban bekommer den begärta förfäkran af Hertigen: . Förebrår ock Hertigen, det han hafver för- bättrat Förſtendemet med Vasbo och Valla Härad, och gjordt Hertigen mycket til viljes, 23. Herr Géran Ericsfon Gyllenflierna af- fomnar , och hans Son Herr Nils kundgiör det K. JOHAN, : K. JOHAN kallar Herr Nils Gylenfiier- es Syſtrar fina Fränkor. j Februar. | 15. Anders Sigfridsfon til Bro och Erie Mauſen Secreterare förlindes til K. ERIC at förfara utaf honom om några ligtnheter, 23. K. JOHAN befaller Herr Johan Biel- ke Stäthållare i Oſtergötland, det han icke lå- ter förfalla Aſkeby Kloſter, utan thet igen uUprettar, — ; AN tl me lC olg Of: Wun » Oc them ven Eskin :MAGNUS Och alle a fter komma hos Konun- o, det k, . föran baa aÅ Hertizer: 1 bafver lös och Vih € til vijes > ufurna ä ; kundgöt Cb iip | | och me , ER0 at etel, he zel icke i ihet 1gen Jb Va S Mar va sR 9. K- JOHAN ſkrifver til ÄrkieBifkopen - Lars, ſäger vilja låta upritta uti Grâmuncke- Clofter et P:edagogium Theologicum. N Ma Ji. 15. Mauritz Jransſon ſkal begifva ſig til Oreby at ackta på K. ERIC. || = Junii. N 6. Gilbert Balfur fäger ſig innom 24 tim-⸗ mer vela uppenbara K. ERICS katt. 19. Balfur efterlites at löla ſitt Hf med 1000 Roſennobler Julius. 2. K. JOHAN befaller at bortrifva the olagliga träbygningar 1 Stockholm, fom både GOſtan och Väſtan til , innom och utom Stads- muren bygde äro, Auguſti. | 27. Manritz Zdransſon bekommer befall- ning af K. JOHAN om K. ERICS nogare be- vakning , färdeles fkall han rätta ſig (där nå- got päkomme) efter medgifne och underfkref- ne fullmackt och änteliga affked, Septemb. 21. Herr Nils, Eyllenſtiernas tjenare vijtes det han ftulle hafva fagt , at han med för- Q ſta - — ſta vore förväntandes hit in i Riket några hun- drade Munckar: K. JOHAN befaller at ſKtraffa honom. Decemb. 9, K. JOHAN berömmer then declaration, ſom ÄrkeBilkop Lars Gothus hafver ſtält för Liturgien, befallandes at det fkall publiceras propter fratres Ordinis ignorantie in Regno Sveciæ. = M.r Oluff förordnas til DomProft i Up- fala och bekommer Sex läſter fpannemål till underhäly.. õ M:r Abrabam til Öregrund der at predi- ka på någon tid. | | Anno 1577. Januari. ; 21. K. JOHAN fkrifver Krkie Biſkopen M:r Lars Gothus til, at emedan han och Rike fens Råd, handla med allmogen uti Diſtings marknad fkall han låta gambla M:r Olaff, for- dom Kyrkioherde i Stockholm och nu Dom- Probſt draga hem til fin gàrd, fom låg 1 fkå- ren. Sammaledes Mir Abraham , at han är få länge på Ridboholm hos Grefve Peder. 22. K. JOHAN ſrifver Arkie Biſkop Lars til, at han fkrifteligen ſkal förklara fig emot honom , om det är fant , ſom någre af Capitularibus i Upfala hafva fagt om honom, det han (Arkie Biſkopen) fkulle hafva ſagt at han var tvingader til den nya meſſeordningen. — K Facob i — fådes I Gyllenfr Kuut P Och '0 och Ms hatva lie N Hemic / handlat kem o u om K, F gpde M (&Rde W erhe meup Valit 0 I tid 0 den ir iche be | nung $ | h&ns t nn huns . ler at kofta Prok 1 Up annomål tl fer at prb debilkopen n 0ch Aib t Dibngs na Dofr fäg I br 2 „ 1 han är hade regerat. vr 251 K. JOHAN gitfver tilkänna, det Bilkop 5 Jaceb i Skara med hela Klerkeriet derſamma- ſtädes hade godvilleligen accepterat i Herr Eric Gyllenfliernas ; Herr Erie Göflafsfon Och Herr Knut Poffes närvaro famma nya Mäfleordning ; och vore ' fördenfkuld . fällflynt ; vi M:r Oloff och M:r Abrabam ſamt Profeffores här i Upfala hafva tig få hårt utan alt fkäl deremot fatt. Februar. 17. K. TOHAN liter ſig behaga, det Heuric Matsſon ſamt med Laffe Jeſpersſon hafva handlat med Clerkeriet och gemena man i Da- larna om den nya Meſſeboken N. Liturgia, Martiiii. 24. K. JOHAN fvarar Hertig CARL om K. ERICS begrafning , at det icke någre gode män af Rådet eller af Adelen äre vordne fände til Öreby , fom hade kunnat ſe K. ERICS lägenhet och aflidande , för onde menniſkors mening och lögnacktighet fkull , dertil hafver varit ordfak at K. M:it icke hafver fått veta 1 tid om hans fjukdom, ' Om jordafirden ſkrifver K. JOHAN, at den är nog hederligen tilgången ; och kunde icke begrafvas i Upfala; emedan gamle Ko- nung GUSTAF och K, ERIC icke kka väl £7 Skrifver ock om gamle Sten Steres och hans HusFrus Fru Ingeborgs Begrafning, vil- 2352 — ke begrafne lågo då i Gripshoims Sochnekyrkia, at then måtte fkie uti Strengnäs efter the få - mycket godt hade ärft efter honom, I. K. JOHAN befaller Bilkop Mårten i Linköping at han fkall gifva H. K. Mit tilkän- na för vad ordfak fkull, det han icke haf- ver begynt där i Öftergötland med den nya Meſſebok, ſom honom befallat var, och Bi- fkopen fielf med fin förfegling och underfkrift ſtadfäſt hade. K. JOHAN befaller Herr Hogenſchild, at vara med tilſtädes i Präftemötet , när Bilkop Märten fkulle handla med Clerkeriet om den nya Mäſſebok Liturgia. — - . 23. K. JOHAN frifver til Herr Anders i Vexio, at han i Vexiö Sticht fkall med ſtör- fa befkedlighet förkunna den nya Meſſebok Liturgien, ſom af trycket är utgången, 2. Hertig CARL vil begifva fig åt Tyfk- land och begärer af K. JOHAN uti fitt följe Herx Goſtaf Baner. | 24. K. JOHÅNS påbud at inga böcker färdeles i Religions faker fkulle af främmande hafvas fale, för än the honom äro vordne præienterade, E _ Anguſti, 6 Ler vid Vara för o da 16 uing tl fom äro - veh hon I fallförtrö | Endock me I t fom lå 20 ERICS- tövar Forl U lödiga Vidstban med vil å ar Saxe ler hafh hans eoe h Ville, IU Satn, chekytkia, tter the Å h o Mirten I Wttilkinr ; icke hb d den nya 4 och Bis underkett amfff går Blnx()p et om den err nr | med fö Mefelok — 353 6. K. JOHAN fſkrifver efter några bön- der vid Nyſiott, fom fkulle i Läkare-Konſten vara förfarne , och Arvid Hmrzch:jön fkulle ſän- das til Sverige. 16. K. OHAN fkrifver Hcrman Flem- ming til det han Ryfka Kneſar och Bojarer, ſom äro villige at gifva ſig under Sverige och vela honom updraga land och befäftningar, fkallförtröfta med ſtora förläningar, land och lähn. Endock man kan fedan them fådan löfie bålla ef- ter jom lågenheterna medgifva. K. JOHAN tager Fru CARIN k. ERICS Husfru uti fitt Koniiigsliga hign Och. förſvar. Förländer Henne en Silfver- Crona om 14 lödiga mark. Anno 1578. Januar. 9. K. JOHAN biuder fin Kneckte Höf- vidsman och underſtallmäſtare, at the ſkola med våld taga igen det ſom Hertig MAGNUS af Saxen emot all Furſtelig lofven och tillärjel- ſer hafver tagit ifrån bönderne, och antaſta hans egen perlon » hvar han fig til värn ſtal- Ja ville. II. Biudes dem ſamma at förrafka Ekol- funds gård och Hertig MAGNUS på Venne- garn. 13, Man- 254 13. Mandat til menige man i Veſtman- land och Dalarna om thet ryckte, fom några hafva låtit utgå , at K. JOHAN hade 1 finnet | kad at fullfölja” med belägringen vid Vännes garn och hotar Hertigens tjenare at iatta them — at förändra Religionen. 23 Hertig MAGNUS bekommer lejgde- bref at komma krilig til Stockholm och til Vennegarn igen. Item conditioner föreſtälte Hertig MAGNVUS. Hertig MAGNUS acktar intet K. JOEIANS lejgd; därföre blifver han förordfa- pa itwel och hiul. 31. Lägges en liten Giärd uppå til Krigs- folkets behof, ſom ſkulle belägra Hertig MA- GNUS på Vennegarn. April. TLo. All Koppar, Staͤng och Oömunmdsjern förbiudes den ſommaren at föras af Riket, fammaledes ſpannemaúlen. Maji. 12. ſom är uprättat på Gråmunckeholm , Lindo torp. K. JOHAN beſtäller åt fin Son Hertig SIGISMUND trij Fäcktefvärd och 3 par. 14. K. JOHAN befaller Peder Haraldsfon, at han nicd the andra Skepshötvidsmän fkal an- N talta ' K. JOHAN lägger under Collegium, tla I med följa I I, at ved bortik gårdar 27 Kommg frbyde benne vid hj HAN H hade gjo T MÅNSD hon vi de li gemente Ljulal Ule 4 ntet Å. örordldr Vännes tta then til Krgs ndsjrn ] Met, legiu, 0 i0p Herug Pr. guldfö' tla tafta Hertig MAGNUS af Saxen, och. them utmed then Lifländike och Finlandslidan: 4r. följa fåfom en Riksfiende, Junii. Hertiginnan af Saxen får. tilſtand, | at vederkannas det fom hennes Herre hafver bortſkänckt ifrån Ekolſunds och Vennegarns gårdar uti bofkap och annat. X 27. Margrefvinnan af Baden förebrår Konung jOHAN det han hade i fpanmåls- förbudet undt andra föra ut fpanmålen, och henne intet: Säger fig intet kunna hålla fig vid himmelen. Detta förtryter Konung Jo- ; HAN högeligen. Hon beſkyller och K. JOHAN, at han hade gjort henne oro. ulii. I. K. JOHAN ntyer til Fru CARIN MANSDOTTER, ſom åtte K. ERIC, at der hon ville utvifa den fkatt , fom K. ERIC ha- de låtit nedfättia , för än han kom ifrån Re- gementet, då fkulle hennes barn bekomma - Ljulala gärd och 30 bondm derunder ärfteligen, Anno I 579. Januar. 6. Peder Räsmandsfon aflirdat med Litur. gilke ſaker til Bilkop Aries i Linköping , Mir Peder Michaelis Domproſt och Kyrkioher- den derlamunaſtädes Herr Olof Peiri. 8. K. 25706 K. TOTIAN vil bygga et Lu&hus på Edsva gen i Va.liergotland Februar. 10. Biſkoparna tillkrifvas. at the utaf Vart BilkopsStickt fkola ſända tll Hofvet två larde Präſtmän. : 14. K. JoOHAN unner Ouf Knun ſo fin betallniugsman en lödig mark Sölf utaf vart hundrade , ſom han öfver Tu Tuäfende lödige marker efter Salbergsbruket lefvereran- des varder. 18. 28. Herr Guſtaf Baser och Clas Biel- ke förordnade at vara Sendebud på Hertig CARLS Hedersdag, och med det ſamma för- foga fig til Ke Iaren at förhandla om Margref- vens och Grelvinnans af OfſtFrieslands Saker och ärender. April. I. K. JOHAN tilmäter ſin Syſter Fur- ſtinnan af Saxen ,det hon plägar altid tilfören- e tordra på fin br udefkatt med några beflvär- liga ord och litet belked. 3. Efter Hellingarne hade utan K. JO- HANS lof och minne utlagt brudeſkatspennin- gar til Furſtinnan af Saxen, blifva the Kral. fade till 1000 dalers bötere 9. Nylis upfundne Silfverberg i Gſter- götland. 28. Herr 2 icke ha ryckt i land ti ; odmiuk k förr ka va inbek k, Menl Knec hkan öyde 22. lalrer A Wonan: klimder lågre D, fene “ l, 257 | 28. Herr Hendrie Outhes befkylles det Har : o 0c icke hafver haällit affked, i det han icke är : | ryckt in i fiendens land, utan dragit in i Fin- land tilbaka igen. å Brukas detta Ord : K. JOHAN vill för- Sdmiuka Ryffen. K. JOHAN menar at hans Krigsfolk icke h förr fkall vända igen för än the Novgird haf- 4 va inbekommit. K. JOHAN hafver då varit ſtark på folk * Svenfke och Tylke Ryttare - 4000. ; Kneckter nye och gamle va 2000 Sbkbkantsgräfvare AR 1000. Byſſeſkyttare „ — 900. Maj. 22. Kriget emellan Sverige och Rylsland hafver ſtätt til detta datum på det nionde året, K. ]OHAN ſkrifver til ſin Syfter Gref- vinnan af Oütrisland, det Ryſſen fkall blifva klämder emellan hans handelogar, det ingen fkall begära hjelp af honom. Junii. . K. JOHAN fänder Beugt Söſriut ſon nägre Ryfke bref tilhanda, hvilka han ibland Ryflarne fkall utfprida och them beveka til affall. Men der de icke deraf låta beveka ſig , fkall han icke deſtomindre ſedan uti ſitt R egit v egit namn göra them tackſägelſe för behageli- ge ſvar, lika ſom the hade velat gitva ſig under Konungen 1 Sverige, Julii. II. Herr Göran Gere och Herr Sten Ba- ner deputerade at undfägna Hertig CARL, kommandes utur Tylkland med ſin Furſtinna uti Calmarſund, doch fkola the icke tilſtädia honom in på Calmar, utan på Borckholm. IO: SRyttegrufvan uti Kopparbergslaget uptages. CT Hertig / CARIL. kommer til Sverige igen , hafver i tt följe PfaltsGrefve F REDRIC vid Rein; Item ChurF urſtens Sendebud. ; K. JOHAN ſer gerna at Hertig MA- GNUS af Saxen är där ute blefven fantren 16. K. JOHANS bref och fvar til den Cri- milke Kejlaren. Tackar honom tör the 200,000 Krigsfolk, ſom han utlofvar fig vela talla in i Mulcovitens land med. K. JoHAN utlof- var ock fig vela i Dantzig låta honom bekom- ma then fkänk och föräring s; ſom han honom lofvat hafver. Novemb, 15., Med den fångne Typat:a, fkal hafvas et fkarpare inſeende och hållas i bättre förs Vvaring, Anno D jp da 1e n ll — 259 Anno 1580. Februarii. II. K. JOHAN hotar Bifkopen 1 Lin- köping M:r Mårten at var han och Preſter- fkapet i hans Stift icke varda hand hållandes utöfver Liturgien eller Meffeboken ,; fkola the icke allenaft fova hållne för menedare , utan ock miſta theras underhäld, och den fkriftes gärden , fom bönderne äro vane at göra them. M:r Abrahams och Mi:r Larfes 1 Cloſtret böcker emot Liturgien förbiudas. Maji. 6. K. JoIIAN biuder at Vela förordna tre eller fyra Tolfter af Riklens Adel, ſom ſkola dömma emellan Drottning CATHARINA Och Hertig CARL, anlangande Strömsholms gärd. - 18. Ett koſteligit Mandat huruledes alle flånd högre och lägre fkola förholla fig uti köplagande. Wore väl Vart at thet de novo trycktes. Förbjudes at ingen Svenfk underſâtare fkal föra fin mäld til Danmark, med mäldens och 40 dalers förbrytelle. Präfter ; Borgare och Bönder ſkola til in- ga andra qvarnar föra theras määld ; Utan til Cronones Tullqvarnar. Adelsmän måge drifva Borgare näring och flyttia in i Staden ; och dock likväl be- R holla holla Skiöld och hielm ; gilvandes Konungen fkatt och ſkuld, eller hàâlla deraf Ruſttienſt ef⸗ ter Konungens vilja. Junii. 26. Herr Hogenfkild Bielbe förſändes til Pedermeſſo marknad at förhandla med allmo- gen. Och beſkyller K. JOHAN Preſterſkapet, at nägre af them kola fom äreförgätne Skiel- mar och menedare hafva utfprängt , det Mes- fan härefter allenaft ſkulle hållas på latin och inthet på Svenfka, fåfom och fkulle vilja för- biuda Präfterfkapet Ektenfkap och vele tilltädia at Sacramentet maͤtte utdelas under en del al- lenaſt. | 27. Orſaker Varföre Biſkopen affättes. M:r Peder i Linköping. Auguſti. I7. Efter Bifkoparne och Präfterfka- - pet öfver hela Riket icke hade hållit thet the lofvat hade med mäſſeboken; therföre kallas ifrån dem theras underhåll och vederlag. Item. Kyrkoherdar förbiudas at taga nå. gra fkafftionde af allmogen, med mindre the vela friſtâ till Liturgien , och ville göra en fvo- ren Ed på Häradsting, at han them hållit ha- de , och ändå fkriftlig fig deröfver förplikta. Novemb. 31. K. JOHAN räder fin Syſter, Gref. vinnan l kar the la vinnan at OſtFrisland at hon fkall med ſin Herre derefter trackta hos Kejſaren, at the måga komma til et Furſteligit Stånd, Herr Skenck affärdas til ORFnsland kal- las KrigsRäd. Å Decemb. 29. Henric Matsſon bekommer befallning, at låta trycka Liturgien.. » Anno 1581. Januarii. I. Borgmäſtare och Råd i Stockholm be- falles at the låta bygga och pryda ſtaden, ne- derrifvandes trähulen. Februar. JOIIAN förbiuder Ståthållaren. på — Stockhom, at the icke i hans intog fkola fkiuta af tre Cronor, medan thet är i faltan, Martii, . . Hertig CHRISTOPHERS Brölop [ku . 1e hallas på Stockholms Slott d. 16 Apnl 15& pril. 15. Hertig CHIRISTOPHERS af Mechel- borg Bröllops högtid utſat til d. 7 Majj. Julius. Huſtru Annas ſon på Bottne, ſom hafver fiagit ſin ſtyffader ihjäl, ſkal fkilias 3 zfran Skwld. och hzelm, och ilås hufvudet af. 202 1I. K. JOHANS Bref till RyNa Ståte hållarne och Bajorer på Nöteborg om den fri- het, fom de fkola niuta; få framt de ville gif⸗ va ſig under K. JOHAN. I et annat ſkrifver K. JOHAN det StorFurften hafver higit fom ingen ärlig Furſte, det K. JOHAN fkulle - hafva ſitt Fäderne utaf en bondeby i Smålands Septemb. en 22. K. JOHAN råder det Grefve Edfard af OftFrisland fkal låta förhöja fig til Furftes ſtând icke allenaſt för högfäte och anſeende ſkull, utan at han ſàâ mycket mer måtte hai- Va tll at råda och biuda öfver fin Broder Grefve Johan och andre där i landet, med vilka han trätte. K. JOHAN oOgillar det Greſve Edſard fkalln hafva åftundat at hafva Ammirals - ämbe- tet uppå Rommerfka Rikets vägnar , efter beg- ge Konungar Sverige och Dannemark äro här- utinnan intreſſerade, få och vore de andré , Konung.ugken i Weſterſiön emot. Odob. K. JÖHAN afſkär Hertig CARL Stroms- holms sård få länge Enkie eDrottningen lefver. Tilbiuder ſig ock vela ärleggia H. F. :de Krigsomkoftnaden , få framt det af Her- hgen med tillbörlig tackſamhet kunde blifva änamat; ' Decemb, odé bab i med vå ha vcg- iå Decemb. $. Ett fkarpt bref, ſom K. JOHAN (krif- ver H. F. N:de Hertig CARL til om Ströms- holms gård : F ormaler ibland annat, det, han (K. JHAN) hafver viſt regera land och när H. F. N: de var et litet barn. Anno 1582. Septemb. 4. Drottning CATARINA K. JOIIANS | Drottning anmodas at taga til ſig Hertig CARLS Dotter, emedan Hertigen och Hans F urſtinna draga ti⸗ Tyfkland. / » Hertig SIGISMUNDI förefkrift til Hemg QARIJ för Axel Åkesfon på Göksholm, at Hans Furftelige N:de anammar: honom med fig til Tyſkland, förſkaffandes honom en god Herre. Anno 1583. Januarii. s. K. FREDRIC i Danmark tilläger K. JOHAN Bröderfkap igenom Clas Bielke få länge han lefver. 6. K. JOHAN tackar K. FREDRIC, det han hafver igenom Clas Bielke tilbudit ho- nom Broderfkap, färdeles det K. EREDRIC hafver förfändt en af Adel til Konungen 1 - Pohlen , befökandes honom med fin ikniveåfe , på K. jOHÅNS vägnar. K. FREDRIC fender Konungen Tu Bof- fel- djur, R4 Fe- 264 | — — Februarii. 9. Herr Auders i Eneköping förordnas till ArkieBilkop af K. JOHAN, til vilken ända K. JOHAN förſkrifver Bifkoparna i Ri- ket til hofvet. | 21. Efter Herr Pontus fkrefdet Ryſſen väl fkulle komma til fred med the Crimiſke famt Cafanifke och -Aftracanifke ; Så fvarar K. JO- HAN honom fåledes igen, at Konungen in- tet frucktar ſig hvarken för honom eller them, och ther han icke hade nog utaf ſit egit Krigs- folk och de ſina, at han då mätte bedia ſig til hielp djeflarne, fom han van är: Konung JOHAN vill fökia Gud om hielp. 27. K. FREDRIC i Danmark intercede- rar hos K. JOHAN om Typotio at han måit- te komma lös. Men K. JOHAN vägrar fig gifvan lös , dock ville han förfkona lifvet och behållan för hans ärelöfa mun fkull. 12. K. JOHAN vil at Herr Pontus fkal fråga Ryſſen, om de kunna fe, at han är en — - rådande Herre och Konung eller och en bon- defon i Småland , ſom the fkamligen föregif- vit haiva. ' | Julius. 19. En farlig ed, ſom förefkrifves them ſom tionde göra fkola, Ibland annat fkola the » Tvärja , at få framt the orätt Tjonde giort ha- 9 fonm iin förording til viken - arna I År Ryffen v nike famt r E. JO: ungen ttr ler then, Kn G⸗ dedn i . bomm(r intefcede' han mit- jägrar I [ set och P yt ka han är &> .h ed h00 ef lt | | de, ſkulle alt thet goda ord, fom i igenom de ras mun vore fagt och bedit, fedan the kun- de tungan i theras mun röra , aldrlg komma them till godo, tröſt eller hugnad. i N Augufti. 22. Hertig SIGISMUNDUS förfändes til Enkiedrottningen Fru CATHARINA i en li- ten målad tafla , den han ſielf hafver målat at fördröija tiden med. Septemb. 4. K. JOHAN häller folenniter Bikops- vigning i Upfala, och derhos ett Panket, fom är d. 8 September. Hertig CARL kommer med fin Fur- ſtinna tillbaka ifrân Tyfkland. Anno 1584- Anno 1585. Januarii. K. JOHAN biauder Adelen till ſit 4. Bröllop, ſom fkulle hållas på Vefceras Hott, til d. 2 1 Februarii. 14. K. JOHAN gifver tilkänna varföre han hafver utflagit the främmande Giftermål och utkorat fig til Drottning Jungfru GCNXI LA BIELKE, K. JOHAN menar at hans förra Drott- nings Syfter tagandes STEPHANUM BATO- RIUM, icke hafver väl gift fig , utan giort battre, där hon hade fått en Pohliſk Herre. R s | Febr. | Februarii. Fröken Aanat Bref til Hertig CARLS Furſtinna, därutinnan hon högeligen begärer, at hon ville komma til Bröllopet. Maji. | Arkie Biſkop Andreas tillkrifves at han fkall förbiuda M:r Olaf och flere Preſter uti Stock- holm Predikſtolen. Mir Zohanni Erie Salemontane förbiudes ſammaledes Predikoſtolen. . Herr Hans Erici fkall heller intet få predika, få framt han icke är och med flere om meſſeordningen. 6. K. JOHAN bekänner uti fin fkrifvels - ſe til Margrefven af Baden, at hans Dotter Fröken Anna hafver allareda för fin Fru Mo- ders aflidande öfvergifvit den Rommerſka Tro och läran, och är hon (Fröken) förthenfkul . mgalunda til ſinnes at blifva under Pàfvens 17. Förbudit Stockbolms granna qvin- folk àtikillige Adelens dräckter och Clenodier. 28. K. JOHAN hafver befallat än ytter- ligare at bygga Kiöpſtäder i Oſterbottn ; ſom är i Umo och i Tornö. , Auguſti. 27. Hertig SIGISMUNDUS excuſerar fin Herr Fader, det han få haftigt är dragen igenom igenott matto. är upl Hertig Id bkritvelk Je hans I det Gifte GUNILI Fol han icke 27 Och Söd 20; ; CARLS a han kad uti Stock förbiudes or intet Å med ker l kr tek k ns Donel Fra M0 yhenbul | ?åWenS na gy Clenoie j i0 j liD 4 l sxuletat jr dragen venoli jgend igenom FurRendomet tilbiudandes fig i lika matto, at vela biligga det mitstörſtäncl, ſom är upkommit emellan hans Herr Fader och Hertig CARL. Novemb. 18. Konung JOHAN bekenner uti ſin fkrifvelfe til Hertiginnan ar Mechelburg det al- le hans Syfkon hafva varit milslynte öfver det Giftermålet han hade ingi tt med jungfru GUNILA BIELKE. * Förlägger och med mànga Argument vi han icke hafver gift ſig utomlands. 27. Påbiudes at gräfva emellan Roxen och Söderköpbing. Anno 1586. Julii. 26. Branden i Stockholm gick öftan til. Novemb. .Drottning GUNNIL förvärfvar PFru Elle d Edekve Axels Moder gunſt hos K. JOHAN. 21. K. JOHAN beklagar ſig emot Fur- ſtinnan af Mechelborg ; det H. F. N:de Her- tig CARL gör honom inrikes mycken oro och hafver bevilt honomi mång åhr den ene hög- mod och fomret, efter den andra både med gerningar och ſkrifvelſer, fampt många otilbör- liga och hfuga ſtemplingar. | Anno Konungariket Pohlen. Anno 1587. Maji. x . Furftinnan af Mechelborg låter fig bru-· ka uti den Giftermälshandel me ed den Holſte- niſka Fröken CHRISTINA (ſom fedan Konung CARL bekom) ärnandes henne Flertig 8l. GIS MUNDO. Thure Bielke til Nynäs, Rikſens Gfwerſle Skattmäſtare och Cammar Ràâd, Sendebudsvis affärdad til Hertig CARL om Hertig SIGIs. de Val. Hertig SIGISMUNDUS icke fkulle vedertaga ]um. 3. K. OIHIAN fkrifver förber: de Herr Eric Sparre och Grefve Eric till > at the i lika mätto tilfe , det Fröken Anna, fom är blefven ſin Broder följaktig til Pohlen icke blifver nå- gon annan Religion uppàträngd. v Novemb. 6. K. JOHAN afråder ſin Son K. 8r. GISMUNDUM, det han icke fkal bruka det - ordafättet emot Påfven och the andelige obe- dientiam , utan oblequium. K. JOHAN bckenner ſig hafva (krifvit Pålven GREGORIO till med Herr Pontus, at . K. JOHAN bekenner i fin fkrifvel- fe till Herr Eric Sparre och Grefve Eric, at Hertig CARL hafver meſt ſtädt deremot- at — a han Mera h b för lj han förn ſte och S k |I ln årligen » undet kp I hede | a Å. 8IQ Vpa 1 de 20, Wmvm A ln 0&5! dre b 0 lellgz*afjke Y. | HANg ake t lober Hole » Koaun egtig S1 Ötvarde — ebudsvis, - SIGIS. ſrivel⸗ Eno, 4 remotr äb | jedertaga —| t e Hett o1 lå blelven iver tår , g Å le i h ) u at han ville bevifa Påfven obſequium och intet - mera hvilket hade och väl blifvit accepterat. K. SIGISMUNDUS fkulle ſürdeles ackta ſig för de ordafätt : de ofovlatione pedum, Anno 1588. Januarii. 15. K. JOHAN ifkrifver till fin Son, at han förnimmer, det den Pohlfka refa icke är få lätt afgången , fom han var både af Pohl- fke och Svenſke förtröftad. * K. JOHAN begärer till köps där i Poh- len årligen til 2000 Skiepp:d Gallmeij, Skicp- puncet fkulle då hafva gullit 2 dilr, Martii. 3. Til Konungen i Pohlen om den van- heder the Pohlſke fkulle hafva bedrifvit, i thet at K. SIGISMUNDUS icke må föra Sveriges vapn i det Pohlſka vapnet. 26. K. JOHAN begärer af fin Son Ko- nungen 1i Pohlen, det han icke fkal fläppa MAXIMILIANUM lös, hvarken för bön eller lön och för än Ryffen är förödmiukad, med min- dre han recuferar fig ingen rätt hafva til Ko- nungariket Pohlen med fler conditionibus. | Idn Schedala. Uti Fröken Chriſtina ſfkal efter K. JO- HANS och Hertigens af Mechelburg berättel- le varken hafva varit förſtänd eller fägring, a | ; K. JO- K. JOHAN begärer af K. SIGISMUN- DO, det han ville handla med Tartarerne, at the ville infalla til Mufkoven och förhindra den muren fom då byggas fkulle. April. 13. K. [OIIAN begärer veta a Ärkie- Bifkopen Anders huru det Mandat, ſom ut- gick emot Präſterſkapet i Södermanneland, haf- ver behagat Präſterikapet i Konungadömet. Oppet bref til Rikſens Ständer om Ko- rungens i Pohlen vahl: färdeles förmanar K. JOHAN Stenderne, at the icke fkulle tro, det Litland är därmed bortgifvit. Säger ſi g vela giöra et teſtamente med Rikſens Råd och the andra andelige och verkſlige i i Sverige, betänc- kiandes ; huru Regementet fkulle bm a före- ſtädt, om Honom något dödeligit vidkomme, til defs at K. SIG ISMUNDUS hade några mans sarfvingar. I§. Mäſter Jacobas Erici den halte later trycka Liturgien. ; V Maji. K. JOTIAN begärer det K. SIGISMUN.- DUS ville komma til Marienborg, och ſedan til Sverige eller til Lifland. October. 2. Herr Erie alte, l befallos at taga lüchet. 7. Be- AN fine | fans och Au milst Ver gj Bul 4 ä | p åter lålv AN Ochindn Ärkies jom us nd, ha et. m M Wa h' tr0, det lg vela och the hetinc⸗ n före: OMME, — z ; fagra te latef MUN: ; kedan paa V p — 271 „. Befalles at Sdeligga Sahle Srulva. Decemb. _ v „ K. JOHAN. fkrifver ArkieBilkopen 1 Stole Norgat len til. Anno 1589. Martii. 26. Tatterfke Kejlaren begärer igenom ſine Sendebud, det K. JOHAN ville vara hans Fader och K. SIGISMUND hans Broder. Odob. K. JOHAN kommer til Refle d. 7 Aug. och är åter i Stockholm d. 17 Ocdtober. Anno 1590. Februarii. Drottning GUNNIL räder ſin Broder Axel Bielke , det han icke fkall flå ſig til the - milstänckte Herrar, ſom Herr Hogenſchild haf- ver giort. Martit. Drortning GUNNIL gifver Herr Clas Bielke tilkenna på vad fätt Gnefve Sten til Ha- ga , ſom hade hennes Syfter är afliden , nemb- ligen ſedan han öfverflödeligen hade druct ket Spanſkt vin, blandat med alecant och öhl, är han utgången och hafver fallit mäckta illa på ſin högra ſida: » hafver intet acktat fallet , àter drucket öhl, lagt lig på bäncken til at flåfva , och är få bleiven förkolnader ſpottat blod, plod, hans fpott vart på ſi ſiunde dygnet blod, och fa Gudeligen afſomnade. e Anno 1590. Januarii. 8. K. JOHAN itkrifver ſin Syſter Her- glä- tiginnan af Saxen til, det han pe deS Be. die är hemkommen ilrän Refle, för veckrin. nad och förtret , fom honom dar är ren af fine egne tienare. Säger fig- ock för harm, ſorg och be- kymmer hafva mycket förgätit. Klagar öfver hennes Sohns GUleri och olkickeliga lefverne. Februarii. | hafver råd- Med vem K. JOHAN fla 1t252:t thet onda Svenfka myntet, ſom 3 then tiden var, fkulle hafva fin framg ? låg" Med H. F. N:de Hertig CARL, Herr Clas . Flemming och Herr Chriſter Gabrielsfon Oc vad ordiaker fkuld. W. in alle diglt up I n ha Oftäffj j med mir Funerle balver | tetat, I 10r tVd | def de via e | wH taa i d nn Icke dl UUra min Ytt 1fortunet I delle 4 ; hande Okåm len Phen ng 4 E hge R oc = S- 3 ar d 9.73 | IV Nzc. Chesnecopheri Bref til lesCantzlea ren dateradt Nyköping d 19 Febr. ähr 1615. ”J Hvad eljeſt belangar fom Kongl. Maj:t min allernâdigſte Konung och Herre mig nå- digſt uppålagt hafver till at uträtta , ther utin- nan hafver iag ingen flit ſpart, tan eſom oftaſt, ja mäſt dageligen fökt orſak därom at med min Allernådigfta Drottning, men ingen ſynnerlig fvat derupp bekommit ännu, dock hafver H. M. med all foglighet härom discu- rerat, utan någon commotion, och hafver nu för två dagar fedan H; M. ſagt til mig;, att der detta päbegynta Frieri fkulle äntelig vinna en fortgang, då fkulle den Fröken in- tet länge blifva där hon nu är, utan H, M. ville taga henne til ſig. Och endock H, M. är uti den mening at H. M. min allernådigtte Konung varder fig annorlunda beténckiande; Icke deſs mindre ikall j jag aldrig afſtà at con- tinuera dett mig Nådigft upp: alagt är att giöra min ytterſta och högſt a flit härutinnan; Deus lortunet conatus noſros &c. SR | S Den *) Deſſe bref anga tydligen K. GUSTAE AD. gifiermals- handel med †roken Thba Brabe, och gifya en förrut okând uplysning àt en fak, ſom förrut varit häl- len för tvàâtydig. De ſtyrka åfven Riks Hiſtoriogra- Phen Haltenberg’ upgifter i detta ämne, om Ko- nungens bemôdande at låta ôfvertala Enkedrottog at gvaa ſitt bifall til denna deras kärlek. Se Svc R; H, under K. GUSTAF ADOLPH den Stores Regering. T. III. ſ. 254. 274 | —— Den Samme til den Samme. Salutem & rerum prosperimarum incrementum. Adle och Vällborne H, Cantzler E, Hit kan jag tienſtfliteligen icke förholla, thet iag nu fedan jag E:rs FI:t tilllkref , àterigen hatf- ver på thet allerunderdânigſte och aldraffitiga- ſie talat med min Allernâdigſte Drottning de nego:o mihi a fua Sacra Regia M:te concredi- to, och hafver H. M. mig detta nådigt up- penbarat, fom iag tillförenne aldrig vilte utaf, nembl. at H. M. hade för några år fedan, 1a ock på den tid K. M. min Allernâdigite Ko- nung och Herre nu regerande , ändå låg uti vaggan ; låtit ſtälla H. K. M. nativitet, och hatver H. M, nogfamt theraf förnummit,- få- fom ock the Aſtrologi uttryckeligen - fkrifva ſom Nativiteten ſtält hatva, thet H, K. M. fkulle, när H, M. komme till fina 25 aàr, tar ga fig en Huftru den H. K. M. behagade, e- huru thet då kunde vara emot, antingen för- äldrarna eller flächt och förvanter ; härtill fva- rade iag på det underdnigſte, och efter thet ſig få hafver, då kan och H. M. icke förun- dra fig der uppå, at H. K. M. och nu vid then tids läglighet , tager fig then till Drott- ning och Husfru , fom H, K. M. hafver god : aflection och hiertans behag till, och fkulle man fynnerligen betänkia och granneligen öf- verväga , och fådanna Generofa & Heroica in- genia, de vilie hafva deras librum curſum, frie vilia och otvingade vara, det ock Hen- 5 nes —„„ — — —— 2222— nes Mit Nådigft hos ſig fielf väl betrackta kunde ; och theraf taga exempel, härtill fvas rade Hennes Mit intet annat, än at tiden var- der val framdeles gifvandes; hvad derutaf blifva vill, detta vet Hennes M:t nogſamt och aldeles väl; och H, K; Mit hafver ingen luſt eller vilia till Hesliacam Mauricii Ffeſſorum Principis filam. Widare k. Herr Axell gitver E:rs H:t iag på thet tienſtvilligaſte tilkienna; at Hennes M:t hafver ſtor förlängtan till at få viis belkied öm den kopparen Hennes Mit hafver tillförenne låtit fkrifva E:rs H:t till om; det famma hafver ock H. M. fkrifvit till K. Mt men ännu nwen Refolution bekommit. Derföre hafver H; Mit nu på nytt befallt mig at påminna E:s H:t härom, at H; M:t måtte med förfta få visk fvar,; ther H; Mit kan rätta ſina ſaker efter; ther om iag på thet fli: tigaſte E:rs H:t vil hafva bedit. Mina ſaker och tvenne Poſtulata hemſtäller iag Gud, Kongl; M:t, Eders H:t och ingen annan, och förmo- dar ther uppå af E:s H:t ett godt och hbeha- geligit fvar med det förſta, och bret antingen på bml& eller ock ett thera, vilket H. K: M. Vil gös - ra kan utan fkada och aflaknad, och mig ock mine barn till mycken fromma; härmed och alltid vill E:s Hit iag uti then Al lidrähögftes Protection och beſkärm ganfka tie enilfliteſigen hafva : befallat. E*a?ehwn af Nyköping den 23 Februarii 1615:. L:s H. tS tmnåwmgzp f*é icolans C nes?zfcayåer*täso ' P. S. Responſum expecto Illuftri G:te velt. Veftroque favore fingulari dignisſimum E:rs HitsTienare igen uti alt thet iag kan och förmår få länge iag lefver. « Vale diu nobis et publico bono decus et ornamentum Regis Regnique fingulare, Ejusdem ad Illuft:m ÅXELIUM OxXENST. af Nyköping d. 17 Martii 1615. Jag hafver E:rs H:t d. 1 Marti med W, Johan Skytes tienare tillkrifvit, och tviflar eij E:rs H:t ju ſamma min fkrifvelfe bekommit hafver ; emedlertid hafver jag eſomoftaſt talat med min allernâdigſte Drottning de negotio regio men ingen annor fvar kunnat bekomma än fåfom tilförene, evad motiver iag då dertil brukat hafver, med all fom ftörfta flit, det Gud fkall : veta. iag beder förthenfkuld E:rs H:t ganfka tienftfliteligen at E:rs H:t- ville hafva mig hos alles vår nådigfte Konung och Herre på thet bäfta fättet uti all underdånighet en- fkyllad, at H. K. M. icke kan nå den Reſo- lution fom H, K. M. förvent hatver, Iag tror näppeligen at någon mennifka uti hela verlden fkall kunna perfuadera ock beveka H, M. Drottningen til at gifva fin villie och confens här til. Det ſamma varder ock W. Herr Carell Carellſon väl berättandes, fom all god befked här om vet, uppå vilkens vidare Refſolution jag mig vill hafva beropad ; Och beder iag E:xs Hit ganſka ödmiukeligen och tiänu ,, e⸗ ett. NM lj m lat - ;0[i0 n l [e lch 277 fleligen att jag hos K. M. detta icke till värſta åtniuter , att jag K. M. vilia eij har kunnat uträtta , efter jag hvarken flit occaſion eller lägenhet där uti förſummat, beder altfå tien- ſteligen blitva för detta hoôs K. M:t Excuſe- radt. SCa å ) V. Pasquillus in Liturgiam Upfaliæ inven- tus anno 1588 cum totus Clerus ex dicecefi Upfalienfi & Aroſienſi eſſet eo convocatus per Regias litteras I Septembris & D. Erico in. Skeftuna afcriptus hoc modo å. L Libertatis J Inimica T Löurbatrix U Urbium R Romanæ G Gloriæ 1 Inferni A Acditus Cape hoc d, Erice in Skeftuna. S3 VI. *) Finnes med gammal hand & krifven bland Benze- liſ ka Handi krifterne T. XXlI. n. 35.˙ Hanalingar ofvanföre £, 26. ſe deſſa 278 — VI. Afkrift af Pafven INNOCENTII VIII Af- lats-bref för Håradshammars Kyrka 1 Linköpings. Stift, gifvet Rom d. 20 April 1488. *) E er Rodericus Portuenlis, Oliverius Sabinen- ſis, Julianus Oſtienſis, Johannes Albanenſis Episcopi; Johannes item fantti Praxidis, Jo- hannes item Sancti Marcell, Jeronimus item Sancti Criloſtomi, Presl byteri; Francilcus San- Gti Euſtachij, Raphael Sancti Georgii, Johannes Sancti Marienfis Aqviro Diaconi, facro ſancte Romanenfis Ecclefie Cardinales, univerfis & ingulis Chriſti fidelibus preſentes litteras in⸗ > fpe&uris, ſalutem in Domino ſempiternam! Gloriofus & Exelfus Dominus, qvi fua mun- dum ineffabili claritate illuminat, commovet & exitat cunctos Chriſti fideles acT benefacien- dum. Ut propter opera fua bona, qve in ter- xis gell erint, eterne beatitudinis retributionis premia & munera valeant, & mereantur re- portare in celis, cupientes igitur ut Parochia- lis Ecclefia Herleme, Lincopenſis Dicleſeos, congruis freqventetur honoribus & a Chrifti fi- delibus jugiter veneretur & debite reparetur, con⸗ ) Oiiginalet, ſom inc4 Porſamfingens bifall blifvit til Link, Gymnaſ. och Stifts Bibl, mlc'nn_adt af n. V, Paftor, Kongl. Hof- Pred. och Proften AN- DERS G, DAHLIN, S rvaras nu derſtädes, undet N:o 115 bland de Stzise Permebrefven, hvar- om ſe gesſa Handl. Delen I. Kdan 208 fölljj — conſervetur & manu teneatur, nec non lumina- ribus, libris, Calicibus & alis Eccleſiaſticis or- namentis diveno cultui neceffariis decoretur & decenter muniatur, in ea qvoqve cultus aug- TR v ; ; . » C . mentetur Divinus, atgve Chrifti fideles ipfi eo libentius devotionis cauffa confluant ad illam, qvo ex hoc ibidem dono celeftis gratie ube- rius confpexerint ſe refectos, fupplicationibus etiam dilecti in Chriſto Johannis Ragvaldi di- &e Eccleſie Curati inclinati de omnipotentis Dei milericordia ac beatorum Petri & Pauli Apoſtolorum ejus auctoritate confiſi omnibus & fingulis utriusqve ſexus Chriſti fidelibus ve- re penetentibus & confesſis, qvi dictam Eccle- fiam in fingulis , Affumptionis gloriofe virginis Marie , San&i Sebaſtiani martiris, &. penteco- ſten ac Dei, Olavi Regis & Martiris & iplius Eccleſie dedicationis feftivitatibus, a primis vefperis usqve ad ſecundas vefperas inclulive, devote vilitaverint annuatim, ac ad reparatio- nem, conſervationem & alia premiſſa, mamis liberaliter porexerint ad jutrices, nos Cardina- les prefati & qvilibet noſtrum per ſe pro fin- gulis feftivitatibus & diebus prefati gvibus id fecerint , centum Dies de injunttis eis pene- tentiis mifericorditer in Domino relaxåmus pre- fentibus , perpetuis futuris temporibus duratu- ris. In qvorum fidem & teſtimonium premis- ſorum preſentes noſtras litteras fieri fecimus noftrorumqve Sigilorum jusſimus appenſione communiri. Dat. Rome in domibus noſtrarum ſolitarum reſiventiarum, ſub anno a nativitate 4 _ Dao. - — o 279 Domini 1488 d. 20 April. Pontificatus San- Aislimi in Chriſto Patris Domini noftri, Do- mini Innocentii divina providentia. Thenna Copian vara efter Original- Per- gaments Brefvet, fom i Herſeme hamra kyrs ko förvaras, ra*t affkrefven utaf Sacellano Dn. | jalmme Fagrclzo 3 Vittnar Y HAQV. SPEGEL, Likheten med ofvanbevittnade allkeriſt, fom finnes i Benseliſ ka Manufoript - /amlmfrm 1 Link. Gymn. Bibl. Tom. XXXIV, innehäl- lande Colleltanea Hiſtorieo-Eccleſiaſtica, intygar J. LINDBILOM,, 1 te 1 al-dan | ra kys n0 Dn, ; VII Bref fran Upfala til Benckt Er zksfon rö. rande en Predikan, fom Mäſter Abr. Andr. Angermannus S. Mathæi dag hållit i Upfala emot Klafer Las- Je 1579 ½ Thenna Contionis M. ABRAHAMI aff itt breff, ſom kom till Benckt Eriks- ſon ifrån Uplala , anno 79. ” Någre nye tiender, fom närvarande äre att feriffue hafuer jagh inge andre än thesfe, nemligen att M. Abraham ”S. Mathei dagh ur thi Upfale Domkyrka en fådana predican hade, att thet hjertet fom icke var aff gråå bergh och flåål måtte vifferligen tårer fälle: och gior- de en uthtydning om papifternes och Luthera- nernes Gudztjänſt bevijſandes clarligen och uppenbarligen, att de papiſke en fallkan grundh uppå bygghie. Och till beflutningen, när man uti predican pläger för the rätte Gudz ords predicaner bidie, uthropade han Cloſter- Lasſe *) S$ ) med *) PFinnes af gammal hand bland Benz. Handſkerifter- ne T. XXI n. 59. 5e delle Handl. ſ. 29. **) Laurentius Norvegus, vanligen Klåfter » Lasſe kal- lad, var född i Norrige och blef från Lôven j der han ftuderade i et Jefuiter Collegio inkal- lad hit af K. JoH, III och förordnad til De&or i Gråmunka-Kloftret i Stockholm, och feder. mera Paftor i Storkyrkan. Han var bland de för- nämſta redſ kapen ſom Konungen nYttlade til Liturgiens antagande, , . — 282 med all hans partii för Gudz förrädare och ſälemördare: och ſade att en Landzförrädare är en ärlig Carll emot Lasfe i Cloſtret, förty en Landzförrädare icke annat än allenaft krop- en och ägodelarnar förräder, men Lasfe 1 Cloſtret bådhe lijff och fiel Videre fadhe then höglärde Man, M. Abraham: Ja, och med gråtande röſt them tå fom vore i För- famlingene bad, att the Gudh innerligen bi- die ville, att han vårt fattige Fäderneslandh för then glupande Viftuen Clofter- Lasfe. befkyd- . de och bevare ville. Ja, han fade, thet är en tidh till att bidie, ty vi ſee VIffuen vare inſteghen i fårahufet och förfkingter then fat- tighe hjordenn, nämliga Vngdomen. 6 tterfte förmante han, att man fkulle lithet med Cloſter-Lasſe eller hans anhangh omgän- ge haffue, förty han är förgiftigh och fpyr ether uthi them honom omgaäs, hvilket ſiæ- len til evig tidh dödher. Gudh alzmechtig ofs alle från then Clofler » Lasfes Läre bevare. Datæ Upfalie $ Martii anno 1579. VIII. - Till thet Bilk Vita / allmen dude - loten al Iäfgges | febladet Man ärn &OY& N %Åort [ atanka, tim_a, g nen, 0c | ; . men ut findig t) Afk pen Mån Ju [ hate Och Sc | vi Biſkopen i Wefterås Doctor JOHAN aad RUDBECKS Lefverne, författadt af DAN. HERVEGHR, Lector i Veſteràs, ſeder- b, od mera Bilkop i Carlftad *). lyen br ' | ' - His%måh Vita D. JOHANNIS RUDBECKIIL h Åb Att uplifva en mans æreminne, fom med Tull tee allment beröm ock faknad, fnart för Etthun- le Ite drade nitton år blifvit lagd i grafven, &er af- | omgåtr ſigten af then korta berættelle, fom här B. L. å lyt lwgges tig för ögonen. Tu har redan på tie k telbladet fett att thet är Doctor Johan Radbeckias . ;Zmechtfå man ärnar fkrifva om: en man fom med fina na > ſtora och befynnerliga förtjeniter, i fitt ſtänd gjort ſig berättigad then ſednaſte efterverldens åtanka. Honom upreftes väl vid hans döds- tima, genom fmå ſtröfkrifter, åtfkillige äremin- nen, och the vitrafte pennor täflade likaſlom, att göra thenna Hedermans namn odödeligt ; men utom thet att månge hans lefnads om- ſtändigheter tå utelemnades, ej therföre, at the ' s icke *) Affſkrifvet efter Originalet, ſom äges af Biſkeo- pen m, m, Herr Doctor Olof Wallquif , och . ikinkt ril Linköpings Bibliothek af Proſten Mag. W. Job. Schenmark 1 Konungfund. Sör ; : icke voro värde upmärkfamhet utan att the voro allmänt bekante, har tiden, fom meren- dels fker, gjort theffa minnesfkrifter nu mera nog fälllynte, - Man har förthenfkull trott icke vora otjenligt, att få väl ur thefla ſom utur andra fäkra handlingar och bref, ſammanhäm- ta thenna Herrens vackra lefnads omſtändig- heter, af hvilkas läſande förmodeligen både nytta och nöje Kan vara att förvänta. Innan man kommer til fjelfva lefnadsbe- fkrifningen, är icke af vägen, att förut korte- ligen nämna hvarifrån Radbeckifka flågten 1 Sve- rige haft ſin uprinnelſe. En Peder Oxeſon Her- re til Rudebeck och Hoppendorff, then Arrild Hvitfeld i ſin Danfka Krönika berättar varit Konung ERICI POMERANI Räd, är then förſte ſtamfadren man vet at hiftorien namngifva. Frän honom härſtammade, fom tydeligen af then vid flutet bifogade Genealogifka tabellen kan fes, i rätt nedftigande linea, Zohan Peders- on Rudbeck , hvilken för att undvika the oro- ligheter , hvari hans fädernesbygd var invek- lad, begaf fig til Sverige , och af Hertig CARL til Södermanland förft blef förordnad til Lands- fkrifvare öfver Nerike, och fedan til Stads- fkrifvare i Örebro. 4) Man har väl hört nå- got tvifvelsmâl, ehuru ej i publiqve krker, icke 4) Sc Cancellik, Ihres Laud, Funebr, D. D, Olai Rud- beckii jun, Upſ. 1741. . I le I ne i Sveric fenfk de mi göra . - bland Och I. fympa Her P Nes, i verkell Ning, | e 0c Jaban komm EXtrady Wanlättn e Ty innom iedå O Verkel en ad nigon bafva der(ong aldry agont egen n i thenna ln f()] n ä te M Ner H M trott 1cke fom utut amanhått » yukindig oen bide Fimdsbes yr korie !) n ! i '6 /Il/m H en År sar Va är then gd 8 icke länge ſedan Vara Yppat huru vida then- ne förſte ſtamfadren för Rudbeckiſ ka ätten i Sverige, verkeligen bör härledas från then Hol- ſtenſka; men ſom alla från forna tiden lemna- de minnesmärken ſtämma i ſaken öfverens och - göra Johan Pedersfon til en Holſtenare, hvari- bland thefs Sons Jacob Radbeckii egenhändiga och i MSS på pergament ännu , faft til en del ſtympadt, förvarade lefnadsbeſkrifning, fom i Herr Proftens Zacob Boeëthii vackra tfamling fin- nes, icke är thet minſta, kan en nyare, och verkeligen på blotta miſstankar grundad gifs- ning, mycket litet theremot betyda. Thet vo- re ock för vida gånget, att vilja fäja, thet Johan Pedersſens hederlige Söner, ſom ſedan komma att nämnas, tykt mera om utländſk extraction, än inländſk, och fåledes genom ſam- manſättning velat göra fadren til en Holſtena- re. Ty om ock få varit, mån faken, tå hon innom mannaminne i pubhqvc fkrifter blef fedd och läfen, kunnat undgå att uptäckas, och verkeligen ſtällas til åtlöje? Att pådikta fig en adelig härkomſt tyckes väl kunnat göra någon årefcehe, men hvad rum then kunnat halva här, är fvårt att fe, få vida Johan Pe- dersſons Söner, fåfom alle innom Preſtaſtàndet; aldrig något adelfkap i Sverige nytjat, eller någonfin àâſtundat, och efterkommande genom egen dygd, utan diktade anor, funnits thertil nog värdige. Hvad fom gifvit anledning till thenna milstankan är thet, att Ruabeckiſka fläg- ten förer en Rude til ſköldamerke, hvaraf fy- neSs nes kunna flutas, art få vida Rada på Tyfkå heter . = » „ namnet är Svenfkt; och ej af Holſtenſka orten Radebeck tagit. Men hvad hindrar att the förſte Rudbeckarne antagit nytt ſköldemärke, och theri efter Svenfka ipråket alluderat till ſitt namn? färdeles lom Vår Do- &or Zchan med fina bröder, verkeligen fört en Ruda, ej fålom adeligt fköldemärke, utan fås » ſom et tjenligt tekn eller devile i fina fignetens Thetta enda fkålet år fåledes alt för Ivagt; at öfver ända kaſta en berättelfe; ſom från forna tider utan genfäjelle varit erkänd för fånn och aldeles oſtridig. ' §. 3. Att mi komma til ſaken, var then of- vannimde Johan Pedersſon Rudbeck gilt med Chriſtina Pedersdotter Boſe, hVars törfäder i Nes rike varit hederlige och välbekante, med hvik ken han blef tader åt trenne Soner, Peirus a);s Jacob b), och Johannes. Then ſiſinemde, om hvilken man nu förefatt fig att fkrifva; föddes i Almby Socken i Nerike år 1581 d. 3 Apr Hans barndoms år lupo förbi, under all ihen öma uppfoftring fom hans naturliga eld och läraktighet - fordråde; hvarföre ſedan förfta ; ' Chri- 4) Petrus Rudbeck född 1586. Var Profeffor i Up- fala, ſedan Theol. Lecter i Vefterås, och fit Probſt l K.Öplng, † 1629 d. 11 Aug. by Jacob Rådbeck född 15 - > var Rector Schole t Örebro; fedan Rector Lycei illufris i Stock« Chrift han p then lärom att vi nog t gen É äldre ſet bo Hirpa ther ha med n ne, ku är tilb nOdvål imnom led, bra til utrik börd för la, t0 Wittem 2en tv WOVarel ihen åOrteJig ' Hårp va by bec Ha or lar a Tykd d ed n hvad gett oyt var D0 fört en utan Å0 h;ne&e ; ' AVagt m från för lå0 ihet O > ik med ed hvik uv 4)s 1 s :ed oc / lra Cm'. — 287 Chriſtendoms grunderna hemma voro lagde, han på fjunde året blef fatt i Örebro Schola, then han i hela fju åren fregventerade. Hvad ” läromäftare han här haft är icke bekant; men att vår Rudbechius Väl blifvit handledd, vilar nog thet tacklamhets och minnes tekn af hug- oen ften, ſom han här på Scholæhuſet i fina äldre år låtit öfver then porten af Scholehu- fet fom vetter àât kyrkogården, upfätta c). Härpå förlendes han til Strengnes Schola, ther han i try år få vida gagnade fig, att han med fina föräldrars och läromältares goda min- ne, kunde afrefa till Upfala Academie. Try år tilbragtes på thetta ſtället, tå antingen en nödvändighet, i anfeende til ſtudiernas tillltånd innom landet then tiden, eller en vedertagen fed, bragte vår Radbeck att tänka på en reſa til utrikes Academier. Med hederliga vitnes- börd förfedd fkildes han förthenfkull vid Up- fala, tog vägen åt Tyfkland och ankom til Wittemberg d. 23 Maji 1602. Thet är in- gen tvifvel, att ju åtfkilligt under thenna bor- tovarelfen fig tildragit, ſom förtjente anmärkas; men fom intet theraf är bekant mer än hvad korteligen i hans tryckta perſonalier finnes an- *) Hårpå flår riſtat: Suis ſumtibus extrui curabat es, qvæ funt circa januam & feneſtras, ex cæſis lapidi- bus & clatbra, Av D. 1622. D. Johann. Rud beckius Nericius , Epiſcopus Arofienfis, in memo- tiam qvod hic natus fit & bic veræ religionis ” äc bonarum litterarum poſuit rudimenta. — 5e H Landshåfd; Tilas Reſeſaml. Tom, | , R 288 —R anfört, måfte man nöja ſig med att endaſt up⸗ tekna thet ſamma. I Wittemberg lade han ſig med flit pà lärda ſpräken, Philoſophien och Theologien, i hvilken fifta lärdoms del han i iynnerhet gagnade ſig af Doct. Zgidii Hunniiz Salomon Gesneri,; Dav. Rungii och Leonbard Hutteri undervisning. Använd möda och re- dan mognad lärdom hade then frukten med ſig, att han här, allenaft 22 år gammal, blef Orterna. ul Philofophie Magiſter promoverad. Efter thenna erhällne heder, höls nyttigt att vidare befe en hop märkvärdiga ſtällen 1i ”Tyfkland; hvarföre han fkildes vid Wittemberg och ge- nomvandrade Leipzig, Naumburg, Salfelt, Cos burg, Bamberg, Forcheim och Nürnberg. Här belökte han then lärde orientaliſten Elias Huatterus; men fortlatte utan långt drögsmúl, refan til Schweinfurt, Königshofen och Wei- mar, ſamt therifrån til Jena, hvareſt han tyk- te ſig med fördel kunna något längre förtöf- va, nemligen til Pàföljande år 1604. Tohenna refan var i anfeende til tiden kört; ty han fkulle ännu en gång befe Tyfka I Februario ſiſtnemde år begaf han ſig genom Leipzig, Wittemberg och Roftock hem til Fäderneslandet, i mening både att gö- fa nytta med hvad han lärt, och äfven vinna någon belöning för fin möda. Intet thera flog felt: ty firax efter ankomſten til Upfala 1604, blef han af Ärke-Bifkopen M. | Ne dartini lvatpå Han va altlå ga bete - me Åcademi kärlek, mera the anMarkas perha var tem 1 all dan han Uplala mv Ivarom | rm & NOmM åter begårte 0 106 våga Vitenben 1607 lyck l ik lem Å gat ſtt F en grunde Stenar, h tu3 Och D0a |; Underviſte Omer N | a Martini kallad att blifva Matheſeos prolſeil. Ior; hvarpå Konungens ſtadfäſtelle äfven fölgde. Han var ännu icke fylleit 23 år gammal, och altfå ganſka ung Profeffor ; men fkötte é*:*: äm- bete med all manhw fyrka , och vann hos Academiſka ungdomen bäde högaktning och kärlck. Man kommer ſtrax att nämna nàgot mera therom; nu må allenaft om honom Helt anmärkas, att han för Mathematifka vetenſka- perna var naturligen väl fallen, och hade för them i all ſin tid beſynnerligt tycke. Men 1 ie- dan han ſom Profeffor Matheleos i try år 1 Upfala mycket arbetat, liſt och disputerat , - hvarom 1i Hans oratien de caufla Prinai bel- iorum &c. utförlig berättelfe finnes, föll ho- nom åter. in att bewma Tylka ort u*za, Han begärte och ſick Konung ungens tilftånd thertill. Tog vägen genom Danmark och Holſten til Wittembe erg igen, thit han mot flutet af àhr 1607 lyckligen anli nde. Hebraiſka och Græ- N kifka fpz hken arbeta ide han fig nu upp uti till all fullkomlighet, brukande til Läremäſtare Philippum Arnoldi och en Juice vid namn To- banné; Agri ianus, hvarunder han likväl icke för- gat fitt förnämſta ändamàâl, fom var att vinna en grundelig infigt i the Theologifka lärdoms- grenar, hvaruti D. Hanerut : Baldmw;, Fran- zigs Och Forſterus honom med fin bekanta mogna lardom tilhanda gingo. Men tå ban underviſtes af andra, gagnade han fjelf ung- domen med the kunfk waper han ägde nade i Wittemberg ett Coll – er D—xij hvari 2.90 = hvari han både legendo & disputando viſte ſi- na infigter , och vann thet tillopp af Audito- res, at han aldrig öfvergifvit thenna Acade- mien , eller kunnat önfka bättre utkomft , hvar icke kärleken til Fäderneslandet dragit honom tilbaka &c, Vide Orat. citat, På thetta fättet tilbragte han tiden öfver tu år i Wittemberg, och vann tå han på tredje året efter utrefan var hemkommen, laâdant anfeende för fin lär- dom, fårdeles 1 Öfterländfka fpråken ; att han - 1610 til Lingvæ Hebrææ och 1611 til Theo- logiæ Profeffor blef antagen. §. $ Innan vår Radbeckias går vidare och fkil jes från Academien, målte vi förft något litet uppehålla ofs ther med honom, och anmärka en och annan omftändighet, fom fig ther med honom tildragit och är värd någon uppmärk- famhet. Ett är thet, att han i then bekanta disputation eller famtalet , fom med Forbeſius i Upfala blef hållet , var en af the förnämliga- re , ſom bragte thenna förföraren til tyftlåten. het. Then fom utförligare vill fe huru thetta tilgått, och huru vår Radbeckias fig theruti up- fört, kan efterle hvad Baazius 1 fin Kyrko- hiſtoria therom ur fjelfva Disputations - acterna anfört. Then andra omftändigheten var i vilt affeende något mera betydelig. Ly emedan vår Rudbeckius under fin Upfala tid var oge- ment flitig i ungdomens undervisning, och utom . publis fan I Och M | publique föreläsningar , höll många privata | Collegier ; hände fig att the ſtuderande fattade d ; för konom en färdeles kärlek och fköckade fig | u 1 hans Collegier. Then bekante Meffenius vår - ” 4 famma tid Profeffor , och en Rudbeckii med- - ; 4 täflare i flit och arbetfamhet, hvaraf hände ' att ock han på ſin fida vann tillopp och med- 3 a häll. Härat blef altfå” bland ungdomen parti, å tå hvar rôſade fin läromäftare ; och en del näm- a de fig Rudbeckianer ; en del Meſſenianer, bland å + > hvilka åtfkilligt buller och oro upkom, Saken gick få vida , at bägge theile Profefforer fatta- de hat och mifsnöje hvar till annan och förs loppet ändteligen genom en Kongl. Commisſion ; måtte wunderfökas, Pà altfammans blef en än- à da, när Meffenins kallades till Aſſeſſor i Hof- ſe rätten och Rudbeckius 16 13 till Konung GU- STAF ADOLPHS Hofpredikant blef antagens 1 Kort efter Han tilträdt thenna fin nyas Ö — fyfsla ; måtte han i fin Konungs följe erfara a the befvärligbeter ; fom med fältlefvernet äro eltd förknippade. Ty år 1614 , fedan Riksdagen , i Orebro var ändad, och Konung GUSTAF w ADOLPH feck tilfälle att hågot närmare mös m ta the fiendteligheter ; ſom Ryffarne föröfvade, i - famt i then affigten feglade öfver till Narven aa och Liffland, måtte Kudbeckins tillika med M. vo Jonas Palma , fåfom Hofprefter följa Konutigen / m efter, The Krigsoperationer han här fåg, i - 1 2 fynners fynnerhet vid Augdow , ther Konungen i hög perſon var tiltädes och orten med ſtorm intog, hörer icke egenteligen hit at befkrifva. - Vår Rudbeckins var ock mer upmärkfam på thet fom rörde honom närmare, Han fäg then fto- ra vantro och vidfkepelfe ; fom af Ryffarne 1 theras Gudstjenſt föröfvades, upfatte förthen- fkull tillika. med förenämde Jonas Palma *) ett bref till Prefterna och Förfamlingen i Ivanoge- rod,„ dat. Narven d. 24 Aug. 1614, hvarutt , the vidlöftigt underrättas om fin villfarelſe och tillika om then Lutherſka religionens grund och befkaffenhet , hvilket bref ännu finnes på Svenſka tryckt in 4:to. Hvad verkan thet haft vet man icke. Thet är visſt att Rudbeckius therefter icke länge blef thenne gången i Liffs land; ty Svenfka fakerna fkyndade på Konun- gens hemkomh , och Radbeckins fölgde honom efter. Men året 1614 tå Konung GUSTAF ADOLPH àter refte af til Narven , måitte ; ' | ' Kud- *) Thenne Jonas Palma var född i Småland, Gôteryd Socken och Synnerbo hårad,-hvareft hans Fader Germundus ZJonæ var Paſtor. Han höls i ungdo- men vid årfkillige Scholar både in-och ntemlands. Kon. 'CARL IX kallade honom fôrſt til tin Hof- predikant. Therefter blef han thet ſamma hos Kon. GUSTAF ADOLPH:; få SuperIntendent i Jåmtland och Härjeådalen , men kom therifrå til Förfamlingen i ftora Kopparberget. Förfeelfer gjorde at han 1624 blef på Preftméôtet i Hede- mora affatt från Paſtoratet och Preſten; men fick honom igen och var till flut Paſtor i Torstuna i Upland. Af honom hirſtammar Cederbiehofka Familien, ; e ; | — — — — — — a — —.— utt å q ) kudheckius med hönom tilbaka , tå han ock vid Plefcau var tilſtädes, under then fvåra belä- N gring, hvarmed Konungen thenna orten ifrån medium Julii vid pafs till then 7 Octobris, an- ſatte. När åter famma belägring på Czarens förefällningar var, uphäfven, och Konungen gick ifrån Liffland öfver till Finland, var Rad- beckins med i följe, och få vidare hem til Sverige. §. . : ; ; | ! Midt under Krigsoroligheterna var then ſtore K. GUSTAF ADOLPH omtänkt om thet, fom lände til Chriſtendomens och Gud- aktighetens rätta befrämjande. Han hade år 1615 utfärdat befallning om en ny edition af then Hel. Bibelen, med the förbättringar ſom thervid kunde vara nödige. Verket var högſt angeläget och linge påtänkt ; men hade aldrig kommit till fullbordan. Nu tå thet ändteligen fkulle företagas , fann Konungen ingen fkicke- ligare thertil än vår Radbeckins: Honom tillika -D | ; . med Hofpredikanten , federmera Biſkopen 7e- hannes ' Botvidi , pålade han altfå at föra thet till ſlut. Men fom then fenare måtte på the föreftående. Konungens refor göra följe, blef Prof. JFohan Lennaus gifven Rudbeckius til med- hjelpare. Theſſe företogo tig arbetet , och ha- de väl i fjelfva Texten gjort åtfkilliga förbät- tringar, enligt hvad the bekante Obfervationss Streguenſes innehöllo; men vigtige fkäl och om- ſtändigheter föllo then tiden theremot; hvarfö- 1 3 . re' re the nödgades hålla ſig, hvad texten angick, vid uplagan af Bibelen fom utkom år 1541; men ſâ förbättrade the then ſamma anfenligen med innehall eller Summarier öfver Capitlen, diſtingverade verfer, paralel fpråk , och ' fmå pilogade anmärkningar. Thenne edition utkom 1618 i Stockholm in Folio, varande han en efterſyn iör the Bibel-uplagor fom ſedermera ut- kommit: hvadan vår Svenfka Förfamlig har i thetta målet mycket att tacka vår KRudbeckius. Rn A Jr VR n RNRERTETA Genom then trogna tjenft , ſamt lärdom och förfigtighet, ſom fåledes vår Radbeckins 1 flera mål betydeligen lagt å daga, kunde ej annars ſke, än att han ju längre thefs mer , måtte vinna Konungens ynneft, förtroende och nåd, Han feck -ock verkeligen fnart härÄ_å röna thet ena profvet efter thet andra. År 1617 tå han var med vid Konungens Krö- ning , blef han tillika med andre värdige män promoverad till Theologiæ Do&or. År 1618 har Konungens förtroende för honom viſt ſig på thet ſättet, att tå nàgre fvåre och vigtige ſaker företallit i Wefterås, att underſöka och förhöra , har Ragbeckius thertill blifvit utfedd och förordnad *). Man har med all tlit fökt göra fig underrättad, hvari thetta målet beftått; men af briſtande documenter har ingen Å , fiker« *) K. GUST, ADOLPHS bref härom år tryckt i Stockh. Magazin 3 band p. 1353. — | = 205 ſäkerhet kunnat vinnas therom. Dock ſom thet tvifvels utan angått religionen och Kyrko- ſaker, är all liknelfe att hans göromål varit att underföka om några qvarlefvor af then 7a- difka villfarelfe *), fom vid flutet af 16 och början &) En Borgare i Wefterås vid namn Hans JZonſſon i Hörnegården började vid år 1590 att utfprida och förfvara Judaiſmum uti Wefterås Stifte Han var fjelf född af Chriftna Föråldrar, men blef af Judilk vantro få beſmittad, att ej mer äterſto, än att han hade fätt tilfålle att fara ut till Judar- na och låta omfkära ſig. Thenne förförde mån- ga andra, En vid namn Peder i Hofdeſta, en by bredevid Wefterås , fom djupt var fallen i Judifk - villfarelfe, ech för andra bofſtycken fkulle mifta lifvet, gjorde om Hans Zonſſons och fin egen tro grufveliga bekàânnelſer. Han fôrkaſtade N, Te- ſtamentſens fkrifter, förnekade Chriſtum, höll Judiſka Sabbathen, befpottade $öndags Gudstjen- ſten, föraktade våra Sacrament, m, m, Thenne Peder var ock ombeden af Hans att fara ut til Judarna i Riga och Cracou, att höra om icke alt hade fig ſom fagt var. Han var ock ver- keligen på vågen thit; men kom tilbaka, man vet ej af hvad tilltålle. Utem thenne var ock uppe i Husby en Hauſes trosförvant, ſom kal- lade fig Schulterus, men var ock kånd under namn at Husby Juden, om hvilken Meffenius ii fin handſ krifna Dala-Crônika få fkrifver: Når hos Husby en man bodde, Som lika ſom Judar trodde, Dock icke omfkoren var, Till the Judar fig achtat har, | En Svenſk fådder thea mannen är, Thet gamla Teftament bar kär, - Therât ville han vara klok, Till thefs han aldeles blef tok, början af 17:Seculo höll på i thetta Stifter att inrita ſig. Men år 1619, tå Stiftets Bilkops- fäte , genom M. Olai Stephani Bellini àr 1618 fkedde iränfälle , var bliivit ledigt , fick vår - Radbeckius à fynnerhet erfara hvad Nåd Ko- nungen för honom hyfte, i thy han, efter Stiftets önfkan och begäran, blef till Bilkops- ämbetet befordrad. Härpàâ fölgde hans orden- teliga invigning i Linköping famma år d. 2 Januarii, tå han vid Förſtinnans Mariæ Eliſa- beths begrafning var tilltädes, Men ämbetet tilträdde han ordenteligen om höſten therpå naſt för Märmäſſan, i Prefterfkapets närvaro, med en Oration de legitima miniſtrorume ccl. voca- tione, hvilken federmera in 4:0 äfven blef trykt, $. 9. . X Vi ha fåledes med vår Radbeckins kom- . . mit , , 4 Then ofvannâmde Hans Jenſſon var ofta i fån- gelfe och till förhår, fit man vet afd. I Apr. 2691 , och thet i DomCapitlets och mänga lag- farna måns Öfvervaro. Hans ſak blef t3 &fvers lemnad til Öfverhecff:*ns öcpröfvande, hvarpå hans mellankommande déd gjorde ånda, Thenne Hanfes Son Eric Hansfon i H örngärden fortfor ånnu vid ären 1617 och 18 i Fadrens galeni kaper. Afven var på andra ftållen i Stiftet Jädifk ſmitta qvare. Uti Kyrkoh, i' Säby Erici Andrez - Nycopenfis Comment. MSS; ſtaàr: År 1019 d. 10 Martii af- - kdögs Pebr på hytran i Grytnds Socken på Hede- Mmora torg för thet ban alid dis puterade emor Djeknar, Studenier , Prefter och Paftaves ; ogillan- des vår zro dch Kyrkoordning, mera aktandes Jadaismpm. tin the — — —— ——- - — — — — tier a a å t l UIM h iA V — .&xt nO' I, ekter [" IiKODE» s Ordef d. 29 ; Elbas umbetet iherpå *":3.103 el. vad ohed u koms mi >f:z j lnn l. okeer 191 us c Husfd 317'7 uv Vd Atvm q zr*' Jet L mit till thet ſtället, ther hans å daga lagde lärdom, flit, arbetl famhet , omtanka och för- &f—rtwhet kommer ſom aldramäſt att fyffellätta vår penna. Man har ock i thet föregående fökt bruka all möjelig korthet ,- på thet. man i thet följande, måtte efter fakens befkaffenhet få friare utrymme och bruka någon ſtörre v%dlöftzgä et. Iy ſannerligen, man har att . befkrifva en Biſkop i fitt ämbete få ſtor, ſom något exempel ur Syenſka Kyrkohiſtorien kan uptes. Att lägsa någon grund till påföljande berättelfe er, målte man veta hurudant Wefterås - Stift var, innan Biſkop Radbeckiss kom at ſty- ra det, I gemen att fija , var näſtan alt för- fallet , åtminftone längt ifràn atr heta välbe- ſtält och i vederbörlig ordning och fkick. Från längre tider tilbaka hade näſtan aldrig någon fådan efterfyn varit, ſom til god ord- nings vinnande kunnat behöfvas. Ty om än the förſte Evangelifke Biſkopar gjort fin flit, thet man icke Kan eller bör neka; blef dock, hvad the väl inrättat, under Liturgiſk tiden, färdeles tå. Erasmus N icolar och Päirm Benedilli voro på Biſkopsſtolen, genom partier, ſplit och föndringar, tå man mera var begrepen theri, att fprida ut Pa apiltilk furdeg och förföl- ja folk, än uträtta något nyttigt, få rubbadt vr ſitt ſkick, att thet ford rades både ſtor för- ſiktighet , nit och krafter , att bringa alt fam- mans 1 redighet och godt lag igen. M. Olaas Stephani , ſom blef theftas Succel eflor, utom thet han var en mycket from och ſagtmodig man, FA ; fick —— fick för många hinder för fig , att kunna uträt- ta något färdeles godt. Hans förſta Bilkopsår gingo bort med att utrota the mångfalliga Pa- piſtika mifsbruk , fom under Liturgien fig in- imygt. Buller och oro upväxte fedan i Stiftet, fom var mycket til hinders, Biſkopen blef - therpàâ beljugen för Kon. CARL d. IR att hemligen hålla med Kon. SIGISMUNDUS, hvilka ofanningar redan från 1600 begynte fpridas ut. Härigenom miſtade han mycket af fin myndighet, och ännu mera tå han på en tid måtte gå ifrån ämbetet, Härpå kom hans höga ålder, tå krafterna ej ville tilfäja at ſtort uträtta. Således tå han 1613 på fitt 103 ålders år afled, är lätt att tänka, huru- dant tillfåndet i Stiftet kunde vara. Med få ord fagt : Kyrkor och Scholar voro förfallna: Diſciplin af fig kommen : nya och nyttiga in- rättningar feltes öfveralt, och the gamla be- höfde upphjelpas och förbättras. I fådant tilltånd tog Radbeckiss emot Stiftet; men hu- rudant thet under honom blilvit, fkall thet följande utviſa. i 3 Man mäſte för att vinna någon redighet och fammanhang i berättelferna, taga vifla ämnen i fänder före, och them till fina omſtän- digheter utreda. Som ſtrax vid Bifkopsfätet föll honom i ögonen en förfallen Domkyrka , en oanfenlig och mindre nyttig Schola, ett illa LIEa | beſtält rt Å | — Mält toma få ble gar h tilbör nu tl Utrerl Domk två tun k hon : Hon åt lom för Vadsqva - hnmat betta e platior kOppar es elle bruten Och o lamt « oM Danl nnb N iar Ap dtike en blet IX at NDUN, begynte mycket han på a kom e tii p på lt P hurs Med lå alna. Ja be fadant en hu al tl dlohEt | Vlga mar )psfäm S ytb befl - befält Hofpital, och jämte alt thetta på alla ſtällen toma och utblottade Caſſor, med hvad mera; få blef ock hans förfta omforg att föka utväs ' x gar hvarigenom alt thetta kunde hjelpas 1 fitt tilbörliga fånd. Konungens nåd kom honom nu till Pals , then han ock vifte nyttja. Han utverkade förſt en hop beſtändiga förmåner för Domkyrkan, them hon alt ſedan njutit , fåfom ' tva tunnor Cronotionde af hvart Kyrkoherberge tå hon förut i långliga tider ej haft mera än en. 2 Hon àterfick alla ſina gamla tomter i Staden, fom förut blifvit lagde under Slottet: thefsutom vadsqvarn i Skultuna , frihet på en koppar- hammare , och några hemman. Men förutan thetta efterlät ock Konungen på Rudbeckzz fupe plication ,. Domkyrkan tullfrihet på all then koppar fom för hennes räkning antingen köp- tes eller förärades. Han fkänkte ock af för- bruten koppar , fom varit på vägen att okrönt och otullad föras ur riket, fem Skeppund , famt af the böter fom Herr Olef Stråle till Ek- na fkulle erlägga för -Elfsborgs upgifvande åt Danſkarne (hvilket ſedan koftade the Svenfke få dryg igenlöſen) tretuſend femhundrade daler *), hvilka penningar år 1626 hunno till fullo- blifva betalte. Rudbechius vände ſig vidare til gamla Änkedrottningen Högſtſlal. Kon. GU- STAF then I: as Efterlefverſka på Strömsholm , Fru CATHARINA STENBOCK , af hvilken fkänktes 30 tunnor malt, 3400 tegel, 24 tolfter *) Se Baazsi | inyent, ecclef, lib. 6 cap. XII. 300 - Ezrrr. tolfter bräder, och fåfom teftamente efter hen- fljande ne , ſex Skeppund råkoppar- - Andre höga des. net Ståndsperfoner fluppo icke heller vår Radbec- eriltime- kias , utan att anfenligen bidraga. Gref 7acob velen, de la Gardie , hos hvilken han under Liffländ- foljande | fka tåget vunnit en färdeles credit, förärade — | tenr Sexhundrade Riksdaler. Gref Axel Qxenfiierna — | Ind t Fyrahundrade Svenſke daler, 4 Skeppund rä- med ör koppar och Ridö Capell med alla theſs mate- | medr rialier. Riksrådet Philip Scheding 1000 Dal. Rudbecktt hvilka dock till Gymnatii enfkildta behof vo- ten del « 10 deſtinerade. Likaledes bidrogo Riksråder- Wlidt, ne Pebr Baner, Gabriel Oxenſtierna Guſtafsſon, td0 Ske Clas Horn med mänge flere , then ene mer Ineiky then andre mindre, fom 'här blefve för vidlöf- lo 1 | tiot att upräkna, Hos Stiftet anmälte vår Bi- Thet fk fkop fina föreſtäende angelägenheter på thet ör fån yj mafte , och indrog, utom anfenligt i materia- des 1), 1 lier, 2182 dal. K:mt i contante penningar, tat fom och på thet han icke fjelf måtte fynas lottlös, Uelre ſ lade han af eget förråd till alt thetta 5337 | dal. 16 öre Kimt , hvilket then tiden e] Var nâgon ringa gåfva, Således förfedd med nöd- vändiga medel, tog fig vår Biſkop Domkyr- kans nödvändiga reparation före. Ar 1620 tör bygdes thet nedra taket nytt på norra fidan £a I ifrån then ſtora iholige pelaren vid Sacriſtian | och väſter åt 39 alnär , famt fpånflogs. 1621 | H fortfors thermed på famma fida alt till väſtra N gafvelen 68 alnar, 1622 börjades på födra Mvin fidan vid väſtra gafvelen och bygdes nytt alt d till födra Rora Kyrkodören , hvarmed fortfors 1 föl⸗ Mr ; ef:».l]en' '?fn M 1 Val R»! ee vL w, , :Giämcu unſiene 55 Nne IG eſs mate- 00 Dah chot srad Eer. Gnl ſn, ene mer ie vir Dr - materik emar 301 följande år intill Scholen. 1626 förnya- des nedra taket på norra fidan - ifrån Sa- criſtiæ- pelaren och ett ſtycke in på öſtra gaf- velen. Hvad än vidare återftod gjordes the följande ' tu àren aldeles färdigt. Men under thetta reparerades ock Tornet, ſom 1622 af ljungeld hade fått ſkada, och begyntes tillika med öfra Kyrkotaket att koppartäcl Kas. Ther- med fors fedan fort alla åren , få att genom Radbeckii förforg hela tornet och öfra taket en liten del allenaſt undantagen, med koppar blef tel it a): Till tornets beklädande åtgingo 38 Skeppund och till taket 62 Skeppu rcd. “ i Kyrkan renoverades hvalfven flereſtides, fålom ' i Hög-Choret, Trolle-Choret, m. m. Thet få kallade nya Capitlet affkildes med mur från Kyrkan och int mdesä golfvet planera- des 6), nya bänkar gjordes , utom hvad an- nat fom til Kyrkans prydnad lände och här blelve för vidiöftigt att omtala. 5§. I I. Scholzhuſet var gammalt, trångt , mörkt och förfallet. Förthent ſkull., ſom Bilkopens fö- reſatts var itrån thet hzm er& kom till Stifs ' HG * tet, a2) Hurn ſedan Domkyrkan kat⸗ Eoppar tak fyer alt, hörer till annat fålle att ' beråtta, | by Vid thetta tilfället är Rudbeckii ak rlambet om ilder- doms mi nnes ? mär ken vård att mårka, 1i thy | få afritade alla gamla i Kyrkan befintelige grafſte- nar, under namn af Memerab. Baſil, Araf. ſom ännu fianes i MSS, å 3341 Å jr E tet » att uphjelpa informations verket i veder- ungen börligt fkick, grep han ſtrax år 1620 byg- kort efter naden an, och upförde thet året en öfvervaâ- togs then ning på gamla Scholæzhuſet, med ſu alnars | OM0 hög mur, fom täktes förft med brider, hvil- 1 öltemo ka fedan the följande åren med ekeſpaàn blef- na för t vo beflagne. Hufet med alt fitt innanrede och des tvänne Kamrar i 1 förſtugan, var 1625 färcigt, elehin, å få att Lectionerne teteſter i fina lariklldaa | gfestJIIOSF. rum och claffer kunde företagas, Mag. Erie tte vänir -Holflenins ; fom vVar Re&or Scholæ tå thetta net, och t arbetet Iôretogs, och fedan Gynmam förſte | OM hr Redtor, inlade vid thenna bygnads upfoôrande lnn te mycket beröm a). Men ſom Bilkopen ännu ia [ icke fåg fig hafva nog utrymme till the an- Dhihonn ſtalter han hade 1i ſinnet, » begyntes 1630 med — | m bt thet huſets upbyggande ir väſter norra hörnet | t Thed af Kyrkogården ; theri Conſiſtorium nu för tis Cttter , (o e den hålles. Samma år updrogs af ſten, nedre ' | ie lh( » - våningen theraf med tvänne ftora rum pa bot- | Mnanior nen och förſtugu emellan, men 1631 andra Werade. | Va' | 4) hher thenna byggnad foͤrfattade Timothent Polusa : d Pocta Laur, och Profeflor vid Gymn. i Rcvcl följande — Me verſer: ; ä IIUS: & - Quondam parva fuit domus hæc & humillima teis ; Et conclave rarius habuit illa ſimul. | Verum nunc ulnis ſeptem ſuccrevit ia altum ; 4) Hurn Nec non Muſeis inſuper aucta fuit. Gratia Rudbeckio ſit, quod ſic creverit illa FEt laus Holflenio, quod fiet aucta, fiets $ Namque prior nummos, fed curas addidit altet; taflo Hoc ut tam præſtans ſic ſtrueretur opus, Ae thet I len⸗ r 100 byg en OM d fu lnn drider, vib ekelpån blef Innan tece hel 1625 j Mm ina lärki Jd .u&g. L.;!i Olr tå tbaa ” ad up?örande Bilopett dänd e fill 064 es 1690 d frta bonet m ov r te a fen, telle ],,rpzbt. i6ar aa M' methent elut, ; pened önd snr Å; 4 allull $ bör 2 Jädiakts 7PU5/ SRR 303 ; Vanmgen af trä, med lika många rum 4). Kort efter thetta var beftält , nemligen 16354 togs then tredje byggnaden före , fom tör In- formations - verket pröfvades nödig , och thet 1 öfternorra hörnet af Kyrkogården, hvareft nu för tiden benhufet är. Thetta hufet upför- des af ften, två våningar högt , täktes med ekefpån , och hade en klocka hvarmed ring- des till Scholætimarna. Thet blef färdigt 1639. Öfre våningen var deſtinerad till viffa Lectio- ner ; och then nedre för Trivial- Scholan fom ock ther then tiden famlades. Alla thetfa hus hade fina färfkilda namn. Gamla eller äldſta huſet kallades Colegium fapientie , efter Philofophi ther hade fina Prælectioner: Hulet fom bygdes 1630 hette Colegium pietatis , ef- ter Theologi ther 1 ſynnerhet hade ſina exer- citier, ſom ſedan kommer att berättas, och thet ſiſta Collegium eloquentia ?), emedan literas humaniores ther blefvo för ungdomen Probo- nerade. Men thet var icke nog att uprütta nödi. ga hus: Ungdomens undervisning fordrade ock dug- 4a) Huru andra viningen blifvit af ften, hörer till ett annat ſtàlle att berätta. *) På the tvånne åanu öfrige huſen, neml. Coll, apf. entiæ och Coll. Pieiatis ſtä ännu theras namn tI taflor af ſten uthuggne, Tredje hufet förfranu aldeles efter fifta branden i We&cråe 1714. 304 dugtige och tillräckelige Lärare. För Rudbeckii tid voro icke vid Scholan flere än en Reccor, en Theol. Lector ſom tillika var Poænitentiarius, en ConkRector, och två a tre College. Omöô- jeligt var att theffe kunde handleda ungdomen tillräckeligen i alla nödiga vet enſkaper. Biſko- pen lagade förthenfkull ia. att Docentium an- tal år 1621 med tvänne ConLe&ores blef for- ökt, enligt Kon. GUSTAF ADOLPHS ther- om uthrdade befallning ; men härunder yrka- de han jämt på hos Konungen, att få ett full- ther ungdo- ; alla nödiga vetenſkaper kunde erhälla komligt Gymnalium uprättadt, men i niläckelig grund. Andamålet blef till thet mäſta vunnit år 1622 d. 25' Martii, å fun- dationsbrefvet för Weſte eràs Gymnaſium och Schola utfärdades ; hvarigenom, utom thet att DombProbſten blef ningar i Theologien, en Theologas, en Phyſi. cus, en Marbematicus, en Gracus , en me*m Latine och Logices Lettlor på ordentelig Kong- lig ſtat upfördes. Men thetta var äntå för litet. Här fattades en Hebræs lingvæ Leblor. Att tills vidare bota then briſten, åtog fig Bi- fkopen felf att theri publice informera ungdo- men. Han giorde början thermed 1624 Mår- mäflotiden , tå han ock ſom inträdes tal till ſina prz Xlectioner, höll på Preſtemötet en Ora- tion de linge Hes raa Praſtantis Ö dignitate, ſom fedan in 40 trycktes. Så långt för andre ämbetsförrättningar och refor var noyhcrt,xor han härmed fort till 1627 , tå. genom bref af d. 1 ) rtdr ålagt att hålla viffa föreläs- d 1 Martti Ledor på K fattades cn I uppheerade nöm uida - yiterigare gices L, od0 ligt fandati iC'e ke med all gek Moyer ſfe godvillig un(”aäm U &d utan & facaen k Cymmlum » dock til mår bt (he kally Cohn tenf or var Sc le Ledon ' [&RV& qu .—'"t:) nen 1031. let, ſom ka ' fOlme?adA Halliceg U k pzmzm n | Vae Nede H yt äqen tå km ÅM J w 1 in d. t Martii en ordinarius Lingvæ Hebrææ Lector på Kunglig ſtat upfördes. Utom thefs fattades en Politices och Juris Le&or: Bifkopén fupplicerade therom, och vann fin begäran ge- nom utilag af d. 17 Decemb. 1624, hvilket ytterligare 1627 ſtadfäſtades. Och ſom Lo- gices Lector tillika borde vara Eloquens, en- ligt fundations- brefvet af år 1623 , hvilket icke med all önfkelig framgång kunde ſke, be- gick Bifkopen med the andre Le&ores få , att the godvilligt lenmade litet ifrån ſig af fine undfångne underhäâll, hvarigenom han blef i flånd , utan att vidare gravera ftaten, att till- fätta en Tärlkild Eloquentiæ Lecter, få att 1628 Gymnaſium med 9 Docentes var förfett. Ar dock till märkande att tvänne af theffe, oak- tadt the kallades Le&orer , voro vid Trivial- Scholan tjenſtgörande. Nemligen Logices Le- &or var Scholke Triv. Rector, och Eloquen- tie Lectorn ConRetor, I öfrigt antog han vid elfva Trivialscholan fem Collegeæ till är 1630; men 1631 , fedan det nya förr omnämda hu- let , fom kallades Collegium pistatis , blef färdigt, formerade Bifkopen ther en ny Schola , fom kallades ſtundom Paedagogism, ſtundom Schola pietatis, ſtundom Lilla Scholen, til hvilken the tvänne nederſte College af Trivial-Scholan flyttades , tå then förfte af them fick namn at Redor Pedegegii. När nu Gymnafium med Scholen fåledes både till Hus och Lärare var bragt i ſtànd, blef thet Bifkopens omſorg att tilfe, huru ock alt thervid måtte ordenteligen | U tilgå. 300 — tillgö. Han författade förthenſkull, med fin Broders M. Zaco- Rudbeckii tillhjelp, en ny Scholzordning, emedan then gamle ſom var författad i Kyrkolagen af år 1571 nu mera var blefven onyttig, hvilken, ther man vill ſäja hvad rena fanningen är, til ändamålets vinnande i fjelfva hufvudfyftemet , var få tjen- lig, att förſigtigare mått näppeligen i thet äm- net torde kunna tagas. Hon blef aldrig trykt, utan förvaras ännu i MSS., men efterlefdes vid thetta Gymnaſium til 1649 , tå Drottning - CHRISTINA förnyade Scholæordning blef antagen. c N §. 13. Vi ha ännu icke fett alla vår Bifkops anftalter till ungdomens undervisning och rätta upfoftran. Man hörde nyligen huru ett af the upbygde huſen kallades Collegium pietatis 3 ty utom the andra öfningar ther törehades , var ock öfra våningen deftinerad till att theri verkeligen hälla ett fådant Collegium, hvilket - aldeles kunde anfes för ett Seminariam till dug- tiga Prefters anſkaffande i Stiftet, Thet var neml. i fordna tiden , fårdeles förr än Radbec« kius kom, icke ovanligt att Djeknar ordinera- des immediate till Preſter. Ty hvar icke na- gon ſträfvade efter att komma till anſenligare ämbeten, reſte han fäållan till Academien *) | Här- *) I Rudbeckii tid begynte man något mer ån tillförne gefa till Academien ifrån Gymnafium, åtminftone — — = €P5 A u n wWd - — 307 Häraf hände att rà ämnen nog kommo then tis den i Preſtaſtndet. Biſkopen fåg thetta felet, förthenfkull att kjelpat till rätta ; ſtadgade han ätt ingen feck blifva Preſt, innan han i thetta Collegio pietatis igenomgått the öfningar, och viſt the prof af ſtadighet och Gudsfruktan ; ſom af en rättfkäffens Preſt fordrades. Häri höllos altfå exercitia concionatoria och dispus tatoria ; här läſtes grundfpråken ; exegefis; Theologien, m. ms hvarutinnan Theol. Le&o- tes 1i fynnerhet med fin undervisning gingo them tilhanda. Bifkopen hade ockfå anſtal- tat ; att the ſom häruti gjorde tjenft ; hade therföre fin färfkilda vedergällning. Thetta Collegium blef mycket berömt och högt anfedt, få att ock Studenterne från Academien gerna fågo ſig theri blifva antagne: Och ther man vill anſe inrättningens ſtora nytta ; Var hon i fanning alt beröm värd och förtjente Verkeli- gen att äfven i Våra tider âtertagas och brins Las i bruk. - Vid thetta tilfället kan man icke förbigå att något anmärka genom hvad vägar och an- U 2 ſtalter på en liten tid, att man kunde blifvå deponerad, och fåledes flippa thet förhateliga Gulndbbs och Bean namnet, Man fer neml. huru Preſter, ſom varit vid Academien, tå för tiden gårna fôrhofvo äg Öfver Djeknue-Preſterne och kallade them Begs ner och Guluibbar, | E 308 — ſtalter vår Biſkop ſatte drift och lif i ſtudierna, att the inrättningar fom nu voro gjorde , måtte ock verkeligen fkaffa then frukt ſom pålyftades. Jämte en noga och flitig tilllyn, kom ſaken o therpå an , att å ena fidan altid hafva fnabbe, rafke och ſkickelige Docentes, å then andra att upmuntra ungdomen till flit och idoghet. Hvad thet förra angick, togos af Bifkopen al- la möjeliga thit åt ländande ſteg. Ty att nu icke omtala , hvad mera kan anfes för en lyc- ka, var vid Gymnafii förſta anläggning till- gång på fådane män att välja till Docentes , fom med fin både in- och utrikes förvärfvade lärdom , gjort fig hos fena efterveriden bekan- te. Ty en M. Lars Blackfladins , Jonas Co- lumbus, Laur. Weſtius, broder till Lectorn i Strengnäs M. Zoh. Weſtias, Andreas Dalekarlus , ohannes Dalekarlus eller Stiernuhök, Gabriel Hol- ſtenius, Georgius Lilje Stjernhjelss med månge. E S JE OTJET U 3 flere, voro fannerligen fådane ämnen till Lä- rare, fom på en tid och på ett ſtälle tilllam- mans kunde anfes för fälllynte. Thet blifver dock altid en ftor vår Radbeckii merit, att hafva gjort ett få utfökt val, hvarigenom thet- ta Lärofätet ej annat kunde än från början kom- ma i flor och anleende. Men att thetta i läng- den ej måtte aftyna, blet hans förnämſta om- ſorg att laga ſâà, att altid tillgång måtte finnas till lika dugtiga ämnen. Så fnart han förthen- ſkull bland ungdomen förmärkte några fådana genier , fom gåfvo något ftort och beſynnerli- git hopp om fig , tog han fig them på färdeles | ; V fätt fätt an, och förbant them med firfkildta præ- mier och belöningar, att arbeta ſig upp och utfäſta ſig att framdeles tjena vid Informations- verket. Man vill allenaft ſom exempel anfö- ra , hvad med then ofvannämde Jobanrnes Olai Dalekarlus eller Stiernhôt pafferade. Han var vid 1619, tå Ruadbeckiw kom hit, Djekne och tillika Collega i Arboga Schola. Bifkopen kom af tillfälle att ſe, hvad eld och drift hos honom lyfte: Han kallade honom therföre til Weflterås , och förſände honom therpå förft til Upfala , fedan till utrikes Academier med vac- kert underhåll af DomCapitlets medel *): men han måtte ock vid afrefan gifva förfkrif- ning ifrån fig , then jag in originali fett , att efter återkomiten ej träda i tjenſt annorſtädes, än vid Wefterås Gymnaſium, Sådane - förfkrifs ningar af många andra , finnas ännu i Conſiſto- rii Archivo , och är vid them i fynnerhet at märka , huru the fom fåledes under förbindel- fe affärdades , mitte tillika utfäfta fig at drifva " ' U2 thenna *) Att DomCapitlet then tiden var i ftånd att under- hålla Studerande till Rikets tjenft både hemma och utrikes, var ej underligt, emedan utom verdsliga ſtraffet fom fölgde på ſynden, Kyrkoplikten âfven ſträkte fig therhän, att jämte thet uppenbara ſyn- dare offenteligen inför Fôrſamlingen af budo ſitt brott och thet ofta med bar axel och ris i handen till tecken af hvad the förtjent, the ock med viffa bo- ter eller arbete blefvo belagde, kvilka till pios u- fus anvåndes, Af fådant för mycket in i Capit- lets Caffa, hvarmed många goda inrättningar blef- vo underhillne, ſom fedan tillika med Kyrkoagan ech goda feder törfrunnit. ; | H — I 310 — thenna eller en annan vetenſkap til möjeliga- ſte högd, hvarmed afligten var , fom nog fy- nes , att fa i hvart ämne the aldraſkickeligaſte Lärare. Förutan theffa ſtadiga fteg , måtte ock the ſom till Docentes (kulle” antagas , undergå the aldrafträngafte prof om fin Cieklighet. 'Them förelades af Biſkopen viſſa ämnen , uti hvilka the genom föreläsningar för ungdomen, famt Orerande och disputerande måtte vifa fin ſtyrka. Men hvad mäft upmuntrade hvar och en , at med nit och ifver drifva fitt ämbete, var then fäkra och fkyndefamma befordran, fom Docentes hade ifrån Scholxarbetet at fürvän- ta Ty innom the 26 åren fom Radbeckius var Biſkop, blefvo 27 Lectores befordrade här- - ifrån , hvaremot i ſednare tider icke rare exem- pel äro, at på 10, 12 a 15 åren, icke en enda njutit befordran , hvadan undervisnings- verket icke annat kan, än anfenligen lida, Hvad åter ungdomen vidkom , tröt icke heller - för them all nödig upmuntran. Hedersſteg, ehuru fmå de kunna vara och ofta allenaft ine billade , äro mycket retande. Biſkopen inrät- tade förthenſkull, at ynglingar, efter aflagde prof och examina blefvo till Philoſoghiæ, ja ock Theologiæ Candidater proclamerade. The ſom voro flitige och läraktige, men therjämte fat- tige, blefvo, utom hvad i the vanlige Sock- negångar kunde falla, af DomCapitlets, ja ock Bilkopens egna medel underftödde. Och ſom Hsning utan uppehåll, gör mer grälaktighet än Erdom, var thet honom få litet emot, at ung- domen h — domen ſtundom roade ſig, at han tillät them tre årliga ſmâà Scholæ- bögrider ; på hvilka the ex publico undfinge hvad the kunde fägna fig med. Thet får alleſtädes 1 gamla räkenſkaper- na ännu vedermälen theraf, tå ther uptecknas, till exempel: För Scholaribus feſto Gymnafii ; tre tunnor malt til Ol, 18 dabl, Så mycket mindre må nâgon tänka at thetta lände til fkada och ofkick , fom alt ſkedde ordenteligen under pub- lique uppfigt och endaft till ſinnens förfrifkning och upmuntran. Men ſom thetta äggade till flit och befkedelighet, få bidrog ock then alf- varfamhet , fom vid tillfällen brukades , ej min- dre at affkräcka från odygd och ofedighet, Di- ſciplinen var neml, vid Gymnaſium then tiden mycket fträng , fom ock kunde behöfvas, all. thenſtund icke barn , utan gamle karlar med långa fkägg , och ſtundom, färdeles i Rudbeckii förſta år , innan ofeden hann blifva affkaffad, huftru och barn +Y , frequenterade Gymnafium. : U4 At *) Bilkop Rudbeckius höll till flut ſträngt hand öfver att inga gifta Djeknar fingo antagas. En Zohannes Olai begärte 1645 at få gå i Gymnafium, men fick thetta uttlag : Emedan thet år emot conftitut, Gymnaſii och praxin Rev. Ep. fåfom ock præbe- rar aliis ſcandalum att vara alumnus Gymnaſii och vara gift, kan thet icke efterlåtas. Doch cmedan åktenfkapet är godt allom, och en therfôre icke kan repudieras, kan Jebannes Olai ſtudera vid U- piverfitetet till thefs han kan låta fe fitt Specimen ingenii publice , och tå admitteras lika vål fuo tempore till Miniſterium. Thenna . ofeden med Djeknars giften tilltog efter Rudbrickii déd på nå- gra år mycket, få at Bilkop Laurdins 1051 | 312 o m LÅ At Djeknar tå futto i proban på vatn och bröd hela 83 12, 14 dagar, var icke något fäll- fynt : I fynnerhet blefvo the få kallade Ribal- der eller driftedjeknar, ſom lupo kring landet med fkalkflycken , och ej i rättan tid infunno ſig 1 Scholan, på thetta fättet undfägnade. Men utom thet at Biſkopen ſâledes var i hög- ſta måttan mån om, at affkaffa lätt ja;, förfum- mellſe och odygd :i allmänhet , gick hans om- ſorg färdeles therpå ut at bland ungdomen för- taga all anledning till yppighet och öfverflöd, Hädan fick ingen Djekne vifa fig för honom fine pallio, eller ſin Hornil, ſom han then tiden kallades ; och ther någon lopp med hög pjuko- ter hatt, lanot hår och käpp i handen 4 var han ſäker om fin näpſt. Men kan hända vi uppehålle ois för länge med fådana fmåfaker, §. 15. Studier böra hafva fina hjelpredor, them icke hvar enſkild perfon mägtar ſkaffa fig, Rudbeskius var therföre vidare angeligen om at anſkaffa theſſa. Ett godt Bibliotheque var ett af the förnämſta. Saͤdant fanns här icke förut, ty hela Bokförrådet för Rudbeckii tid beftod af 7$ volumer, ftörre delen theraf Ca- thollke och till föga nytta, Han uppmuntrade förthenfkull ſina vänner på alla hàll, at något bidraga till Boluamlmtmas förökande , hvari han, mie halia inquifition thexöfvcr och drifra bort j tkcm ſom voro gitte, — vo — S — tF>R — = ☛ — -0 —5 — ad l lade A tid infunng mmgnade. var i höge ja, förlank hans Om lomen före ötverföd, 0r homm fben tiden hög puio anden» va o hända n lor, em aa , I?gqUC val här iche lheckt td >e sheraf lx muntndt d näget de, hvall han, dd var — | 313 han, fom i alt annat, med godt exempel ly- fie them före. Ty utom thet han i åtfkilliga relor fkänkte flere böcker på en gång, tog han an, fåfom en jämn fedvana, at förära fås fom nyårsgåtva en god bok till Bibliothequet. Direct. Gras 1i Weitml. befkr. p. berättar at Bibliothequet, fom 1635 blef tagit i Mainiz, genom Gret Axel Oxenfliernas frikoftighet blif- vit hitfkänkt : Men oanfedt man bör tro, i an- ledning af Bifkop Terferi Perfonalier , at nå- got fådant varit å färde, är dock viſt, at icke et enda fpår til en fådan gàâfva finnes i Biſkop Rudbechii eljes accurata förteckningar på Bi- bliothequets tilväxt , hvilket gör ſaken nog tvifvelaktig. Tvärt om , emedan Bibliothe- guet, enligt Catalogen, år 1643 » ej beftod al mer än 333 volumer, fer man nog at thes- ſe ej kommit från Maintz , utan från andrå väl bekanta ſtällen. Ty af fäkre förtecknin- 4 gar finnes, at Bifkopen i fin tid àtminſtone fkänkt 102 volumer , oeh thet betydande Böc- ker , torde ock månge vara ſom icke blifvit ſâ noga uptecknade, När nu lägges härtill at StåthåHaren i Stockholm Herr Lars Gmbå år 1650 gifvit $1 Au&ores eller 63 volumer, famt hvad någre flere vitterligen bidragit , är thet ofvannämde antalet , utan fupplement från MaintzZ , lätteligen igenfunnit. Ett litet befyn- nerligt Bibliocheque anlade, utom thetta , vår KRudbeck, hvilket mi för tiden verkeligen fom en raritet kan uptes. Thet beftår af idel Mu- ficalifka böcker, mäft tryckte , af the förnäm- SE F ſte ö 344 — ſte Auctorer, ſom then tiden funnos, och be- fliger till . volumer. Han var neml. en ſtor älfkare af Muſique, och emedan then få väl ſom andre vetenfkaper tilförne vid Scholæver- ket ej varit vederbörligen drifven, eller kun- nat , i briſt af nödiga hjelpredor få drifvas, affärdade han redan år 1619 M. ZJonas Colum- bus åt Tyfkland , i then affigt, at han icke al- lenaſt måtte perfectionera fig felf uti vetenſka- pen , utan ock hemfkaffa the bäſta Mulicalier öch inſtrumenter, hvilket alt med ſtor flit af honom ' fkedde, Häraf hände at Mufiquen - kom vid thetta Gymnafium at färdeles florera, och vet jag ej om icke then förfta förbättrade fmak , genom Colambas , när han blef Profes- for, kom til Upfala härifrån, och få vidare kring riket. Atminſtone är thet viſt, at Ve- fterås Mulicalifka Bibliotheque then tiden i Up- fala var färdeles namnkunnigt, och at fom oftaſt fådane Au&orer at Academiſka ſtaten plefvo thit lånte och brukade. Men at gå vi- dare, få , på thet Literaturen måtte mer och mer bringas up, anlades af Bifkopen, med - anſenlig Conſiſtorii koftnad , år 1621 et nytt Tryckeri, och fattes med Hebræiſka, Græki- ſka, Latinfka och Svenſka ſtilar uti fullkomligt flånd, Boktryckaren fick till fitt underſtöd och hjelp fria husrum af Domkyrkan, hvarjämte genom Biſkopens bearbetande 10 Tunnor Cro- notionde af Lillhärads Kyrkoherberge honom tillades , them han ännu i dag verkeligen åt- njuter. At lätta tilgången af nödiga böcker, . s / ppr upråttades en Bokiör böcker , I I tång blivi andra Orte fattas, lå tilke Infro Anlkafade anlagt, th | tamas Nicg tagen fom l ther Up lm af nå ei] nytt fåfom död, och l ka förr The VM Mindre, tiaZ d ilfm kOr j &B I Antal . an Rasn Brin kam Wr | x, ; ; S,IMP?' uprättades ock 15626 en färfkild boklåda , ther ' ?]'eF,"O,å en Bokförare , emot vils procent, fålde the nenjava böcker , fom för DomCapitlets medel och räk- SChOim' ning blifvit antingen här tryckte eller eljes från - McUer. S andra orter inköpte. Och på thet intet måtte å dr fattas , få utom thet, at nödvändige Mathema- ;”””_Cf!”'”' tilke Inftrumenter , fåfom Glober , ſphærer, m. m. n *Ö**e?l' anfkaffades, blef ock en wiridarium Gymnaſii I ve;anlk'a' anlagt, ther en berömd Trägårdsmättare E- ÅMU'K?M > rasmas Nicolai , Danſk til Nation +), blef an- for ſi d tagen , fom till ungdomens nöje och nytta ſkul-. Miq — e ther updraga och demonſtrera fådana växter, Ääsåottfgå; fom af någon antingen ceconomifk eller Medi- | TOrDd | cinal nytta voro bekante. Thetta Viridarium, bM ſäſom mycket annat, förföll med Radbecki h få vida död , och har nu förf i våra tider begynt vi- hält o fa fin förra fägring. ka faten . ' sd Theffe voro ſtörre anftalter till ungdo- . pr 0d mens nytta och undervisning; men man bör gpet, i icke heller förgäta, at ſom kortaſt nämna the ar e jd mindre- Sådan var förſt ett få kalladt Parthe- 1, Gmlt nagogium eller Pige- Schola , hvaruti unga flic- | Iiu,Jlkomf"gt kor, ftundom till ftörre „ ſtundom till mindre dedhid 01 antal, antogos till undervisning. Barnen h;;]c_i_e | hvarjäm”' | | . ar maln 2) Thenne Mäſter Rasmus blef genom fin Son Joban t0e Rarmusſon, Rådman i Weſteràâs, fom var gift med kelgel rd | Brita Bengtsdotter Salemanna, Kyrkoherdedotter i ; böckef, A Ramnås, Stamfader för Weftergifka flågten , fom l - tör någon tid tilbaka florerade i Weſterâs. här bäde mat och (kötfel under fin la,rotzd Och var en Läremäftare , under namn af Parzbemz- gogas, af Bilkopen tvliaft fom tillika med fin hultru , ty han borde altid Vara gift, undervi- ſte och kötte them, hvilken ock therföre ha- de namn af Ldremoder i Pige- Scholen, borde tillika öfva them i qvinnoflögder, Or- phanstrephium, eller ſom thet eljeſt Kallades, zukehafety var någon betydeligare inrättning, Thetta var icke annat än et ordenteligt barn- has , fom vi bruke fåäja , hvari fattige Fader- och Moderlöſe barn blefvo intagne och med kläder , föda och öfrige nödvändigheter för- ſedde. När thetta förit börjat inrättas är fvårt att ſäja; men at then federmera länge få kalla- de saktbusgården , belägen öſtan om Kyrkan, ſom härtill var ämnad och inrättad, år 1630 af Biſkopen var 1i flånd fatt , är af gamla do- cumenter nog tydeligt att fe. Icke annat man kunnat fmna , hade ock thetta Barnhus fin fond af en få kallad zuktbus- tunna, ſom utgick af Ky rrkoherbergen. Men ſom någre hinder kommit i vägen, utverkade Raabecbtus 1633 d. 26 Julii ett Kungligt bref, at thetta Tukthus utan hinder i Weſteràâs (kulle uprättas och fortſät- tas.. (1633 på Preltemötet blef ock beviljat, at tvänne dagar om året , fkulle härtill colli- geras af Stiftet. Se Mem. quot. p 75.) Thet- ta Barnhus hade fin ordenteliga Inſpector, vaktmäſtare och matmoder, med hvad mera betjening kunde betarfvas ; men huru thet efter Ruabechii tid gick under, har i briſt at documen- ter ej kunnat utrönas, $. 17. Hon Vi haf fore Båikop uplokriog gat han e vanf eoch till godo, + fom alt ann. tade och k med nybygg 1005 tå n 1000 till dhy gerande får tid ålven - Ock efterha få f, 6X. 1r ipilas inrp | moa 40 ; UIOÖKOT&'I%M le Anom thenma ( öntal, th allena& od OC D ten boenga fvmerhot, thlvecku | | OM thenn ter upte [| mdllo"l | N mYCket n ä Ir oilt, undet Schalen, Hon Jel kallades, fe 0rättniog, atelgt baron atiige Faders a0c Och ed anäåghetec lön prättas år bt J - om Kyrkan, sd, år 1040 d gam!;z d0s shus fin foad — om vigiek & hinder kommé. - by a p Tukcoas tn ; gch tit ek bevih'åt_a hätill c0 ) Ther⸗ lcar hvad 3E m bet ler ” f docamen b 17 å Vi hafve fåledes fett hvad mycket vår ſtore Biſkop till Ungdomens nytta oeh tätta upfoſtring ſig bemödat. Under alt thetta för- gat han ej àlderdomen och them ſom voro vanföre och oförmögne att vidare ſe fig fjelfva till godo. Hofſpitals-huſen i Wefterås voro, fom alt annat, tå Rudbeckias hitkom, nedrut- nade och förfallne. År 1620 började han med nybyggnaden , fom fortfattes alla åren till 1625, tå nödige hus, dels af trä dels af ſten, ſtodo till the fattigas och betjeningens herber- gerande färdige. Inkomfterne voro för hans tid äfven få illa handhafde. Men han fatte ock efterhand then faken i få godt fkick att, tå t, ex. år 1620 allenaft 32 perfoner kunde ſpiſas innom och 10 utom Hoſpitalet, hade 1630 » 40 fattige innom och 25 utom, ſitt nödtorftiga uppehälle. Utom thet att the van- lige : inkomfterne väl förvaltades, bidrog till thenna få anfenliga tillökning af the fattigas antal, thet ganſka mycket, at Biſkopen icke allenaſt gaf fjelf alla år rundeligen härtill, utan ock uppmuntrade Herrſkaper och andre i or- ten boende at göra thet famma. . Thet är be- fynnerligt , att i thet få kallade Mem. qvot. Rudbeckii ſe, huru oförlikneligen öm han varit om thenna Hoſpitals hushållningen. Huru han ther uptecknat när t. ex. något flagtades , hu- ru många pund färfkt kött blet af flagtet , hu- Tu mycket thet vog nyrökt, huru mycket ſe- 318 = dan thet blifvit väl tort. Huru mycken talg, korf , palt, m, m. theraf, fallit. Huru många pund Sill och Strömming then och then tunnan innehöll: Huru många kakor bröd blef af Sa- destunnan och hvad the vogo, fedan brödet blef tort. Man är läker att han i egna hus- hållningen hade ingen kundfkap om alt fådant 3 men then publique var honom thefs mer an- gelägen. Nu på thet alt måtte häri gå orden- teligen till, uprättade han felf en ny ſpisord- ning forſt 1620 , fedan förbättrad 1625, hvar- efter dageligen mat för the fattige borde tilla- gas; äfven viſſa lagar , hvarefter theſſe voro förbundne at fkicka ſig. Han höll ock fjelf förteckningar på Hospitals - hjonen och hade theras omftändigheter noga befkrifne ; på thet om hvars och ens fkötfel och behof lå mycs ket lättare kunde dömas. Men jämte thetta ſtora Hofpital inrättade han et annat ; kallat Lille eller Domkyrkans Hospital 5 till hvilkets anläggande både ny tomt köptes och alla hu- ſen à nyo bygdes. Hurudane inrättningar thervid varit, kan man nu, i briſt af hand- lingar icke fäja. Hvad man vet är thet, at utom andre fattige fom ther vårdades ; var thet et verkeligit Hoſpitale, emedan nödlidande främlingar fom ankommo til orten, ther fingo på viſs tid fitt herberge och underhàll. §⸗ 18. Innan man flutar med vår Biſkops göro- mål Å S må 100 Bilkopsh met the tid, var ta dörer ingår X ther ma mera nÖ högra 4 tvinne k et vacker Wori h la Stifte des, ' till kilr dag fan lnglioa | fingen o Under 4a M ör S nd ! majus Pen al — e or U s n ") Thet N föj ſo⸗ ſin nycka tale, Hun tga | then tnna I blef ad fedan brd i egma us m alt fdant; els mer an iri gå orderb - ny fpisordv' iGa brars — -borde tla thefle. vord höll och fel en Och had fne, på thet hol M⸗ åm theltd a hvikets och oa hu⸗ mlütmingt lt af hund t 1 thf?fä 4 des var tie . nödidarde . thet ing) ill j l M i majas & minus. mål innom Weſteràs, måfte Confiftorium med Bifkopshufet ſom kortaſt äfven vidröras. Rum- met theri Conſiſtorium hölls alt till Rudbeckii tid, var thet ohyggeliga hvalfvet vid väſtra ſto- ra dören på Domkyrkan, till vänſter tå man ingår *). Att nu få ett likare ämbetsrum , ther man , utan att tro fig vara i arreft , med mera nöje kunde göra fina fyfslor , lät han på högra fidan om famma Kyrkodör, updraga tvänne fkiljemurar , hvarigenom therftädes blef et vackert , fiort och ljuſt rum, fom till Con- fiftorii hållande vid alla tillfällen, ja ock tå he- la Stiftets Prefterfkap var tilllammans , inrätta. des. Thetta rummet kallades tå »ja Capitlet & till fkilnad från thet gamla och behäller än i dag famma namn , ehuru DomCapitlet nu i långliga tider ej mera ther haft fitt tillhåll, Vid fjeltva Confiftorium förbättrade han inrätt- ningen och fammanfattade viffe reglor thervid, under namn af Forma Confiflorii, hvaraf dock nu för tiden ej mer än namnet är bekant, . Så mycket vet man, at Confiftorium fördeltes | Minus hette thet , tå Biſko- pen allenaft hade fina vanliga Bifittare med fig , fom voro vid Domkyrkan och Gymnaſi- um ; men majas , tå vid fvårare ärenden vifle Paftores *) Thetta rummet år mårkeligt theraf, att thet juft var bår, lom Konung GUSTAF then I: ſte framlade för Capitels- månnen Bilkop Peder Sunnanvdders förrådifke bref och gaf Dom-Proften M. Knut. in tilbörliga lexa, för thet han fig til Bilfkopens förfvas utlade, - Paſtores från Landsorterne äfven inkallades , hvilka hade någon heders förmån för the an- dre och kallades Capitalares, At fyfslorne måtte gå få mycket fortare, antogos af Le&o- rerne tvänne till Notarier, fom hade af Conliſto- rio fin färfkilda lön, och borde then ene fva- ra till alla arender i We/fmanland then' andre 1 Dalarze, Om Conſiſtorii handlingars ſamman- fökande och noga förvarande, var han högſt angelägen , hvarioxe ock i the Preſtehus, thit ' man kunde tänka några fådana ſaker kommit', noga underſökning ſKedde. Så hände, t. ex. hos Joannes Jona Kyrkoh. t Möklinta, ſom fordom varit Domkyrko - Syflornan , och hos Stephanas Olai Bellinas , Paftor i H usby och Bi- ſkop Bellini Son, hvarigenom mange gamle documenter kommo til rätta. I Förſamlingar- nas Acter upföktes lyen gamle bref och Hand- lingar, och till Archivi förbättrande aflkref- Vos uti en få kallad Copiæ- bok , hvilken än i dag i mångfallig matta är till nytto och gifver ' uplysning om Kyrkor och Preftebord , flun- dom långt tilbaka för reformationen, Biſkops- huſet, ſom tillförne ſett rätt illa ut, upbygde han näftan af nyo, utom thet at nâgre gamle murar här och ther ſtodo qvare, hvarföre ock till minne terraf, „hans ſköldemärke, en Kuda, 1 &en hugget , | fattes öfver ingången thertill, ſom tå thet ne år 173 - upbygdes , blef n&d- | tagit, men ännu likväl till en åminnelle forvaras. §. I 9. Thet i Stiltet at Och upmi god lag 0 råka I f0 1571 alt dan linge var tilricke Omftändighew Pane bvar hV&Yigenou lag kanns, Da Var ut algdras, — hit! verke kuar eter tt med altn benom hvil et konde 4 fom höls d 4 tl ep lte 1620 nn 8. - da Ved; fOfb& ttrin lune Ul. ſti dr hitd f&der fa' mam”l'l( ma i0 Ohh llernz — Thet är nu tid på att vi begifve ofs ut 1 Stiltet att anmärka vår Bilkops hushällning och upmärkfamhet på alla ſtällen. Utan en god lag och theſs verkfällighet, mäſte all ting råka 1 förvirring och villervalla. Then äår 1571 af trycket utkomna Kyrkolagen hade re- dan länge varit klagat öfver, att han hvarken var tillräckelig , eller efter tidernas förändrade omſtändigheter lämpelig. Hädan hade Bifko- parne hvar efter annan författat någre reglor, hvarigenom förefallande mål, på hvilka ingen lag fanns, eller ther lagen genom långlig va- na var utur bruk kommen, kunde rättas och afgöras. - Redbeckiss ſom märkte huru mycket häri verkeligen fattades, tog ſig förthenfkull ſtrax efter anträdet tillj Bilkopsämbetet före , att med allmänt famtycke författa viſſa reglor, igenom hvilka bättre ordning och fkick i Stif- tet kunde flå att vinnas. På förfta Preftemötet fom höls d. 6 Sept. I619, gjordes redan här- til en liten början. Men på thet andra, år 1620 in Sept, blefvo 16, Canones med allmänt - bifall vedertagne, fom icke litet bidrogo till förbättring och hvarjehanda oordningars affkaf- fande. Till exempel: ther ſtadgades om prediko- förhör, ſom aldrig tillförne blifvit hällne, hvil- ka i ſtäderne borde fke ifrån klockan tolt till fammanringningen i aftonfången , tå både hög- mällo och ottefångs predikan fkulle examineras, Skriftermål fkulle aldrig mer förehafvas , fom — Ne förik & ö — — förut fkett, under det tron eller mäſſan föngs, Kyrkoväktare, fom öfver alt icke funnos, blef- vo påbudne, m. m. — 1621 lades fju andra reg- lor härtil, hvaribland then var märkeligaſt, att Preſtamöte fkulle hållas två gånger om årety hvarom mera på ſitt ſtälle. Och 1622 åter tio andra , bland hvilka then var befynnerligalt , att hvar Paftör och Capellan blet förbunden att hvart år köpa en ny Theologiſk bok, och vila fig äfven med flit hafva läft then ſamma. Men ſom thetta alt äntå icke var tillräckeligt och Bifkopen I anledning at then Liffländfka vifitation fom honom blef anbefalt 1627, hvar- vid honom àlades, att författa en Kyrko-Or- dinantia » tog ſig före , att utur 1571 års Kyrko- lag, andre federmera utkomne Kyrkoftadgar famt hvad eljes nu i Welterås Stift färfkildt til god ordning öfverenskommit Var ; göra ett for- meligt ſammandrag: få ehuru thetta egenteligen - var upfatt till Liffländfka förfämlingarnas tjenſt, blef thet likväl federmera til efterlefnad i Stif- tet a), ehuru allenaft i MSS., vVedertaget och nyttjat, tils Bilkop Laarelius gjorde ett nytt och förökat fammandrag b). - Tilläte rummet, fkulle thet icke vara af vägen, att itur theffa Rudbeckii Kyrkoſtadgar utdraga åtfkilligt , ſom | ' S både 4) Ar 1632 blef thenna Kyrko⸗Ordinantia på Preſte- mötet uplåfen och approberad. SE b) Thetta Laurelifka Sammandraget, ſom ock i MSS; ånni mångeltådes i Stiftet finnes, kom dock aldrig till någon full efterlefnad ; faft thet vann mycken ap- probation af Kegeringen på Riksdagen 1604. M 3653 ele⸗ Jnig Lö både kundei anfeende till förändrade tider och ſe- der , roa och äfven förrjena upmärkfamhet *); men för vidlöftigheten ſkull, nödgas man lem- na them ſom i fådana mål äro curieufe ; att i fjelfva MSS., fom dock nu är rart , bättre ut- röna, huru god lagftiftare han varit. Om hans ſätt at ſkipa lag och bringa honom i verkftäls lighet, mäſte något anmärkas. Härom kan alrabält dömas af the acter han efter fig lem- nat. Ther är mer än nöjfamt at läſa them; ty med all upmärkfamhet är omöjeligt finna; at någon gång egna afligter ; veld och vän- ſkap fått råda. Om få varit, fkulle thet lätt kunna ſes, emedan fakerna tå ej blifvit infvep- te 1 konſtiga formaliteter, utan helt nakne i fitt ſammanhang föreftälde, Sâ vän fom ovän fick hvad honom tillkom ; antingen thet var godt eller ondt, Man kommer härvid ihog hvad . iom hände med Mag. Zen. Palma i Fahlun; hvaraf, fåfom en fpeciel caſus, alrabäſt kan dömas om vår Bifkops ovåldighet. : Han var à 2 Rad *) Rudbeckii Kyrkoſtadgar innehalla fòljande Capirel: 1 Om Guds ords predikan och Chriſteliga lära. 2. Om allmånnelig bön, . 3. Om Kyrko - Sånge 4. Om Dopet, 5. Om fyndaber och aflösning, 6. Om Herrans Nattvard. 7. Om Åktenfkaps 8 Om the fjukas beſôkning. 9. Om the dödas begrafning. 10. Om Preſter och Prådikoåmbetet, II. Om Bifkopar, 12. Om Preſtamôte. 13. Om Viſitation. 14. Om Probſtar. 15. Om Kyrkor, thels egor och inkomſter. 16. Om Klockare, 17. Om Scholar. 18. Om Capitel eller Conſiſt. Ecclel. 19. Om Hofpitaler och Sjukftugor, &s Rudbeckis intime vän, och hade från lingre tir der thet varit; men tå en hop felaktigheter , them man nu icke vill upräkna, emot honom angofvos, halp vänfkapen icke. Han måtte från både Preft och Pattorat , ehuru mycket, fom af et Radbecku egenhändiga bref ſes, thet ömade Bifkopen fjelf *). Laglydnad, fom med onäpſta fel icke kan beſtà, var honom kära- re än alt annat. At vrida honom med mutor: var omöjeligt , icke eller till nàgon del räde-. ligt att förföka, ty fådant bekom ganfka illa, Ericus Peiri, Paftor i Ramnäs förfökte en gång muta ifrån fig partes på Preftmötet ,; och fän- de Bilkopen en ged göddan flar, ſom orden i hans bref lydde ; men ftuten gick hem och Herr Erich blef för fin tilltagfenhet , jämte någre an- Are fel, fufpenderad. Man fkulle af viſſa om- ſtändigheter ſom then tiden paſſerat, Kunna döma om för mycken af honom brukad fträng- het; T. ex, at Prefter fattes i proban ; atthe ſom 8y I ert bref till M. Sam. Malmenius i Tuna, fkrit- ver Rudbeckius härom Tåledes: I bidien för Mä- ſter Jon i Fahlun: hvi gôren i thet? veten i icke hurudane vånner vi varit? Skulle jag icke hjelpa offenteligen af predikſtolen måtte afbedja fel , honom , om han ſtodo till hjelpandes 7 Men ed, ' ämbete , lag och ſamvete förbjuder mig att 1c ige- nom fingrarne. Helſen Måfter Jon och ſâger ho- nem, att jag icke kan ſättja en fläck på mitt ämbete för vår gamla vånfkap [kull. Bidien ho- nom tåleliga lida fitt peen y men att thet ej må lända honom till eevårdelig fkada, utan han pä nägott fått upråttas igen i ſinom tid, tberom Kall jag mig ombe flita. Oita 0M fom tu knapt anfes therföre; m. m, Men man maſte döma om fträngheten efter tå brukelige feder och lagar: när the ej öfverfkredos , var Krängheten icke Bilkopens utan lagens. När fakerna handterades med få rena händer ; Kun- de ej annars fke, än at lagen fick fin gilla gång , och ämbetsmannen dubbel myndighet, then han dock aldrig miſsbrukade. Ly Oan- fedt hans räd och mening blef merändels an- ſedd för then bäfta , var dock längt ifrån at han med myndighet ville påtvinga nägon at tänka lika fom han. Man fer tvärt om huru han icke allenaft hört, utan ock begärt höra andras meningar, på thet hvad bäft och med lag enligaſt vore , få mycket fäkrare måtte an- träffas, . Therföre tå vigtigare màâl föreföllo. at afdömas , Var han icke nögd at rådföra ſig med the vanlige Capitelsmännen, utan inkalla- de ock the på landet boende Capitulares till råds, Ja, ther fakerna talde upfkof., hände ofta at the till allmänna Preſtmöte uppfkutos, tå hvar och en af Prefterfkapet hade frihet at fäja ſin mening. Särdeles hände thetta med Preſters befordringar till- Paſtorater, Probſtars tilllättande, m. m, hvilka mål fillan annerledes, än på Preftemötet, med allas bifall blefvo af- -. giorde. Som thetta alt å ena fidan utmärkte en alt för liten lyſtnad at enväldigt göra och lå- ta , få teknade thet ock å andra ſidan en beſyn- nerlig förfiktighet , at i kinkuga och omdö- men underkaſtade màâl, afvända tillfällen till the omilda utlåtelfer , ſom ofta öfver ämbets- àA 3 mäns 7 mäns rättviſaſte göromål otidigt maPe höras. Men Vi gå nu till något annat, §. 20. At hushålla rätt i Stiftet och &yra alt i fitt ſkick och ordning, fordras at i hela thefs vidd och till alla theſs omſtändigheter kännat. Gan- fka liten hjelpreda fann vår Rudbechius för fig i thetta màlet, hvarföre få i anfeende till ho- nom fjelf, [0 h för efterkommande, thet blef angeläget, at ſtälla thetta i behörig redighet. En geographiſk belkrifning öfver Stiftets Sok- nar, theras belägenhet och gränfor, Kyrkor, hemmantal, med mera, var till thetta ändamål nödigt , hvarföre ingen koſtnad och möda fpara des, at få then ſamma med möjeligaſte accu- rateſſe och noghet författad. Biſkopen hade fjelf: under ſina Vilitations-reſor härtill gjört en bör- jan, och finnas ännu uti hans få kallade me- moriali quotidiano, Chartor öfver en ſtor del af Stiftet, med hans egen hand författade. En General- Charta, inne fattar alla Socknarne i Weftmanland ifrån Öfter vid Björkeſtad, ther Stiftet: begynner , till Fellingsbro i Wäſter, ther. Nerikes Eandshöfdingedöme tager vid. Hon firyker i Oſter jämte Sagin upp till Sala ; och få till Möklinta, går fa.' på norra fidan fmbl.d Fernebo å? Norberg och vidare ut med Skin- ſkatteberg och väl ſtra Schedvi till Felsbro igen. En annan finnes ötver the Förfamlingar ſom ly- da under Nerikes Landshöf ſdinged' me, fåfom Nasby , Ervalla, Nora, Gr ythytta ; fquf;, Ljus- nars- — a 227 narsberg och Ramsberg. Utom thefs ſpecial- Chartor öfver nägra Socknar, fåfom Wäla, Kolbeck, Arboga, Felsbro, Nora och Linde. Men Bifkopens många göromål och korta vi- flande på hvart ſtälle, tillſtadde ej at han fjelf fortfor härmed. Antogs altſâ en ſnabb Student Anders Petriy Kyrkoherdens 1 Grenge Pehr Fol- kernii ſon, at med Biſkopens och Capitlets koſt. nad förrätta thetta arbetet, thet han ock åren 1632 Och 1633 bragte till flut, få at fullſtän- dige Chartor med fmå beſkrifningar öfver alla Stiftets Socknar till Confitorium blefvo inlefs vererade. Skada och ftar fkada är , at thefle med mycket annat , år 169 - tå Kyrkan brann, omkommo , emedan ofelbart therat mycket ljus om thet förflutna ſtätt at inhämtas. Härigenom men then borde med en nogare anteckning till ſina minſta omſtändigheter fullföljas. Okver Förſamlingarna och theras Kyrkor, preſtebord, egor, m. m. var tillförene aldrig någon full⸗ komlig och tillförlitelig befkrifning gjord , utom, någre: gamle inventarier , ſom ännu finnas, Och föga mer innehúlla än huru många antipendier, var nu en god grund lagd, äfven till Stiftets kännedom i Kyrkofaker och Eccleſiaſtique màâl; humeraler, Chorkâpor, rökellekar , gamla mäs= feböcker, m. m. funnos i Kyrkorna. Thetta var altför ringa , hvarföre Radbeckins inrättade en få kallad Matricula, ſom trycktes med viſſa titlar, hvarunder alt ſom till Ecclefiaftique= : ſaker hörde 1i hvar förfamling antecknades. Här blefvo. annoterade Byasoch gårdalängd 1 4 Sock- Socknarne tillika med folkelängder , Kyrkones betjenter, Preſte-Capellans- Klockare -och ther the funnos , äfven Kyrko -bord , med alla fi- na tillhörigheter i åker och äng m. m. In- ventarium få i löſt fom faft i theffa gårdar ,. Kyrkoherdens med öfrige Kyrkobetjentes lön och inkomſter, Kyrkans hela Inventarium , thefs upbörd och utgilt , äfven fom ock hvad i pen- ningar eller materialier kunde vara at tillgå. — yt Härigenom blefvo icke allenaft Kyrkornas till- hörigheter , få i löſt fom faft, jämte Prefte- borden, fom tillförne fkamligen blifvit fkin- - grade och ſtympade, bibehällne i fitt rätta fkick, utan fattes man ock i ſtând, at i en haſt fe til- ſtändet hvad œconomien beträffar i hvar för- famling, få at utan mycken efterfrågan man kunde fluta , hvad vid förefallande omſtändig- heter var till görande. Thenna inrättning var verkeligen en af the ſtora fom Ruedbeckias vid- tagit, och hafva hans Succefforer alt till Biſkop Carlſon anſett then för få nätt , ordentelig och nyttig, at the altid fölgt henne fåfom et mön- ſter i the inventarier fom vid General Vilita- tionerne blifvit hâllne. Till bättre ordnings vinnande bland folket, blefvo ock förſt genom vår Bifkop ordenteliga Kyrkoböcker inrättade, hvari Kyrkans räkenfkaper , födde , döde, gif- te, in-och utflyttande m. m. anteknades. Hade man i the följande tider varit äfven få mån om at fortfara i fådan accuratelfe, och förvara theffe böcker , kunde nu mycken nyt- ta och uplysning i hvarjehanda mål theraf vin- a ' — nkaas; aones OM ter hh gåtdar, ntes lön -. m, thels d I pell t tillva, pas till Preftes vir [ tta fkick, haf le tih hvar för gau tia ind mg vat in Vide | Bikop ee och e mot ordotass t genon 'mråftadfy dödöing. telntes ve M le & en ”Yt' cmf vir na$3 E x — - 329 nas; men när tilcyn felas, infinner ſig vards- | losheaen fom fördärfvar alt, och är till bekla- gande, at knapt någon Kyrka i Stiftet är £ ſtänd at upte fådane gamla monumenter; utom Weſterâs, ther the finnas alt ifrån år 1620, SYSr §. 21. Men icke nog at Radbeckias fåledes fatte ytre hushällningen. i Förfamlingarna i godt och behörigt fkicky han fåg faft mer therpå, at ock intet nmalle måtte tryta , hvarigenom fol- ket i fin Chriftendom måtte uppbyggas och Kkun- fkapen om Gud inom Stiftets gräntfor fortplan- tas. Såfom hit hörande bevis fär man förſt med alt fkäl anföra the flere Scholæ-inrättnin- gar 1 Stiftet, lom genom hans bedrifvande blif- vit verkſtälde. Utom ſtäderne Arboga, Kö- ping , Hedemora och Fahlun och en enda - Landsforiamlng, nemligen ſt. Tuna i Dalarna *), var tillförene ingen ordentelig Schola till fin- N5 1 nan- *) Thenna Schola i Tuna hade ſin uprinnelſe från then tiden, tå Tuna Bifkopar voro bekante. Thet år af gamle acter bevisligt, at redan vid 1560 en Trivial eller Cathedral Schola, fom vid fjelfva Bi- kops Såtet, hår var inråttade Man vet ånnu namn pà en mårkelig man M. Ericus Petri, ſom hår varit Rector, hvilken förut varit Præceptor får Konung GUSTAF then Förftas Ålfprm*[år. Med thcnnas Anka huftru Walborg - -. - var - thet ock fom Bilkopen i Weſterâs M. Erasmus . gifte ſig. Mänge hafva undrat huru thet ſetat i- hop att bemålte Bilkop tagit en Scholæmäſtare äns ka från Tuna, men faken år ej få underlig , når man vet hurudan Scholemàâſtaren varit. nandes. Hvad okunnighet therföre bland all- mogen, fom för aflägfenheten fkull ej hade råd at hälla fina barn vid theffa lärohufen, then tiden måtte hafva varit, är lätt at begris pa. Man vet ock af fäkra bevis, at thet Var ganſka rart, at bland gemene man finna nå- gon fom kunde läfa i bok och fåledes fjelf på något fätt törkofra fin kunſkap. Till at af- hjelpa et fådant Barbari, var therföre ingen annan utväg , än at tänka på nya Scholars in⸗ rättande , thet Raudheebius ock, få långt ſom möjeligt var , fökte at bringa i verket. Sale- des blefvo i alla Städerna 1 Stiftet ſädane lä- rohus uprättade , nemligen Linde, Nora, Sa- la , Sdter och Aveftad, hvarförutan Fablu Pæ- dagogie i en Trivial-Schola, till ortens ftörre begvämlighet förvandlades. I Landsförſam- lingarne mötte flere fvårigheter, emedan ingen tillgång var till lön och menigheten anfåg för en onödig nyhet at få fina barn bättre under- vifte än the vora fjelfve, åtminftone tyktes them för känbart, at fjelfve. bidraga något till en Scholæzmäſtares underhållande *). Således måt- te vår Biſlkop nöja ſig thermed, at allenaft 1 Aaunhktorps Och Felsbro Förfamlingar få en ſà nyt- tig inrättning faſtſtäld och vidtagen. Men utom hvad fåledes till barna = undervisningen vidgjor- des, var ock nödigt, at Förfamlingarne med *) Redan 1621 på Preſtemôtet blefve Paſtores påminte ar allkaffa onyttige Klockare af Klockareborden och taga Djeknar i ſtället fom kunde vara bå- de Pxdagogi och Klockare. * 4 ——0—0——— ltåc v0 f garn Ogö alt | fkull karel p0 & bragtes — Förlml m aban IOT, På kzm,'ap O lie A M I Tu pell, rhhet d all: I ejdale irohulkn, at Degm t thet var finna k es feltpå i atat öre Ingen holars i0 mrr [Om et. We⸗ hdane | Nwa, I Pabla Pr tens Kün ndsköttun⸗ dan gen anläg ſir a er⸗ ;R&QS ihem_ g0t tl en JFÖ”* måt 1ena& | ; en låe en vid en wdfrl()f ;garBC K tik ores Unin gch mbofd JC 7313 å tilräckeligare Preſtebetjening än tillförene blef. — VO förſed de. I mer än halften af Förſamlin. garne faknades Capellaner i Ruadbeekii förſta tid. Ogörligt var at en enda Preſt, färdeles 1i vid- löftigare Socknar, kunde hinna med at fköta alt Iom fig borde. Biſkopen begynte för then- fkull med all drift, infitta Capellaner på Kloc- kareborden, och ſtälla theffe Iyslorna på nå- gon faſtare fot än the tillförene varit. Saken bragtes ock få vida, at föga mer än ' 8 fmå Förfamlingar kunde vid Rzadbec/m död fäjas va- ra utan Capellaner , faſt federmera famma ſyIs- lor, på ſomliga ſtällen, blefvo åter på någon tid mdmoue, Alt thetta vitnar nog om hans nit at bibringa folket en redig och tilräckelig kunfkap i theras Chriſtendom; men man får. ock lägga härtill, hvad han berömligen om nya Kyrkors upbyggande och flitigare Gudstjenſts ”hållande på viffa ſtällen anſtaltat. I Ljasnarsberg , Grythytta, Fualfjö,, Såter ; Sala frad och Aveſtad blefvo Kyrkor aHn les af nyo, anlagde, at nu icke nämna Capellen Enbacka, 1 Tuna och Wdmus i Mora, famt Grenges Ca- pell, hvilket väl icke blef upbygdt ; men dock . frihet år 1630 thertill gifven, ” Andre Capell, fålom Mockf;ardc 1 Gagnäf, Boda i Rättvik , .Ah'usber s i Elfdalen, Tmn ſtrands i Lum,, Öije I Malung fingo tillökt Gudstj enft med fle- ra predikmingar om àret än tilförene varit vanligt. Somlige af the ofvannämde Kyrkor, fådane nemligen, ſom làgo för längt borta fran the F örlamlingar 5j hvarunder the forut lydé, : - £JOL- 332 gjordes till, färfkilda Paſtorater, fåflom Ljus- narsherg, Sdter och Grythytta, bvartill ock Sund- born med Gunnilbo få räknas, ehuru the förut haft Capells eller Annexe Kyrkor, Andre fin- go ſtändige Capellaner , fålom _7,4![_;5 och Sala. Och ſom BlikOpcn i alt thetta låg å ena fidan på folkets förbättring och undervisning, få la- gade han ock å andra fidan ſâ, at the Preſter fom blefvo antagne vid fådana Kyrkor, måtte med få tillräckeligt underhåll blifva törfedde, at the utan fuckan under tiggeri och armod måtte kunna göra ſitt ämbete. $. 22. At få theffa med flera fådana anſtalter i bätre gång , thertill hulpo thenne vår Bifkops täta och flitiga vilitationer i Stiftet, - Han bör- jade med them ſtrax efter fin hitkomſt och flöt ej förr at årligen refa omkring, än hans kraf- ter och tilll tötande kropps bräckligheter ej län- gre ſädant tilſtadde. Härigenom hände at han två gânger med ordentehga vilitationer gick Stiftet igenom , utan at theri beräkna hvad re- ſor han tillfälligt vis till några Förfamlingar kunnat göra. Thet vore nöjlamt nog at folja med honom på theffe Vilitationer, och fe ef- ter huru han på alla ſtällen lagar alt i ordning ock fkick , hvartill anledning nog gåfvos både af änhu ofnge Vzhtauons-A&er, och af hans memoriali quotidiano, hvari thylike faker af honom äfven blifvit antecknade; men thet tor- de blifva för vzdlofugt. I korthet at föja , lio* JH fan ej ab Iht hvad h lingar, ſin, uv biilva a iv och firafiade fom ma des, uar hederlig - tl Holp OM gåt 1022 1I gen påy kulle fke non ther | tbr lacr med theft k efm Q derlikte åoman Och Om era l in n eie mitic Målet, Syndare ther Pr Ln e lön dre fir ch Sada a bdan N (å l&- Prelet ? mält rledde, anmod nåalker I Bilkops - a0 bör” ch föt N$S kt&k* sa ha vad ter t lö hh 0 hd — af hf*un.s å han ej på viſitationer för några biaffigter : icke at rikta ſig felf, Ty ſant är, han tog emot hvad honom gafs både af Prefter och Förlam- lingar, men huru han använde thet , icke till ſin, utan publici nytta, fkall framdeles vidare blifva anmärkt. Icke heller refte han för at roa ſig och lefva i kräslighet och välluſt. Han ſtraflade icke allenaſt med orden thet öfverflöd fom - mångeftådes vid fådana tillfällen föröfva- des , utan ock i fjelfva”verket. En vils, eljes hederlig Preſtman, måtte en gång böta 12 dal. till Holpitalet, för thet på vifitationen hos ho- nom gatt för öfverflödeligen till. Redan år 1622 hade han på Preſtemötet allvarli- gen päyrkat, at inga öfverflödiga koftnader fkulle fke vid viſitationerna, och blef en Ca- non therom författad: Modus fervandas in ſum- - tibus faciendis in viſitationibus. Hans rätta atfigt med theffa befök var fåledes , at fjelf in loco ſe efter om alt tillgick fom fig borde och at i annat fall rätta hvad fom behöfdes. Han un- derfökte fåledes om folkets kunfkap i Chriſten- domen, och icke allenaft om kunfkapen , utan ock om fjelfva lefvernet, Funnos några på en- thera fättet felaktige , fågs med them icke ge- nom finger , utan blefvo the allvarligen med ſädan Kyrkoaga ſtraffade, fom then tiden var brukelig. Thet är mer än märkeligit at fe hu« ru nitilk. och accurat vår Bifkop var i thetta målet, Thet finnes ännu efter honom långa Syndare - regifter med egen hand fkrifna , hvari > efter Probſteriernas och Socknarnas ordning alle ' uppen- 334 — uppenbare ogudak tige äro uptecknade, merän- dels ock tillfatt af hvem the förſt blifvit an- vilne. Theſſe Förteckningar hade han akid med ſig pà Viſitationerna, och viſte fåledes ſtrax hvilka i hvar förfamling i fynnerhet bor- de etfterfrågas. Om Preſternas förhålllande få' i ämbetet iom utom, ranfakades på thet nogaſte, och undfluppo tbe minfta fel, fom eſter then tidfens feder kunde gifva anledning till förar- gelſe, icke tillbörlig cenſur. Till prof må man nämna hyad fom hände med Iſrael Andreæ Pa- flor i Orèdt. Han gick vid Vilitationen utan kasjecka och hade ätven hund med ſig i Kyr- kan på fjelfva Vilitations dagen , hvarföre han fick ett hårdt tilltal. Vaàra tider fkulle döma annorledes häröm ; men man måtte rätta fitt omdöme efter then tidens feder ; tå ſâdant höls oanfländigt och förargeligt. Kyrl xornas tillhörig- heter öfverfågos; jämte thet at Preſtebordens beſkaflenhet och tilltånd bäde i hus och ägor noga blefvo till rättelſe för framtiden befk rif- ne, få at Radbeckti Vilitationer lagt grunden till all théen redigbet och ordning, ſom ſedan i 1 Stlitet Varit till finnande. §. 23. Vid thet man nu talar om vår Bifkops Viſitationer, maſte man afbryta ämnet, hvad Stiftet angâr, för at beſkrifva en färdeles märk- värdig Vilitation, fom Kudbeckius, på hög Be- fallning i Liffland målte förrätta. Kyrkovä- lendet var i thetta Landfkapet i et ganfka flätt och och $ö Konun fåg ha h, i genon 1627 erbåll förlatt Welter balvand lus Lef fentys Comm Juume Copif lad, I h tl Thet | Om 1 N es dd utal p akt (ra axd adde f updf&g: hde D l i Uundel dé, ön han akil e flede nerhet bors bet nogale, eſtet tben : till förat: of ma man Andrtt Pa ”neu “ * han julle döma ; fita lt hdant höls s tillbör- bordc*l och foxfallt tillftånd , hvxlket tå then ſtore Konung GUSTAF AD JOLPH ville uphjelpa ; fåg han ingen i?mckehgaw till en få vigtig fyfs- la , än vår Bz%k()p 1 Wefterås. Han blet altfå genom Konungens Conftitutorial at d. 27 Apr. 1627 förordnad thertill, och begaf fig efter erhållen hög Inſtruction 1i 26 nguoa Ppuncter författad , ſamma år d. 14 Junii på refan ifrån VVeReras och fedan d. g Julii ifrån Stockholm, hafvande med ſig i följe M. Andr. Er. Dalekar- les Lector Theol. i Wefterås , M. Gabriel Hol- ſtenius Lect. Gr. Lingvæ, Chriftophorus Schilling COmminifter i Lundby, fåfom - Notarius, ſamt Joannes Elai Terferas och Svero Nicolai fålom. . Copiſter, D. Martinus Aſchanius Paſtor i Fre- ſtad, fåtom Ryſk och Eftnifk tolk , hvilket he- la ii?l&»ap d. 15 Julii till Revel anlände. Thet lönar mödan innan man begynner Heltva Viſitationens befkrifvande , att någöt anmärka om Kyrkofakernas tillſtänd här i landet, Sjelf- va Kyrkorna voro till flörre delen förfallne, Preftebordens ägor bortinappade, Prefterſka- pets lön ufel, at the maſte lefva ſom tiggare utaf nåd och therföre gma ſin tjenſt efter gad- aktiga âhörares behag. Scholar och Lärohus | ſaknades, Proftar och n*! ymmsamn öfver the andre Preſterna voro icke heller, utan hvar rådde fig fjelf. Ty ehuru någon tillfyn varit updragen then fom var Paftor vid then få kal- lade Domen , och Supern*xtm*rlnntvn 1 ſtaden Re- vel äfven tillmätte fig någon myndighet öfver LandsPrefterna , var ”theras myndighet likväl få ” > Jlärde ock ogudaktige. få liten, at om någon gick t111 råds med them, . fkedde thet ej fåfom hos theras Förmän, utan fom hos vänner. Preſterne voro ofta ufle 0- The flåfte kunde ingen Latinſk glola. Man tror icke at nu tör tiden kan lända till någons nachdel, at anföra några anmärkningar, ſom Raaheckins öfver thefle Pre- ſter gjort. Om Paſtor i Weifenften Georgius Frohn ſkrifver han: Sator, miles fuit, neſcit lingvam latinam. Om Paſtor Zacobus Pavo i Hallial: Neſcit ling. lIat. Callet Germ. & Eflon, ling vam, tres habet uxores. Om Paftor i Kegel Siephanut Badvitz : Nefeit lingv. Lat. mwclm: rabula &c. Af ſàdant Prefterfkap kunde ej kom- ma mycket godt. Therföre bedrefs af menigs heten afguderi vid ſtoder, beläten, i lundar och fkogs - Capell. — Dryckenfkap Oc,h lösaktighet föröfvades i högſta grad. När Bonden ledsna- de vid en huſtru, lom blef gammal och 1 hus- hållet aflägfe , tog han fig en ung ther brede- vid. The dölla begrofvos ofta icke i Kyrko- gården på Chmfcehgt vis, utan hvar thet beha- gades, hemma pàâ Akren, eller i ſkogen på hednifkt och vidfkepeligt ſätt. All ordning och Kyrkoaga var borta. Ahörarena talte emot Preften på predikſtolen , och är löjeligt hvad hände d. 23 Sept, i fjelfva Revel, under Rad- beckii thervarelfe, at mitt under thet Preften predikade, gick en Bonde utan för Kyrkodö- ren och bldRe på ſin fäckepipa. Utan at an- föra mer, ſer hvar och en huru tillſtàndet var, och huru nödvändigt var, at en allmän Viſita- tion tn till £ finde måt var , lm | Prefterkop lii infona | | theafer c | angå, jimt al hbvar Fö fraktande ar ilven ock Up k ager fouv Nar 3 Ryck ?hetma kalll Intet ('Ompm them tbe dor 9a hr lamman ikie la | /fndrm 3 EX therag € 00 fo leE t H&m mi he utan twt 51 tOUO fma | * 6 ,eltem i N ln åra N n ed | jM e ly Dillr ue oc het 199 ; l ö = 3² tion till fådana ofeders och oordningars affkafs fande måtte hàllas. När nu Biſkop Rudbeckius var , ſom fagt är, ankommen , fkref han ſtrax d. 18, 19 och 20 Julii bref ut till famtelige Preſterſkapet i Revelfke Stiftet, at till d. 30 Ju- lii infinna fig i Revel och hafva med fig alla the acter och handlingar fom Kyrkorna kunde angå, jämte fyra bofafte män , til det minfta af hvar Förfamling. Prefterna i fjelfva ftaden, fruktande at theras lilla myndighet fkulle lida , äfven ock upftudfade af Magiftraten , fom vil- le agera fouveraint och ej eller gärna fåg fin magt 1 Kyrkofakerna förfvagas, giorde emot thenna kallelle åtfkillige invändningar och ville intet comparera, förebärande fina privilegier , them the dock aldrig gitte framvifa. Offente- liga fammankomfterna begyntes d. 6 Aug, med vidlöftige ; Latinfke tal, få af Bilkopen föomr M. Andreas Dalekarlus; men Stadsprefterfkapet med theras Superintendent M. Weftringisas , infun- no fig icke förr än d. 9 Aug. tå disputatio Sy= nodalis blef hållen, men förfvunno fedan på nytt. Härvid hände något löjeligt , fom man må berätta: Trenne Capellaner af thetta följe , utan tvifvel intalte , voro få näsvife, at the intogo fina rum vid bordet , hvarvid the gam- le Prefterna och Probftarna borde ſitta. När tà Bilkopen fåg , få lyda orden i fjelfva Rela- ”tionen , Probſtarne ſtâ på golfvet, ſade han ”till en af Capellanerne ſom intet fkägg hade: ”Ta juvenis difcede a menfa , & relinque Seniori- ”bas loxum. När tå the två ſom ytterå fåto ; X a DÅd I ”hade upftigit och fläpt the andre fram om 'ſig, ville the äntå tränga ſig till bordet. Tå ”fade åter Bilkopen: Vos Sacellani eſtis, occupate alia loca, nemo vos ad menſam invitavit. Difci- ”te deinceps modeſtiam in congresſibus. Och målte ”the med blygd vika ifrån bordet.” Vid ſyno- dal Disputationen præſiderade förfta dagen M. Andreas Erici Datekarlus, men then andra M. Gabriel Holſtenius, tå äfven the tvänne af Bi- ſkopens medfölje , Zoannes Elai Terſerus och Sveno Nieolai, till lut opponerade på græki- ſka, hvaröfver the olärde Eftniike Preſter rå- kade i mycken förundran och häpenhet. Men at berätta huru Biſfkopen fökte afgöra och bringa till flut the ärenden, ſom i ſynnerhet blifvit anbefalte, gjorde han ſtrax vid början af thenna ſammankomſt ſig underrättad om Revelfka Stiftets befkaffenhet , och gaf befall- ning ut, at Prefterna med fina fkrifteliga Re- lationer, hvar öfver fin Förfamling fkulle in- komma. När tå theffe Relationer influtit och tilſtändet befanns fådant, fom man förut i kort- het befkrifvit , afhandlades åtfkilligt ; fom til brifternas botande kunde pröfvas tjenligt. Här tänktes på tjenlige medel, hvarmed Kyrkor, Gymnaſier, Scholar , Hofpitaler , Superinten- denter och andre Prefter kunde nödtorfteligen underhållas ; emedan tionden längſt för thetta var af Adelen från Kyrkoftaten indragen: Om Kyrko - Prefte -och Klockarebordens förbättran- de: Om riktiga Kyrkoräkenſkapers inlefvere- rande , fom på hela 30 åren icke ſkedt: Här S tilſattes — l Stad M ee eil liko VarC ev & I. M tilſattes Probſtar, ſom förr på lång tid ej va- rit , och Stiftet fördeltes i Contracter. Nöd- vändigheten viſtes at en ordentelig Biſkop els ler Superänterdrnt at Konungen matte förord- nas. Emedlertid tils thet ſkeclde, fkuile then ſom Konungen på Domen förordnat, hefatta ſig med Kyrkoregimentet 1 Revelfka Stiftet , och ingen annan: Probſtarna fkulle ock vara thennes medhjelpare i Capitlet: Preſtmöte bor- de årligen halms fom härtils blifvit förfum- mat. Tjenliga författningar togos, hvarige- nom bde Preſter och Ahörare kunde hållas i ſina (krankor: och gudlöshet med inritade alle- handa ofeder forqvaijas till hvilken ända thet af Bilkopen gjorde ſammandrag at Kyrkoſtad- garna, hvarom till örene är talt, gillades och. vidtogs, hvilket alt i form af et Syr 1odal- be=- flut upfatt , af Vilitator med famtelige Eſiniſke Lands rrelerkape underſkrefs och gillades till obrottilig efterlefnad. The Revelfke eller Stadſens Cênfſtorii Preſter voro allenaſt mils- nögde, och ville på intet fätt beqväma fig, e- huru ;*ål&(,*pen både genom bret och munteli- gen confererade med them. An ropade the på privilegier fom aldrig upteddes, än på Ma- giſtraten, ſom tillika med them utgjorde Con- ſnorin m, och utom hvilkas vettikap och näre varo the ej kunde inlåta fig i något: än på Revelfka. Förfamlingens inv""mehga tilltånd , at 6 någon Reformation betarfvades , med me- ra thylikt. Omlider efter mycket Winkande måtte dock Confiſioriu m d. 24 Sept. compar era, tå tå Bilkopen lät them höra hvad Inſtruction han af Konungen fått och bad at the med honom mu ville gå in uti nägon rådplägning. Super- intendenten W'eſtriegius fvarade härtill i förſto- ne ſig vara beredd ; men ſedan Borgmäſtaren Johan Derenthal hviſkat honom i örat, vände han om fpråket , och lät förftå at Revelfka Förſamlingen ej behöfde någon Reformation, Borgmäftaren började äfven ſtrax therpå at excipera mot Bifkopens inſtruction, at han icke vore ſtäld ſpecielt på Revel, utan på Eftländ- fka Förfamlingarne , hvarföre han förmente then ſamma vara intet gällande. Et få litet bety- dande inkaſt uplöſte Bifkopen ftrax , emedan Revel låg i Eftland och Inftru&ion var fäld till aniverſos & fingulos in Eſthonia fideles ſubdi- tos; men han framfor lika fullt i fin obetänk- famhet , och utlät fig dock till flut, at oaktadt han ej ville tillåta någon efterfyn i Revels Kyr- kor , i kraft af Privilegierna , fkulle han lik- väl uti rådplägningarna om Landsförfamlingar- na vilja vara tilltädes, dock ej fom Kongl. Majts ſubditus, utan amicus. Biſkopen fatte tå up på Latin några frågor angående the få mycket åberopade privilegier och begärte Con- fikorii fvar. Borgmäſtaren tog emot them och fade ſig ſtrax vilja fvara; men i ftället at fvara till faken , begynte han låta fe fin Gram- maticaliſka kunfkap, at explicera och refolvera them, begynnande fåledes : Conſiſtorium dicitur a conſiſtendo &c. Tà han nu åter blef tilfagd at afftå med flådant gykleri och fvara rent af, : mãtte Onban hom uu z földo — vikaren vånde velka M på db p icke Hlinds e thed meda ; hild j j ihdls etänk sktadt p lik ingat« .OU%L h ie lå eL0M chem let 2 Gra olverå dM agd Ia hH waͤtte r⸗ mätte han taga then utvägen, at han ville communicera frågorna med rådet, fade fig dock vid bortgången ej hafva i finnet at meå Biſkopen communicera några Privilegier. Rad- . beckius dref dageligen therpå , at få ſvar, thet han för Konungen kunde upvifa , och tå Ma- giſtraten med Prefterna omlider ej längre vä- gade dröja, kom från them et fammanrafs. o- underſkritvit, utur jure Canonico ; men icke thet minfta , hvarmed Magiſtraten eller Confiftorium kunde fåfom underfåtare (ſkydda fig från höga Öfverhetens tilllyn , äfven i Kyrkoſaker. Bi- fkopen återfände thetta , at åtminftone få thet underfkrifvit ; men Borgmäſtaren höll fig undan, och Superintendenten urfäktade fig , at han ej kunde görat innan Conful thet gjort. Vägra- de ſig äfven Conſiſtorium till flut at göra Ko- nungen någon trohets- ed. Så flöts thenna roceflen , men Rudbeckius hade ock en annan thylik med Landtrådet och Adelen. På Pre- ſternas ſammankomſt var delibererat om medel hvarmed Kyrkoftaten kunde uphjelpas, Biſko- pens Inſtruction af Konungen innehöll äfven, at han fkulle handla med Adelen om Kyrko- tiondens återgifvande till detta behof, hvilken the föreboro fig redan i Påfvedömet med pen- ningar hafva löft åt ſig från Preſterſkapet. Nu ehuru Bifkopen ofta yrkade therpå , at veder- börande mårne kalla Landtrâdet tillftammans , at han med them måtte komma till tals , drogs tid efter annan ut thermed — tils d. 18 Sept. tå han med et vidlöftigt och rörande tal före- | X 3 : ſtälde 4 2 å — ſtälde ämnets vigt ſom nu förehades, och ther- efter öfverlemnade them Ppropolſitionen på Kongl. Majts vägnar, hvad utvägar til Kyrkovälen- dets uphjelpande vore mojelige at vidtaga. Then 3 Oct. kom Adelens (var härpå, hvari thet måda gick therpå ut, at förringa the fel- akti heter, fom vid Kyrkoväſendet Dlikvit⸗ an- märste ; men at fkaffa någon böt therpå vite. the icke, àätminſtone kumde the til Kyrkors, Academiers, Scholars, m. m. uph jelpande , ej gå in theri, „ at lemna något af tionden. Biſko- pen ſvarade bärpa d. 4 Gct. vilte them theras obillighet och begärte med famtelige komma till tals, tå han ville them nodvindigheten både at thet ena och andra föreſtälla. D. & Oct. kom fvar härpå tullt med ovett , hvari the icke allenaft ' undanbedja fig at vidare i få- dana ärenden blifva molette rade , utan ock af- ſäja lig alt vidare lamtal. Biſkopen gaf hi!'pd famma dag et ganiſka allvarfamt (var, och bad them ännu belinna ſig, at något till faken kun- de blifva vidgjordt ; men fedand. 11 Oft. et rykte kom ut, at ſienden v var infallen i landet, feck Adelen hemlof, och vidare coaåercnwr afftannade. Således ehuru Biſkopen hade fått i befall- ning at vilitera bide i Eſt- Ingerman - och Liff- E land thetta äret, hände genom Revelſka Pre- flerfkapets och Adelens maͤnga mvändningar och theraf förorfakade tids utdrigt , at han ej fjelf vidare kunde komma at färdas. Emedler- tid ac dock något godt i denna delen måtte ut- l&ftåu, ratt på « Ån lin ma till dent Men den Mt vi fherif STAI W&f en Vann rättas , ſände han d. 14 Sept. Superintendenten på domen i Revel Nicol. Gaza tillika med M. Andreas Erici Dalekarlus , ſamt Chriflopher Schil- ling åt Narven och Ingermanland, at ther ſam- mankalla Prefterna , efterfråga Förfamlingarnas tilltånd , och ſtälla fakerna 1å i ordning , at the fedan få mycket kortare måtte kunna afgöras, om hvilket ärende han äfven till Superinten- denten M. Hermannus Samfonins 1 Riga fkrefs Men fom årstiden genom Eſtniſkka Stän- dernas och Preſternas förvållande redan var förliden: Gouverneuren öfver Liffland äfven ej ville råda till längre bortovarelfe , affärdade Bi- fkopen d. 15 Od M. Gabr. Holſtenius till Preufen at ther göra berättelfe , huru alt aflu- pit. Han fjelf med fitt öfriga följe afreſte från Revel d. 16 Ock. kom till Abo d. 234 lade theriffån d. 30 och kommo d. 5 Nov. til Stockholm, juſt ſamma dag ſom Konung GU.- STAF ADOLPH kom hem från Preufen, för hvilken han gjorde reda om fitt värff, och , ehuru fakerna icke aldeles efter önfkan aflupit , vann therföre Konungens befynnerliga nåd. 8. 24. N Vi äre nu återkomne med vår Bilkop till Stiftet, at vidare anmärka en hop omſtän- digheter , fom i thenna berättelfe ej böra för- tigas. Hans fätt at förſe Stiftet med nödige Prefter , torde förſt böra beſes. Hvad anſtalter han gjort till tjenlige Preſtmäns anfkaffande, kan inhämtas af hvad tilfälligtvis redan i 13 $år Y4 an- | » anfördt. Thet allena bör tilläggas , at Stiftet genom Ruabeckii förforg förſt blef författ i thet tillſtänd, at thet kunde hålla ſig fjelfe med Pre- ſter, utan at intaga främlingar. Förut anto- gos utan fkillnad, från hvad landfkap the vo- to , alle ſom fig till Prelleämbetet anmälte, och njöto, allenaſt the ad titalum eccleſiæ Aro- fienfis Voro, efter then tidens talefätt , ordine- rade, 1 Stiftet ſamma befordran ſom infödde: Hvadan thet ock kom , at i I6:de och början ” af 17: de Seculo, få många Småländningar, WeltGöthar , Wermeländningar , men i fynner- het Norrländningar , innehaft Preftefyfslorna i Stiftet. Men ſedan Scholeverket med Gymna- ſium och alle öfrige inrättningar kommo i gäng, få at Stiftets barn hade bättre tilfälle och mer upmuntran till ſtudier, fes at inga främ- mande mer Dblifvit antagne. Alle fom till Prefter fkulle ordineras , måtte i nogaſte måtto både 1i theras lära och till alla Lefvernes om- Rändigheter, underfökas. Man finner ännu i- gen förteckningar på ordinandi för flera år, them Ruadbeckias med egen hand fkrifvit , hvari theffas ålder, föräldrar, tiden huru länge the ſtuderat, orterna hvareſt the, ſtuderat, m. m, aro uptecknade. I fynnerhet var han ganfka noga med them, ſom utrikes vid främmande Academier ftuderat , hvilka för ordinationen måtte gilva fina fkrifteliga förbindelfer ifrån fig om fin renlärighet. Thet är ock anmärkt, hu- ru rätt månge af them , fom in examine ej kun- nat fullkomligen göra reda för ſig, blifvit reji- = cierade a Wiftet latt 1 t med P ip the vo anmile, sclefa Ara t, e 1 infödde; ch början ndningar, niFoer. Ivslom I komm I inga Yå fom til le Måtld artjes OM - r åE ſera ä j fvit, bvan znge IÅ pat, M Å g n främmme dimninen mårkls i ee hr j eY cjerade 275 cierade. Ordinationerne fkedde merendels vid Domkyrkan , 'dock vid 'befynnerlige tillfällen finnas the ock hafva fkedt annorſtädes, fåfom 1 Tuna, Arboga och Felsbro 1623 för peſtens ſkull, 1628 1i Rättvik och Skedvi, 1631 i Alfvedalen, 1636 i Arboga, äfven 1639. Eden eller then tå få kallade Obligatio Ords- nandorum, hvilken af Rauabeckius blef införd, aflades ej vid fjelfva ordinationen , utan i Con- filtorio. Ingen blef väl vigd till Preſt, fom icke hade vift ämbete , hvari han kunde in- fättas ; men thet var likväl brukeligt , at ordi- nera Diaconos eller halfpreſter fom hade lof at predika ; men gingo ännu i Gymnaſio eller vid Academien. Utom thet at thetta var en fed från gamla tider, låg ock nàâgot hushållsgrep therunder , at genom thetta förfta Diaconats- ſteget, bibehålla fkickelige ämnen vid Prefta- flåndet , och förtaga vägen at få lätt kunna flå fig till annat lefnadsfånd , hvilket then ti- den, tå ännu var brift på goda ſubjecta, al- deles var nödigt. Af thenna vår Biſkop blef- vo till thetta Stiftets tjenſt 180 Preſter ordi- nerade. Eljes hvad angick Prefters tillſättande vid ledige fyfslor ; är thet vift , at både ålder och tjenfleår , dock förnämligaſt fkickelighet , af honom blefvo anfedde, Thet var en ful o- fed hos många then tiden ; at få fnart et äm- bete var ledigt , lupo the omkring i Soknarne och fkatfade fig Böndernas bomärken , hvar- med the foro till Capitlet och ville hafva full- magt. Thetta affkaffade Radbeckins ; näpfandes A Å them 34446 — them alfvarligen, ſom på fådant olagligt fätt fo- ro fram. Theremot ſtadgades, at ingen måtte underſtâ ſig at ſöka Förfamlingens kallelfe och inſtälla fig at låta böra fina ämbetsgåfvor , med mindre han af Conſiſtorio vore förut anfedd för god och förtjent till ſyſslan. Med hvad förſigtighet han eljeft befatte Paftoraten är re- dan anmärkt i 19 $ och behöfver ej här å nyo uprepas. ö 6L. 25. Huru Preſtamöten af vår Bilfkop blefvo hållne förtjenar ock at ihogkommas. Then förre tidens Preftemöten äro ej ſtort bekante , thet vet man hkväl at något lamt tillgick med vederbörliga öfningar, få at ock i thenna de- len någon förbättring var af nöden. Thet ſyn- tes för litet at Preſterſkapet allenaſt en gång om året kom tilfammans, hvarföre 1621, af tå förſamlade Clero blef beflutet ,. at Synodus fkulle hållas två gånger , förſt om Botolphe- mdſſan för Stiftets Capellaner , fedan om Mäår- måffas för Paſtores. Thetta continuerade fedan i hela Radbeckis tid ; men blef therefter fåles des ändrat, at Synodus Paftorum & Commini- ſtrorum väl hölts färfkildt ; men hvarthera al- lenaſt hvart annat år. Et Capellans möte ſom Bifkopen höll år 1627 är värdt at något när- mare befkrifva. Thet ſtod ifrån then r Junii till d. 25 i famma månad. Förut voro allenaft tillfatte tre Concionatores, fom hade tid at be- feda fig till the förſta dagarna ; men utom thés- ſe måtte hvar och en vara tilreds at predika N N | — öfver ; ötver I lades, de i tl Jocus | var fra tillant the bor et ſtrin till follk och blef in rätta Odinar dagar, Bilk()pc felf kr I Synod kdian, des på l Alla ordr Och haq ha och ,renden, QUndOm in IQÖF fkape Minna | Påtänkt er mv Under ' Sen till M Och lt Yä'z':af()» ingen titte kallelle o äfvor , med örut anknå .ud hV&d raten är en ej håt å n0 dkop d bletvo ms Then jort bekatte, ; tllgjckned + henm & en Thet lyt uh en g fe 10215! d at SVHOd Y Bo!a e hn OM p Mör l vende En Cetettt H Cni- D nnte a au g 1 hefl JM? ldp *malbe né . o UL par — — = S S zie — 347 öfver hvad ämne honom tre daO'ar förut före- lades. Hafenreſferus var then Auctor man fölgs de i theffa möten ; men ingen fick veta hvad locus han fkulle reſponde ;ra före, innan han var framkommen till Weſterâàs. Oratores, 24 till antalet hade ändtehligen förut tått veta, hvad the borde drifva för ämne. Thetta var fåledes et ſträngt prof; men therigenom kom Bilkopen till fullkomlig Kännedom at Stittets Prefte rikap, och blef i frånd at befordra hvar och en efter fin rätta förtjen& och Kkickelighet. Eljes höllos ordinairt thefſe möten ej mer än i tre a fyra dagar. I Synodo Paſtorum præſiderade altid Biſkopen för färfkildte disputationer, helf fkrifvit , och Paftores Reſponderade. Men ſom han i Synodo Sacellanorum förde Probſtarne præ- ſidium. Utom the vanliga öfningarne töreha. des på theffa Preftamöten alle shanda ärenden - fom rörde Stiftets och Förſamlingarnas bäſta: Alla ordningar och författningar granſkades här, och hade hvar och en pllfa!le at fäja fin tan- ka och mening. Sina göromål och Vigtigare ä. renden, fom 1 Conſiſtorio blifvit. anmälte och Qundo_m till balfs afgjorde , föredrog Biſkopen à nyo vid thefla tillfällen, at inhämta om Prä- ſterſkapet - tl thervid kunde hafva något at på- minna , eller gifva bättre råd, än thet redan påtänkt var. Således aflupo theifa möten un- der mycken förkofring i ftudier och bokvett, under inbördes förtrolighet och nöje ; verkeli- gen till Stiftets och För famlingens ftora from- ma och batnad, thet mec mängfaldige beſyn- nerlige — 348 E , er C ändigh de be- nerlige händelfer och omſtändigheter kunde b S?fgsl;geoma?nfnk finge bruka få mycken vidlöftig- het. S. 20 . At Rudbeckius ſkickat ſig ſom en god Biſkop, torde, af hvad nu anfördt är, nogſamt ſoniaz Icke mindre redelig medborgare har han ari och et ſtöd för fitt Ständ, hvilket han på S många och täta Riksdagar han b:v;_&zä:i , ly e_ ligen lagt à daga. Af hans egenhän . n⸗ notationer fes , at han varit med på Riksda garne 1621 , 1622, 1623 » 1624 , 16253> 633 » 16342 1629, 1630, 16323» I ig;;, 1636 » 1637 » 1638;, 1639 och 1640, fom var then fifta han. förmåtte biviſta. Om han . | ta R illktädes , vet man icke. Thet fkulle vara a in man i theffa göromålen kunde fol-l- 'a.g vår Radbeckius efter , emedan ingen tvifve gi'r at hans förligtighet , flit , drift och redlig- ,”. O het i the vigtigafte ärenden , gåfve et ömnigt | ä ' m; men briftande öjlamt ämne at tala om; men brilta D handlingar affkära thetta tillfället. Rudbeckius ſom annars var noga theri at up- teckna alt, har i denna delen gätt ifrån ſin vana. Icke thefs mindre, fom likväl vid 1638 års Riksdag något finnes af honom antecknadt om hans göromål, hvaraf kan Qtråas nan vid the öfriga ej varit fåfing , torde Bin eæj falla obehagligt at höra therom vår F ; egna ord. Han berättar ſig nemligen "I. i g "men afſtält och af bedit at beflutet blef något Jin. äàgon fö lan varit på någon förut eller thefs emella — ndrigar | | - "deles at. ”gen på I ”frälles rb ”na året, I ”Spannemå ra Joban I ”om fn ha 7et anorck "koppar till "åt Sacellann "faf Sb mi bade, b0 palo: ” m tl byggn'u - ”Dalarna? PQ vecka I linge, b hålande och UE ÅVa y €0 årefk ikattmä&aren han koifvg then tie | | ka lkvil e | med litet, & Rn Veta h Rdagsmöa ör ' kuntebes vidr x Bikop, t könjas, r han vart han på tie fat , tydes ndiga ä 2 Ms A 10851 E 1634 ) och 1M0 ivilla, On * vark le vara ar kunde föl en tyifvel — )m Iedh(* a Ommgt o bellande a tillalet hen at Ip ”lzndrzgare än thet i förftone var ſtäldt. Särs deles at Prefterne blefvo med Tionderäknin- ”een på åkren förfkonte. Theras folk under '”fralfes frihet i utfkrifningen , fålom thet förflut- ”na året, hållne. Rectores och Le&ores med *Spannemalsh_]elpen förfkonte. - Theſsutan fva- ”rat Johanni Durao på hans ofanna berättelſe ”om fin handel +). 2. I fynnerhet hvad Stif- ”tet angick , fkaffat bref på 11 Skepp: d Tak- ”koppar till Domkyrkan af Compagniet: Bref ”åt Sacellanus och Klockaren i Staden at àter- ”få af Slottet then Spannemål, fom the en tid ”mift hade, Bref på 12 tr Spannemal till Gun- ”pnilbo paſtorat. Confirmationsbref på två byar ”ifrå Tuna till Torsånger. Bref Pà förökning ”till byggnings- och Vinfäden i några Soknar i ”Dalarna.” At få alt thetta välafgjort allenaft på 8 veckors tid, ty Riksdagarne ftodo tå ej få länge, berättar han hafva koſtat trägit an- hållande och mycket lopp till åtfkilliga promo- tores , äfven, thet man för ro fkull må näm- na, en ärefkänk af två tunnor figtmjöl till Riks- fkattmältaren , till Secreteraren en tunna och hans iknfvare 1 Riksdaler, | Således var ock then tiden ſant: Manera crede mihi &c. faſt fol- ket likväl ej var få glupfkt , utan lät nöja ſig med litet. Faſt man nu icke få omſtändeligen kan veta hvad Ruabeckius 'på the öfrige Her- redagsmöten haft för händer, kan man likväl i allmänhet fäja ar han icke varit fa.fano' I : ſyn- *) Om handeler med Syneretiſten Duræus, ſe hvad ne- | danföre blifver anmärkt, : | fennerhet har han mycket varit anlitt vid åt- fkilliga Memorialers och Skrifters författande, | Han genom hvilka flåndet öfver the allmänna ären- den fkolat yttra ſig. En myckenhet egenhän- diga concepter af fådane A&er, hvilka ännu finnas, utvifa både- hans infigt och thet för- troende man i allmänheten för honom hyſt. vi få ej i them*a berattelfen fo,bxga the_ Re mxonsmal och ſiridigheter, föm vår bilkop. innom ſtiittet haft at göra med. At i hans förſta tid Judifk villfarclie varit å färde, är re. dan tilltörene anmärkt, then ſamma forivann likväl fnart få aldeles 8„ at intet minſta builer vidare hördes utaf. En Enthouliaſt, och iå kallad Bonde- Prophet, Jon Olisfon vicl namn 3 vankade vid flutet ar ar 1619 omkring Stiftet och Predikade. Fian föregat liv ha! va en an- gel, ſom dageligen talte med Bonom och dref honom at ſkritva. Hyſie ock en hop orimliga D t, ex. at Apofilarna intet fkritvet:: At nglarna och männifkors fälar varit af evighet: at ingen röfvare hängde med Chriſto pàâà kor- ſet. O. ſ. v, Med fitt urfinniga fladder förför- de han många enfaldiga; men thetta oväfende ä ſtadnade ock fnart, ſedan I ropheten genom bi- Kopens allvarſamhet måtte vika Rtiſte Kort härefter uppkom en thylik , Angers 1 nsfon vid namn *) Borgare i Heduwm, hvilksen *) Thenne Ander knut ſon var Srärfader år then bekan- ta Jorſalafararen Hans Finlow, fem àfvch va Han- delsman i Hedcmora. nad 6 de hos och å delig, - Konun — g ( k Med | .undef | med hot ' teka v enia mer 0 ode, Ne ty fe, the 1105, i i 3 CÅC é | e lin, Å e anby kå utgx( dgmg Pan h gar & kaper: l - fOn at låmling lå fram R vil df fattande, l& elle ka annu ÅL 1 hans lorivann ;(f naM pg Stiet a € ås gch Ai€ - 1 N med ſina föregifna Angla uppenbarelfer gjor- de hos the ſäkunniga mycken upmärkfamhet. Han var therjämte mot Öfverhet , Prefterfkap och näftan alla Stånd i högſta måtton förſma- delig. Han fade fig vara en Prophet öfver try Konungariken , famt hafva fett förut huru Ko- nung CARL IX dog och Jordades 1 Strengnäs. Med thenna hade vår Bifkop rätt mycket at ſyſsla. Ar 1621 blef han bannlyſt och lemnad under - verldfliga Domaren; men hvad ända med honom. tog är icke bekant. Förutan alt thetta var ock i Stiftet bekymmerſamt thenna tiden i anſeende till de ganfka mänga både Pa- pifter och Calvinifter , fom till Brukens uphjels : pande voro till mäſtare och arbetare antag- > ty ſnart intet Bruk var af någon betydel- ſe ; ther: icke fådane:, ofta til ftort antal, funs nos, Kadbeckius var vaklam i fitt ämbete, få at icke allenaſt ingen fkada och föndring i ke. ligionen härigenom fkedde', utan ock etterhand . theffe främlingar bekände fig till vår Lutherfka lära. Åtminftone är thet Visſt, at alle utländ- fke arbetare vid Skultuna Mesfingsbruk, hvil- ka utgjorde et anſenligt antal, redan i hans tid gingo öfver till vår Förſamlings gemenſkap. Han hade eljes, 1 anfeende till fådane främ- lingar, år 1628 någon förträtlichet. Ty Bi- kopen hade utgifvit then befallning, at om na- gon af Preſterna blefve anlitt at döpa fådane främlingars barn , fkulle han vägra at görat, få framt icke utlofvades at the i Lutherfka lä- ran fkulle quoftras och faddrar af våra Reli- gions- 352 = gions-förvanter togos men thetta blef illa ut- ſpridt, och inför fjelfva Konungen få berättat, ſom fkulle Radbeckius abfolut förvägrat them dopet. Doct. Johanne: Bothvidi, tå varande Kon. GUSTAF ADOLPHS Öfver » Hofpredi- kant, fkref ock på befallning vår Radbeckius till, at inkomma med fin förklaring , hvilken var lätt och fatte faken i fitt behöriga ljus. - Men at komma till förra berättellen och till flut korteligen nämnat , hade ock vår Raabec- kius med then bekante Syncretiſten Duræus äf- ven mycket at göra. Thenne inſtälte ſig hos RiksCancellairen Gref Axel Oxenflierna och för- mäidde honom utnämna nägre Theologer af Svenſka Förlamlingen med hvilka han kun- de öfverlägga om fitt ärende, / Ibland theſſe var ock Bilkop Radbeckias en. Förthenſkull ſe- dan Daræus befökt them fom voro i Stockholm och Upfala , famt föreftält fina förflager till Union , refte han' 1636 till Wefterås. - Han blef af Bifkopen med all höflighet bemött, och till famtal med hela Capitlet admitterad. När hans förſta förflager voro noga granfkade, gaf Dom Capitlet theröfver fitt fkrifteliga betänkan- de , hvari ändamålet erkändes för ganfka godt, men ſâdana fvårigheter therjämte företeddes , fom tycktes göra hela föreningen omöjelig. Duraus drog thermed thenna gången ſin väg och hade ſedan med Strengnäs Conliſtorium fi- na underhandlingar. Men utom thet han emed- lertid fände till vår Bifkop några ſkrifter, them han icke fann nödigt beſvara, kom hanock 1037 1057 - belok, pen på d - Vit brel ther he Dikope fom k hans f | das, eå | fyllas, ket kur | R lyodes | blef Bj Preflen igendrif la Prefe !Md685| OM eda Sip th $e hyi | fOmjn | till ll jÖdC'S | | ſoehet V T, ſom ha elj y hys aa UM | ;CHC b. A 1637 felf föm haftigaft till Weſterâs på nytt beiok. Nu begynte Darens utfprida, at Bifko- pen på något fätt gått in i hans idee och ſkrif⸗ vit bref med honom till Upfala Theologer &c, ther han icke allenaſt färfkildt handlade med Biflkopen, utan ock med hela DomCapitlet , fom lemnade honom fkrifteligen fin mening om hans förflager, hvilka ej annat kunde än ogils las , ehuru godt ändamål än thermed kunde pås tyftas. — Således blef thenna faken i Stiftet myc- ket kunnig och et ämne at tala om baàde mot och med; få mycket mera , fom Dureus icke blygdes före , at berömma fig af', at Rudbeckius hans förflager icke akleles förkaftat. Säâledes blef Bifkopen nödfakad, at icke allenaft på Preftemötet åren 1636 och 1637 offenteligen igendrifva theffa oſanna rykten ſamt underräts ta Prefterfkapet hvad farliga ſtämplingar föres hades, utan ock på Riksdagen 1637, hvar- om redan i korthet tillfälligt vis är nämt , an- gripa thenne Syncretiften på thet allvarſamma- ſte, hvilket han ock med en vidlöftig ſkrift, fom ännu in originali finnes , tillräckeligen och j v 2 till allas nöje tå för tiden gjort. Thetta är fås ledes korteligen hvad i Religionsmål med vår Bifkop pafferat, R T Vi hafve redan i 17 § fett hvad ſorgfäl- lighet vår Bilkop hade om fattige och vunfö- te, fom i Stiftets Hofpital underhöllos. Huru - han eljes i allmänhet, hvad Stiftets fattiga an- sår, hushållat, bör ock anmärkas. Till bevis af hans ömhet och forgfällighet i thetta målet, ' | 4 ar får man anföra, at lika fom han öfver alla o- botfärdiga fyndare i Stiftet, med egen hand förde regiſter och förtekning , författade han ock thylike öfver alla fattige och nödlidande i hvar Socken , hvari theras bräkliga omſtändig- heter, tillika med orten ther the viſtades, äro noga anmarkte, hvilka ock ännu in originali . finnas. Afligten härmed var then, at altid ve- ta hvilka voro nödlidande, fåledes efterfråga tillſtändet och fkaffa någon tjenlig hjelp , hvar- om icke allenaft på vifitationerna utan ock på Preſtemöten anftaltades, Tiggerierna fåfom högft fkadelige, fökte han på alt fätt at hämma , hvilket then tiden var ganfka nödigt, tå lätt- färdige bofvar fritt likafom fvämmade öfver landet. Man finner huru fådane förut ſtru- kit kring och låtit lyfa för ſig i Kyrkorna till allmofofamling , thet Radbeckias ſtrax år 1619 få vida affkaffade, at fådant ej fkulle ſke, i fſyn- nerhet Om tiggaren var hemma utom Stiftet, in- nan Capitlet gifvit lof thertil. Genom goda anſtalter och efterfigt , hämmades fådant alt mer och mer, och till at bringa thenna högnödiga delen i fitt fullkomliga fkick , bemödade lig Bi- fkopen på Preſtmötet år 1636 , at få fattig- flufvor , ther Soknens nödlidande kunde förför- — jas , uprättade vid Kyrkorna. Om fådant nå- gorſtädes verkeligen fkett , kan man nu icke veta , thet är åtminftone viſt, at intet fullt all- vare blef häraf, förrän Kon. CARL d. XI la- de handen härvid. Then andel af pliktpens gar, fom tillkom the fattiga, förfkickades then tiden altid til Conſiſtorium, och fattige, ſom éÅ ' med hed j0 — Hel för | Ma — btef hög oI I i kk oM I | [Om | ÅN h bel des till theras hjelp. — 353555 med Kyrkoherdens och Probſtens bevis ankom- mo , blefvo efter fina behof thermed underftöd- de. Fattige Preſteänkor och barn , fom tå of- ta. lefde i all ſom ſtörſta ufelhet, voro i fyn- nerhet et ämne för vår Bilkops forgfällighet, Är 1619 gjorde han, ſtrax vid ankomſten, föreſtällning till Preſterſkapet om något ſam- manſkott till theffas hjelp ; men något viſt blef icke beflutit förrän man bade befökt äfven höga Öfverheten, Sedermera har Bifkopen på alla Preftemöten » och filt man finner år 1636, yrkat på thenna ſaken, tå ock något bevilja- oc En man, fom , på thet fätt nu förmält är, fkickat fig i fitt ämbete , kunde ejannat än vin- na mångas ynneſt och beſynnerliga vänfkap. Thet fulle ej blifva oangenämtämne , om man ville göra anmärkningar öfver theivänfkaper , ſom vår Krabeckins äfven hos the högſta fig förvärfvat; men at undily vidlöftigheten, fom här fkulle blifva ganſka ſtor, färdeles om vifla befynnerliga omſtandigheter kommo at omröras, få vi nöja ofs med, at endaſt upräkna några af hans flörfta och märkeligaſte. Hvad nåd och Inneſt han ſtod uti hos then ſtore K. GUSTAF ADOLPH, kan nog flutas af hvad här och ther i thet föregående är anmärkt. Samme ſto- te Konung gjorde äfven thenne Biſkopen flere beſök, färdeles år 1623, tå han tillika ſtod fadder åt hans Son fohannes Radbeckias, Så fin- ner man ock, huru , tå Konungen varit på an- dra orter i Stiftet, vår Radbeck fått nådig bes ' Z 2 S fall- 350 fallning , at göra honom följe, ſamt vid et och annat tillfälle begåfvat honom med Silfver- Credentfer och Pocaler. Gamle AnkeDrottnin- - gen, Sal. Konung GUSTAFS then förftes, CATHARINA STENBOCK, fom under Bi⸗ ſkopens förſta tjenfteår ännu lefde vid Ströms- holm, ſâg honom icke mindre gärna hos fig och betedde honom mycken nåd, Han var ock hos henne i thet fifta , och beledfagade ſe- dan 1622 tillika med en myckenhet af Stiftets - Prefterfkap, hennes lik till Upfala , fom ther blef begrafvet. Drottning CHRISTINA gjor- de honom befök på hans ſoteläng &e, Af Rik- fens Råder och höge Ambetsmän , måga nämr- nas Gref Abrakam och Grefve Magnus till Vi- fingsborg &c, Guſtaf Stesbock till Torpa: GCarl Carlsfon Gyllenbjelm til Berqvara &c. Pbilip Scheding till Arnö: Zehan Skytte till Duder- hoff &c, Jacob de la Gardie till Leckö &c. Carl Bonde till Efpelunda &c. Åke Oxenflierna till Eka: Clas Chriſtersſon till Vikhus, Multilla, Ryholm och Gamlebo: RiksCancellairen Gref - Axel Owenſtierna, hvilka alla varit vår Bifkops befynnerliga Gynnare. Gref Axel var dock then, fom han mäſt tryggade fig till ; och rätt ofta befökte tå han viſtades på fitt gods Tidön ej långt ifrån Wefterås belägit. Sanningen at ſäja, nyttjade ock Radbeckins thenne fin gynna- res välvilja rätt väl till publici bäſta; ty när nâgot fattades till at uttöra the ärender, ſom han hade för ſig, måtte Gref Axel gärna fitta till, och af ſina medel underhjelpa hvad ſom feltes. At upräkna perfoner af mindre bety- delſe Om ll ſel . A delle ſkulle ej löna mödan, hälſt the ock blef- vo för mânge. Ty at ej tala om folk på an- dra orter , voro the väk innom Stiftet rätt få, - fom icke hade för honom en färdeles högakt- ning eoch vänſkap. Men fom ingen kan vara allom till lag, och afvunden följer med dyg- den, hade han ock fina [må förträtligheter af ovänner. En Smolandus vid namn Johannes Baazins , hade med en utgifven fkrift fkände- . ligen angripit honom för åtfkilliga tilltagfenhe- ter och olagliga ſteg i fitt ämbete ; men Stif- tets Prefterfkap , fom 1629 i Weſteris var tills fammans , tog ſin hederlige Bifkop i förlvar, - med en af trycket in 4:to på et ark utgifven - fkrift, och af Probftarna underfkrifven , hvari- genom the anförde calumnier väldeligen dref- vos tillbaka. Ar 1633 rönte han äfven nå- gon verkan af hemliga mifsgynnare', fonvilan- ledning theraf , at en Småländfk Student , vid namn Arvidus Johannis Buddorpius, fom på be- fynnerkgt fätt och i fylleri blef mördad i We- fterås , ej fick chriſteligen begrafvas , lupo för höga Vederbörande och illa uttydde Bifkopens - göromål ; men efter inkommen förklaring , blef thetta af ingen betydelie. Om fådant äfven varit å färde år 1636 , tå han för för fin bok de privilegiis literatoruv &c. antaſtades, fkall jag icke med full viſshet fåja z thet är àtmin- ſtone otvifvelaktigt , at ſamma bok blef för- buden , och Radbeckiss , ſom thet hettes, för hennes fkull från ÄrkeBifkopsftolen utefluten, hvartill han eljeft hade Preſterſkapets kallelſe. Z3 & §. 240 Vår Bilkops enfkilda lefnads om&and:gbe- ter återftå at anteckna , fedan vi fåledes nOg« famt fett honom i thet allmänna, Then fom väl hushållat med thetta ſenare, kan man ej gärna tänka annat om i anſeende till thet törra, Så var thet ock tverkeligen. ' Lanfft 1- från at girigas och genom olofſiga vägar dra- ga åt 69; andras goda var han i högſta måts= ton gifmild och hjf*lpfam emot the tor ftiga , fom txhac&ehoeu ſynes af hvad redan bl ifwit antfördt; men under alt thetta ſparſam och aktſam om ſit. Han höll noga räkningar öf⸗ ver fina utgifter, och gaf aldrig onödigt vis ut något , fom kunde på bättre fätt anv ändas. Man har redan anmärkt at han tog emot gaf- vor, fom tå han färdades omkring i Stiftet , blefvo honom tillbudne. Läfaren torde ſtrax anſe thetta för et ej få färdeles godt tekn; men när man märker i hvad afligt thetta ſKed- de , lärer hans redeliga upfåt och förhållande thermed vinna allas aPprobation. Han teck-= nade ftrax up hvad han feck *) -och när han kom hem , förfåldes, thefle gåfvor , fom mä- . ' ſta⸗ *) Fôr ro fkult vill jag uv Memor. cot. anteckna litet ſom han fjelf upf krifyit om erh hållne fkånker pi eR thatxons—rela 1637 : ” Febr, 4 Veni ad C)nsv;, ”ibi Paſter dedit par rotarum. 8 Febr, ad Fellings- j „bre, ibi previſores Ecclefix dedgtunt funem coria- ceum. Eccleſia promikft 2 E talentum ferri. 12 Febr. 'ad Nasby, ibi ecelefia dedit pellem urſinam, Pattor ”laminam ferream focalem. 14 Febr. ad Linde, ibi „Paſtor vas cupreum. oblongum 1 Lisp. 5 mark. Kcelea talentam ferri, acellanus m k — 359 &adels beſtodo i varor , och penningarne an- vändes antingen til Domkyrkans, Gymnalii, Hofpitalets , fattiga Studerandes, eller andra nödlidandes behof. Härigenom blef folket up- muntrat at gifva alt mer och mer, när the få- go gâàfvorna få användas , och Bifkopen hade för fin del ej mer theraf , än mödan at tacka, föra hem , fålja bort och dela ut. I fitt lef- verne och umgängesfätt var han allvarfam och fladig , dock munter, fkämtfam och rolig. Therat fkedde at han gerna fåg anſtändig ro, och lemnade andra tillfälle thertill. På Ung- domens fmå högtidligheter vid Scholan och Gymnalium , hvarom tillförene , var han fjelf ſtundom tillſtädes och , anfåg theras barnthga nöjen. Särdeles ällkade han Muſiquen, var ock then ſom bragte honom up i Sverige till någon högd, förſt genom M. Zonas Calamses, ſom ſkickades utrikes at perfectionera ſig; fe- dan genom fin Son Archiatern Olef Ruabeek, hvars Muſicaliſka infigter äro tillförne nog be- kanta. 1ppighet i kläader och annat, ſom äfven then tiden klagades öfver, var han en ſtor fiende utaf. Han förändrade aldrig fjelf något af then gamla Preſtehabiten, kunde [å- ledes icke heller tåla thet hos andra. Hvar- före om nâgon Preſt kom med ftackot kappa, efter ſom Civilftåndet tå brukade, ſtora ſkjor- tekragar, piukoter hatt, längt här utan kas- jäcka, ; med käpp i handen Lmåqxck han icke vederbörlig corre&ion. I fitt hus tillſtadde han aldraminſt någon granlât och ofvexflod Hvar- tm*'c hans barn , fom gingo r Scholhn, på in- ' Z 4 - tet ' Å 3600 tet annat fätt blefvo hållne , än the andre Scho- læpiltar. En annotation om hans Son Zebannes är rolig at hitfkrifva: D. s Febr, 1635 fick min Fon 7ahannes ny fkinnpåls med knappar uti, ſamt vja (kor med ndlivdnger. Som thet tyckes måtr te thetta hafva varit väl, och något prydeli- gare än juſt allmänt brukades , men hvad nål- tvdnger varit för granlåt , kan man icke veta, Vår Biſkops — arbetfamhet s behöfver man ej tala om, hält therom kan dömas af- alt hvad redan är berättat, Bör dock icke förti- &as, at oanledt han hade händerna 'fulla med publique göromâl, han icke defs mindre, få med träget ftuderande fom med mes chaniſka flögder fyffelfatte ſig. Han var god fvarfvare och fnickare och nyttjade fådana kroppsröreller till hälfans confervation. Måtte ock Sonen Olaf, fom ärft hans mechaniſka - hufvud , äfven af honom fått the förſta infig. ter och tillfällen at öfva fig theruti. I umgän- ge har han varit ända fram, utan alt krus och konſter, dock vänlig, höflig, godtalig och intagande. Man har kunnat läfa någon flags ärligher och välmening i hans anfigte, hvaraf fkedde ; at han kunde öfvertala andra till näftan hvad han ville, ſom utan vidlöftig öfverläggning trodde honom. Thetta var ock ganſka angeläget , emedan han vid fina vidlöf- tiga anſtalters utförande , hade nödigt at ö£ vertala få många, Han fkref mycket , men fom gemenligen fker, något illa , lå at möda är vid at läſat. Tänkte dock thefs bättre och var en fold och heläfen man, hvarom hans Tho. ſnn | k M —'t )M A Y?]OT, nydel a nd & VEd ” mMman ar alt : förtb | folla g dels ned mes var god fadanag — Mitte hanika - inlg. mgåns t Kus ;od%ahg n;aO'I uf,gte, - 1 uda | j ör gd eoch hans ärmu varande mångfalliga fkrifter nogfamt bä- ra vittne. Var efter then tidens fmak , god . Philofoph , dock bätre Theologus , färdeles un- derftödd af Philologien. Mathematiquen Var dock hans beſynnerliga nöje , ſâſom en fak hvartill han at naturen mäſt var fallen. Han var af reflig växt och manna anfeende , med : kort grått hår och et prydeligt (kägg. Stark till kroppen, och hade till the fita åren god hälfa , utom thet han i fitt ena öga år 16 - fick någon vàâr ölägenhet , få at ock incifion måtte He hvilken väl lycaades. Välmående var han och fägnelam i fitt hus, få at ingen gick milsnögd eller ftätter therifrå, - Men thet mäſt berömvärda, var hans IVnnerliga Guds- fruktan och ſtändiga Gudaktighets fningar. Han företog aldrig någon ſak af vigt , utan föregången b(m och Guds äkallan. Gick-al- drig 1 Gonſiſtorium, utan at han förut biviſtat böneftunden i Domkyrkan. Var aldrig ur Kyrkan vid offenteliga Gudstjenfter , få framt ej någon Opafslighet tillftötte, Var i högfta måtton famvetsöm. När han på flutet blef krämpig och fvag, ville han på Preftamötet 1641 aldeles reſignera fitt ämbete, efter han icke fåg fig med ſtyrka kunna utföra thet ; men Preſterſkapet lade ſig häremot och han nödgades vara them till viljes. Jag har nämt hans dygder, horde ock nu - fom upriktig Hiſtoricus nämna hans fel. Men ' ſom platt intet finnes med documenter belyrkt, kan icke heller nägot i en ſannfärdig beräts elſe inflyta. ; S ; 8 31. Var Bilkop var 2 gånger gift. Förſta gången med ÄrkeBil kopens i U pfala Mag. Ni- colai Bothnienſis Dotter Chriſtina, i hvilket äkten- fkap han ej hade några arfvingar ; ty ſedan han med henne lefvat i 8 år utan litsfrukt , och thet federmera liknade fig thertill, blet - hon i barnſäng år 1619 död. År 1620 in- gick han fåledes å nyo äktenfkap , med Prob- flens i Fellingsbro Mag. Carl Hyſing: Dotter, Magdalena Hyſing, med hvilken han förde en kär Qch vällignad fammanlefnad intill fin död, Blef ock med henne Fader för en talrik flägt , ſom icke allenaſt gått in i the förnämſta och mäſta Prefte- och andra hederliga flägter i Stiftet, utan ock i flere adelige ätter ſig ut- grenat, hvarom the bifogade Genea.orrlika Tabeller kunna gifva tillräckelig uplysning J; ' $. 32. Vi ärc nu komne till flutet och hafve ej mer igen af vår berättelſe, än at fäja , huru vår Bifkop efter en få hederlig lefnad, faligen dödt. År 163 39 begynte han belvi- Tas at Stenpasſion é dock få drägeligen, at han på hela tu åren förmädde mäſt göra fina Ayfslor och refor likafom ti Uförene. 1541 kades hans krämpor få at han måtte, emot lin förra vana, hålla ſig mäſt inne, un dantagan- de at han likväl gick i Kyrkan och Coalifto- xium. — 1644 blef han måt aldeles ſängliggan- de , utom thet at han viffa ftunder kumde ſit- £a uppe i fin kammare. Hall dock mäſtadels z ; Confi- *) Sakzades vid Qriginalet. Confif ej 1I de i liohe liga 00 matle (dome Augun. hecerst lammar ngas dept. - hang | Dell I mur | hans följang at ent Var blitve hans 1 båf ö v Sven ka SECKTUS toerd; lamhet blandat ; NH 4 u eL ake F ty ledan ifstrkt, | till, bkt 020 ir d Prob« Dotter, iede en tik lgt, | nfa Och CT U 3 Confiftorium hemma hos fig , eller , hvar han ej förmådde thet, gaf råd huru ärenderna bor- de itällas och afgöras. Under thenna fin fuk- lighet var han ftändigt fyffelfatt med Gude- liga öfningar , och i fynnerhet Bibelens läſan- de, hvarvid Prefterna fom upvaktade honom, måtte' vara Anagnoſter. Tiden led och fjuk- domen öktes, ſâ at ändteligen år 1646 d. 8 Auguſti klockan try om morgonen , thenne hedersmannen lade fina ögon för fifta gången ſamman, till Fäderneslandets och alla rättlin- nigas ſorg och ſaknad. Hans Lik blef d. 6 Sept. päföljande af ArkiBilkopen D. Zeh. Le- naus begrafvet i GrafChoren, ſom Raudbeckigs felf i lifstiden af Domkyrkan köpt och med mur från Kyrkan affkildt, hvareft hans och hans ſednare Frus Contrefaits finnas , och följande inſcriptioner. +) " Man fpådde vid thenna Biſkopens död, at fent fkulle thefs like komma. At thetta ej varit ogrundadt , har tiden vift. Hans namn blifver fåledes 1i vällignelſe. Folket talar om hans ' Vithets, och Förfamlingen frkunnar dunn hans Taäf. Syr. SJe Gôga lärer en om Förfamlingen, Låreverken och Chriſtli- L ga inrättaingar på fin tid mer fôrtjent Styresman innom Svenſka Kyrkan kunna framſtâllas, àân Biſk. JoHAN Rup- BECKiUS, Om verkningarne af hans omhugſan, drift och ätgerder, med tidens lopp , fjårmat fig från vår upmârk- ſamhet, eller emväxlingarne på halft annat århundra, bort- S blandat deras rätta upphofsman, få minfkas icke derige- ; , non. *) Defla finnas i Bilk. Rhyzelii Epiſcop. x Del, f, 271. l 7 366 — nom hans råttighet til efterverldens tackfamhet, Han njuter ock denna råttvifa hos alla, får hvilka tiden ej undangömt Hans förtjänfter, De äro vårdigt framdragne i ljuſet, af en Man , fom fjelf ågde Hans dygder , och ſom fåledes bäft frſtod ar pröfva och befkrifva dem. Utgifvaren har ràâk- nat fig til plikt, at, med Bifk. Doct. O. Wallquifis goda minne, ſom i original äger Vita Jok, RubpEcCkII af framl, - Bilk, De& Dan. Herweghr, lemna en få vårdig minnes- fkrift åt allmäanherren. Kånnedom af fin tids behof, omtanka och rådighet at afhjelpa dem, ftyrka och drift i verkftälligheten åro för- tjänſter, fom enfamt tilhéra Bilk. Ruoszcktus. At Han af ün Konung var känd, ältkad, fkyddad i fina gagneliga anſtalter hörer til en lycklig fkickelfe, Genom begge har Han intagit et rum ibland Svenfka Kyrkans Styresmån, hvartil endaſt få efter Honom lära kunna göra anſpräk. Al- Ja tider och alla ftällen lemna ej åt fnillet och nitet ſamma utrymme, ſamma tilfälle. Föråndrade tider, nya vândnin- gar i tänkfåtten , omvåxlade behof, åndra åmnen för allmån- na vilgérenheten: ombyten imer eller mindre lyckliga för- domar, åmbetsityrkans olika fall eller ſtigande, localens olika beqvâmlighet för odling och åtgerd , m. m, alt gör - en vettburen Man , icke mindre méjlig, men ej altid lika nyttig, lika kraftfull, | Detta oaktadt fkall icke den fakna tilfridsftållelfe inom ſig, ſom, ehuzsu på långt afſtànd och med mindre framgång, föker beträda den bana, fom em Rupgeckius afniått. Flera ſtâllen i denna Minaesfkrift kade kunnat och berdt upplyfas ur tidens Rrödde anteckningar, Men Utgifvatens inträffade ſjuklighet, juſt då denna article fôrekom at tryckas, kar hindrat fådant; och i ôfrigt enfkyller han fig fkåligen med affigten , ar utgifva Berättellen om Biſk. Rup- pecKII Lefverne , men ej det tidhvarfvet, hvari han lefde. Den ſom läfer detta Arbete för Hiftorien fkul!, torde finna anledning i fin affigt och tilgång i ſtrôdda Samlingar , at erfåtta en briſt, ſom fös Låfaren af RupßBECkII Lefnad år ézf?ez&öå_ig., UTeirv. Ud N Pomn NUS och b Och v och ha Djelken ROLO tl Éva efterk B jelke til ſin , d iMercie Memin; om de kk | dehöld NOM - the | Öck n magtei Når | er I nd Inge b, :c 1 ulet, 3 FA 'i!) | å.fo) Mh | H, CM M TARs "”aoda | 1 u .ämh xug mied rådiohet 2 en åro Jr At Hanaf gzanem OM aem oitet ln vå våndalds förallmån '/k kli aa f0r. l, alt 2 OÖL d! ei mom [ namdeh p i€ LE tmhält, 4oen horlt | kys ffh! | UM N fcftr _3 lr e hja 18 RD | g I 1123 kfäc. 4 V'HL LJ[, waaa ¹ i, . vae l$ 365 IX. ' Utdrag utur Anecdota Benzeliana *). När Gref Bjelke en gång fkulle refa från Pommern — til Stockholm, Tkref CHRISTIA-= NUS V, Konungen i Dannmark, honom till, och bad honom taga vägen genom Köpenhamn och vara ſig en välkommen gäſt, efter han ock hade något angeläget at tala med honom. Bjelken berättade det för ſal Konungen CA- ROLO XI och frågade om råd, ſick therpâ til fvars han fkulle reſa thit, hvilket han ock efterkom. Konungen i Dannmark bad Gref Bjelke , han fkulle förmäla fin förtroliga vänfkap til fin Sviger Konungen i Sverige och begä- ra , thet han ville ſe fig före at ej fluta Com- mercie- Tra&aten med Holländaren (ſi probe memini) utan lefva med fig i godt förtroende: om de 2 Nordifke Kronorne höllo tillammans, - fkulle ingen råda på dem i hela Europa, the behöfde då ej hålla få ftora Armeer, hvarigee nom ock theras länder utmattades i fredstider: the fkulle hafva lika magter på båda fidor, och ingenthera röra then andra: ej låta Sjö= magterne få Milla fig uti Commercierne &c. När Bjelken kom til Stockholm och berättade thet för fal. Konungen, ſvarade han intet mera än ſom: Såg JI om bm bade bhår i hånderne 2 Ingen Danfk [kw/i man tro om han icke har thet. 1, E. fafam ingen har thet, ſâ fkall man OcK iin⸗- *) $e de föreg. i Eibl. Handl. Del. I. ſ. 303. följj. ingen tro, när han lofvar något. Thet var ock ingen ſärdeles Harmonie mellan fal. Ko- nungen och fal. Drottn. ULR; E_.LEON. ” o 2 D 'JV ,4';' - Kongl. R Räden brukade intet röda Sam- mets- Råckar med Hermelins underfoder förän 1 Kröningen år. 167$ och år 1697 blefvo the förbudne at bruka them. k x * Vid lal. Konung CARL GüösTAFS död var hos maͤnga ſulpicion at Konungen fkulle fått förgitt och thet af ſin egen Do&ore Medicine, The flora Herrarne fåfom Grefve Pdbr och flera voro mycket hårde emot ho- nom. När D:r Stigzelius, ſedan ÄrchiB Bilkop , kom tilbaka från Kiksdagen i Götheborg och prädikade här i Upfala på Klagedagen öfver famma Konuny , gaf han ej mörkt til at för- fiå at några nu voro lika no;de om hans död. Wiére val ar alla viſte til at beklage fig och hlla rått Klagodag. Wore vål, The iöra vål fåga nu: gå nu til Knager och klaga, gack! *) / *) x. . CARI. GUSTAFS Lifmedicus CosrERus utgaf en Relatio Medica de morbo S obitu buzus Regza, tryckt in Ato, Derutaf, at hären efter döden föl- 16 af hufvadet och fläckar ſyntes på kroppen vil- le man fluta, ar Konungen fårt förgift Prof. . G, AckhäLL 1i Upfala har, i asledning af denna Å Cojwrz fkrift, 11786 på befallning lemnat högftfals Konung GUSTAE II I, en berättelſe håtöfver , men icke tunnit defla Symtomer bevifande, Coſter blef fedan adlad ech kallad Kofenburg ; men leinnade kort derefter iket. Utgifo,, Kongl. | K — onåder, | 113!1 f!g l hyhe i den an ” difen redelioh fkulle h vidate, N es, vtha Men h up till k fOm han | nOll) Me ba 4 N “ lg WH** te0 n dveri e id ll Ar D, mi ms !)”dll iUvet, N TRr M A. K Å N. töda Sa & foder förån 097 blelro år dod Konöngen en Docore [oti Grelve e endt h0 rchiBikop; CÖOTO' och [d t för: dd , i h bild 13 J'nåan% ! fongt a ulei ad Iw/u SSA 1 noſe p 41 vnn. en ne⸗ 0 6 jca lma vx — €> PIOEo V Kancr] Ridet Gripenbjelm kom thärföre i onåder, at han ej uptäkt Konungen the fär- fkylte intriguer , fom voro mellan Kongl. Räâ- den angående I*ranfoika. alliancen. The voro dlffentzentes. Konungen fade fig väntat then redelighet af honom , men efter thet ej fkett , fkulle han ej haiva Ror nåd at vänta af fig vidare. Naär Gripenhjelm vart ſedan fjuk , driftade han ſig icke at bruka Medicos Stockholmen- [cs, uthan ſände hit *) efter D:r Hofvtniam, . Men han dödde likväl. Min Far 1706, » 2 dag Pålk. * ” . k 1696 » när Gref Bjelke var i Stockholm, miſte han en liten Fröken , fom han mycket höll af, och tå han morgonen therefter gick up till Konun » Tåg han bedröfvad uth ſom han ock var. Konungen condolera ho- nom, men therjemte tröſtade med thet, at han ännu hade en ung Fru. Gref Bjel- » ke lade: Min fkada är dräglig, faſt hon gär mig till ſinnes; men vore önfkeligt Ed. Mayrt ville reſolvera ſig helt til Giſtermal, och ſkaf- fa Sverige flera F Printzar , after allt hoppet nu vore 1 den endafte Printzen, Konungen ſade: Ther år få farlig tid, Gref Bjielle, och folker dro få arga. Får jag en mm.:an en , torde hon förge ihe f'f mine barn , fom 7 vet thet endels fkett ; en- dels budits tl mcmga/?ed.s. Han mente i B ** ka Häfvet. 1711 d. 15 Julii. N *) ri Upall. “ ko. é s ; Sr see s Konung ÖCHRISTIERN Tyranz maxime at flålla falket pp frids 1520. , Fr När Konung ' CHRISTIERN i Danmark bröt hallen fender på Herrarne här i Stock. holm, få ſtillade han hela Almogen med det han gaf hvar och en Bonde en Tunna fallt , efter the igenom Kriget hafva thet intet kun- nat öfverkomma. Detta berättade in Senatu gamle Riks- cancellern Ax. Owenſtierna. V. Protoc. de Anno 1643. Fol. 1132. * * Kenung JOHANS intention ar komma til Pal— fka Kronan, Tå Konung 'Eric hade feide 1i Lifland, fkickade Hertig JoHAN Kommgen i Polen penningar til unſättning, hvilka Kon. Eric lät arreſtera, förmälande fig görligen förnim- - ma, at Fertig JonAN affecterade Follka Cro- nän, ' _ Vid. Remfh. 1561. x x C Trdlar Fyerige. Intil MAGNUS LaDuLÅs tid, ſom kom til regementet 1277, plägade trälar ſällas ; men han förböd fådant. x SR Proltning CHRISTINA = - Uti det rådflag ſom A:o 16682 är fattat uthi Senaten , ang gäende Drottning CHRISTINAE hem- N N t - lemrela | traria inf Ne Mach Tilhvike fomaf C lom Henr Syeiige A curta Ro1 död trädt then Påfvil — bemilte c0 at H M — e ager⸗ dres, oc director c bermilke h SApd | F - Feon, 0 Cardml 4 ler och « U, U NY — Töater g | nhct Åt H, u, Hek 4 ehil 0 Id kll, ku Uukge » de konm i, hemrefa hit til Sverige , inter argumenta con- traria införes ockfå Påfvens eller Curiæ Roma- n& machinationer , de derigenom ville anftälla. Til hvilket bevis anföres den communication , fom af Cardinal Mazarini fkedde ſamma tld fom Hennes Maj:t tog ſig refan före hit in tll Sverige A:o 1660, hwilken däruti beftod , at curia Romana hade vid ſal. K. C. GusTAFS död trädt tillammans och öfverlagt på hvad fätt then Påfvifka Kyrkan fkulle kunna profitera af bemälte conjun&ur, jemväl i följe deraf flutat s at H:s M:t fkulle refa til Sverige , och der vx— dare agera efter medgifven inſtruction och or- dres, och at derhos en af caza Aoxzi, ſâſom director confiliorum, fkulle följa med , varandes bemälte bref , fom detta innehöll , dat. Rom, $ Apr. ſt. n. Vidare tages fkäl af Påfvens PFerfon ; fom var en klok och vigilant Herre. Cardinal Azolini, ſom hade dire&ion af His M:ts ſaker och affairer vore Påfvens Secretarius ſta- tus. Uti Rom hade ock varit deliberationer om en general union mellan alla Påfvifka Po- tentater emot de Proteſterande. Så väl Jefui- ter , fom andre af det partiet, hade fig här i riket - inſmygt. * * At Hèrden kom 1i onåd för det han oaf up Hellingborg, gick få til: Haa hade godt manfkap inne, och nog atlefva af, fkret ock K. CAROLO XI til, at han med Guds hjelp väl ſkulle hålla fig 6 veckor emot belägring. Men the Danfke fkrelvo et bref uti Konungens namn, Å a ' med — 3069⁰ 37ovw — med Cantzlie- Rådet Renſchölds namn under och Konungens Sigill före , at Commendanten ingalunda fkulle låta komma an pâà extremite- ten, utan ther han fåge fig bli hårdt angri- pen, lemna fäſtningen och falvera folket. Sam- ma piga, ſom tjente hos en Praſt, icke långt iirån Helfingborg , och blef hela tiden brukat at bära in brefven till Commendanten , bar ock in thetta. När Hrden fick fe thet , kom thet honom mycket underligt före , och viſte aldrig huru han var theran, eller hvad thet betydde ; kallade altfå Krigs-Kaàd och öfverla- de hvad ther voro til görande. The fåge, fom the mente , Konungens ordres , och borde , fådane efterlefvas , men påftodo at ännu ej var någon extremitet. - Hörden fick åter en Trum- petare til ſig från Danfke Generaln, ſom und- fade honom, at ther han mu ej toge an Con- ditionerne , fkulle de ej mera bjudas , utan vid Fäftningens öfvergång hvar männifka huggas neder. Húrden ger honom therpå upp. När befkickningen kom til Konungen , fom tå var i antog at unfättja Haraden, ranfakades theref- ter. Hrden vilte fram fina ordres « Konun- gen vilte ej annat än thet var tin hand , Ren- fehåld fin ,'och ingenthera fann fig theruti. Hr- den blef dock dömd från lin tjenft. 1681 fick Gretve Bjelke i' Paris af Danfka Envojen = - - kunkap, huru thet - gått till, och at the fätt anledning til Ciphrerne och ſigillet af Senatens bref, ſom de tillförene upfnap- pat tillika med Secreter Liljeflycht, tå han var på vägen från Stockholm til Kongl. Maj:t neder ind CM vid d y I tör p ga fur | neder i Skane. Och hvad Sigillet angår , ha- de de tryckt af thet med en kuhla, fom e genteligen thertil præpareras af qvicktilfver och annat. Sedan thetta blef kunnigt ;, kom Hår- den til nåd igen och blef Öfverfte öfver Jem- tarne hvarvid han ock dödde ”; — 171I d. I 5 Juki. AR oö Then Stich Brite, fom nämnes uti M:r Benfons lettre till S:r Zames Banck , vet man ej ho thet màâ vara. **) A. Epilcopus gillade at thet vore Clas Alders Brita , ty få blef en Köp: mans Claes Alders huftru , benamd Brita, kals lad, fom hade ftor credit uti hofven , och en- kann nerligen 'Grefve Magni then tiden: hennes dotter var , fom CARL GUSTAV lägrade ; och af hvilken Cref Carl Carlsfon ſom nu L är i Hol: land ; blef född. - Thenne Carl Carlsfon recom- ; menderades ſtrax til Gref Magn: Grefvinna , CARL GUSTAFS Syſter, at hon ſkulle draga för- forg. om honom, och fick 1000 R:dl. i pens fion årligen', och fedan 4000 Redl. tå han re- ſte med Lmd_/kald fom en Svenſk Adelsman. . 1712 d. 27 Odobris, *) Der var OÖfverſte Lieutenanten Perer Hcheſke, ſom d. 4 Jul. 1675 upgaf Helſingborgs Slott åt de Danlka, fedan deras Generallicutenant Rq/efzf*n'ms derföre tilfatt lifvet. En inkaſtad Granat irände 14 tunnor ' krut, hvaraf Befättningen förlorade modet, Men Adolf Häård var äter Commendant på Carlshamns Skans och upgaf den d. 8 Oct. til Danfka Öfvers ften Sten Baner och Amiralen Yons Rothleben. 3& ) Thet lårer vara K, CHRISTIERN H maitreſſe, ech hàr tropice tagas, 372 — Rätta orfaken til at Duells- placatet kom ut, var at Herr W'allenſtedi ville thermedellſt ſtalla ſig bakom fkärmen och ftå fkottfri för the hårda ord, fom han viſte ſig förtjent , genom ” fitt procedere, Reductions påyrkande och o- vettighet , han brukade mot alla männiſkor, enkannerligen mot gamla adeln ; men tilfälle togs at H:r Johan Philipp Skyttes och Majorens under Södermanlåndningarna — Liljekdöks duell. Har Landsh. Fahlſtrò⅛m vid Kihla brunn d. I Juli 1713. ; / sk k x At Svea icke för någre 100 år varit arf- ' rike, förr än thet åter therul kom uti GUr sTrAVI I:mi tid, Se Reg 1608. J 10. Sal. Kon. GusrAF ADOLH, af den dif- ference, ſom var emellan honom ock Sal. Her- tig CARL, hade ofta ehrvänt, at om Gud ſkul- le gifva Kongl. M:t många barn, fkulle the aldrig få något F urftendöme. — Prot, 1633. P. 108. x x * Sal. K. GustAF ADOLPH hade intet velat nämna thet Tyfka Kriget et Religions-Krig , at ej Rex Galliæ fkulle. deraf fatta ombrage , och bryta den alliancen han med K. M:t gjort hade. Pr. 1630. f. 222. ; x 4 & En månad förrän K. GUstTAF AbDoLPH | drog : SG drog ſiſta gången ut, ſade han til Hr Claes Flemming: ”För all then trohet I til mig haft ”hatver , förmaner edre Stallbröder och görer ”thet famma felf, at I fe min Huftru töre , ”at hon ej letver mig, fig fjelf och eder til "Vahnheder. Prot. 1033. 1. 280. x 8 Anno 1655 lät K. CARL GUSTAF af tryc- ket utgå Religionsftadgar. Som nu, ſedan Ko- nungen refte öfver til Polen , åtfkillige berättel- fer inkommo , huru det i Holland utfpriddes fom Konungen förföljde then Calvinfke KReligio- nen, och thet 2) mentes fkada Hir Chrifler Bonde uti fin negotiatien i England, elter thet var bekant , huru Protecteurn antog tig Wal- denferne , fom utaf Dace Sabaudiæz blefvo [å tryckte ; 3 ) Fruktades , at thet fkulle hindra K. M:ts framgång i Polen ; emedan månge af them ſom gitvit ſig under K. Mits protection vore Reformerte, ty blef i Rådet öfverlagt , ' om man vid få befkaffade faker fkulle ftrax lå- ta henne komma til at flullas i verket. Doct. Emporagius blef ock upkallad , at ſäja fin me- ning , hvilken efter föregången communication med Conſiſtorio upkom d. 27 Sept. tillika med M:r Olof Skoogz , och fade lig hatva öfverlagt med fina medbröder ; hvad honom angående Re- - ligions - fradgan vore Communiceradt , och ehu- » ruväl deruti föga annat finnes , än hvad lom uti Upfala Concilio år 1593 är infördt, dock ſom deſſe tiders delicate conjuncturer fordrade, at Aa 3 man 3 374 — man fkall undfly alla occafioner til Jaloulie mel- lan the Proteftantilka , biföll han Rådet , at dermed på någon tid måtte innehållas. Derpå fkref Rådet til K. M:t, at fom H:s M:t ej up- täckt them fin vilja angående Religions ſtadgan, för fin afrefa , thy rådfrågade the ſig, om hon af ofvantalte fkäl fkulle få länge innehållas ? Men Konungen Ivarade ftrax deruppå , at, fom Stadgan af moget råd til Rikfens baſta var in- rättad , funne K. M:t inge motiver ftarke nog til at hindra defs publication och verkftällande. * * | I Sverige har tilförene varit viffe Likbä- rare, ſom ännu på viffe orter i Tyfkland , och läfes uti 1629 Prot, d. 22 Sept. huru Ståt- hållaren H:r Lars Skyte är inkommen och be- rättat, huru tvänne af Likdragarne voro döde, en fjuk , the öfrige intet längre vela draga liken. Then bäſte Sämfkmakarénj vore tå död blefven , och Embetet begärde at fjelfva dra- gan til Kyrkogården, frågade Senaten, om han ikulle tillåtat ? Svarades Nej, utan the fkulle leja perfoner af Embetet, fom thet gjorde , el jes hotas them ſtraff. f. 96. | R x K AÅ:O 1634 d. 16 Apr. påmint at K. M:ts ſtatua är färdig i Nürenberg, om den icke fkulle föras hit? Svarades den väl tjena at ftå öfver Chapellet ſom fkulle uprättas vid Lützen, och fkulle Cancellarius Regni therom ulkrilvas. Pr, f. 99. 1634 Om II Cd 6, Z5 * k x 1634 d. 11 Junii re eſolveradt i Senaten at Titeln af Öfver - Burg - Grefve i Stockholm ſkul- le muteras i Ofverſtäthallare. Pr. P. 127. k * * Hvad CARL GUSTAFS Teſtamente angär., få blef thet upfatt af Ebrenſten *) och Konun- gen fick thet åt Carl Mörner, Johan Raſenhane och Lars Kagge at igenomläla och fäja fina tan- kar , ty the voro tå iane hos honom och fåtto bakom en fkärm; låfte the ocfxfa igenom och förarvade fig jimmerliga öfver thet Ehrenfles fatt upp Hertig Adolph til Förmyndare, men the ville e) bry Komingen, utan mente the fin- go ſedan alt rätta det, eller ock at han kom- me til hälfan och rättade det fjelf. Finge ther- före fram, och Konungen fkref under thet, men orkade ej mera fkrifva än ſom CAR Herr Zoban Roſenhane hölt et diarium på ak thet fom pafferade i' hans tid, och har jemväl antecknat rhetta , han dödde förrän Riksdagen . 1 Stockholm , ther Heriig Adolph blet ut"iomci, frân Förir yzdcrfkapet och therföre är hans annotation tanto majoris fidei. †) Samma dia- rium och et ſtort antal Origina: bref gaf Hr Landshöfd. Ribhing àt lal. Konungen näft för A a 4 Ju- *) Då Kol, Secret. federmera R. R. 1683. +) Defle R. R. Friherre Rofenbanes anteckningar för— varas nu i KiksArchivo. ad 376 . Jubelåret. Roſenhanen ägde bem:te H:r Landshöf- dinges Fars Faſter. Landshöfd. Per Ribbing 1714 d. 28 Dec. * * os General Majoren Sparrfelr ; fom nu är Lands- höfding uti Elfsborgs Län, var med på ftora Cronan , tå hon fprang , och han flög öfver 2 andra fkepp och kom at faftna i feglen på ſkeppet Draken och fålunda ſalverad. Landsh, Ribbing, k x ä . 1715 d. 26 Martii var Proften i Fahlun, Björk , ſom nyfs hemkommit ifrån Penfylvanien, hos mig , och taltes vi vid några timar, Om Hed- ningarne berättade han, at the tro 2 Gudar, en god och en ond. Then onda offra the , at han 'ej må göra them något ondt; ty then goda, fija the , kan aldrig göra annat än godt, ty behöfva vi ej bedja honom therom. Thet endafte bevis , eller rättare gilsning , at the äro reliquiæ decem tribuum Ifraeliticorum, är thet at the offra, och 2) theras qvinnor efter födfeln hålla fig några veckor filla , och tå äter ingen med them , utan äro fom orene. Inga bokftäfver hafva the. Intet akta the om fin härkomſt. Alle äro the lika kloka. Om någon är klokare och be- gynner ſäja något förut , fom fedan ſker, honom hålla the för en trullkarl, och han miſter lifvet. Komungar hafva the ; och når han dör, kommer Sonen i ſtället, om fhan är fkicklig; eljeft tages en annan. . : The hafva ej mer än en huftru i fender; o men — — — — — b $tra — ' 377 men kommer någon oenighet mellan huſtru och man, ſkil jas the åt. Dör huftrun , tager han intet mez någon af then flägten. Aldrig flås the lins emellan, i i. e. the ſom äro I iamma Konungarike: the hafva intet at flås om : the hafva ingen affendrad egendom. Skogen är theras viſthus. The äro ganfka ord- haime. Hafva aldrig vetat af fylleri, förrän the Chriſine begynt taga med fig til handelsplat- ſerne vin och bränvin, och the therigenom fått ſImaken och efter hand luſt thertil. Theras Eluſtrur föda fnart ſagt utan all ſmärta. När hennes ſtund kommer, går hon bakom en ſten, ther hon lagat litet rum för ſig, och har n agra rötter och Krydder til reds, fedan fköter hon I ſig Helf. Baron aae Banter, fom några år varit hos våra Svenfka , dödde förledit àär. Ingen annan tideräkning hafva Hednin- garne ; än fom efter månan, . ; Inga afgudar hafva the. Sol och måna dyrka the ej. - s> | Alla theras termini imperiofum äro natu- rales, floder eller ſtora kkogar. Willdjuren äro ther ej 1 kadlige ſom här i Europa , göra fällan männifkor något ondt. Thet är ej fvårt at fortplanta then Chriſt- na Religionen hos them, ty the hafva förr ingen. Thet endaſte ſom ſlar them för hufvudet, är, at the frukta thet the therigenom miſta ſin frihet, och at Präfterne fkola lägga utlagor på them. Aa 5F Herr 378 Herr Bjéörk hade, utom Svenſka Förfam- lingen, tre Engelfka, fom han föreltod : ty, när the Engellke Präfterna komma ötver och ſe at the ej kunna få gemachligt letva, refa the ifràn the fattigare Förſamlingarne til the rikare ; och therfoôre ſaja Qveckare, ſom äro Herrar af Fenflylvanien , at om några rätta Präſter äro, få äro thet the Svenike Präſterne: och hafva lell the Engelfke $0 pund arligen utaf Drottningen, förutan hvad the ther kunna få af fine Förlamlingar. Et djur välja the ( ( Hedningarne) hvarte- ora til fin vålnad eller genium, och thet fkjuta the intet , utan älfkat för alla andra. * k & 1715 d. 2 Junii var H:s. Durchleutighet Furſten af Caſſel *) uppe paà Pihliort ecet. Kom thit & tolf, och var ther til 3 Jag och Hir Malmfråm *) voro emot Eonom ne- der utan för Academie- porten. Han admirera- de mycket rummet, och än mera när han fåg 2 lika. Efter han neſt tilförende , nemligen i morgons , tå jag följde Rect. Magnilicum at upvackta honom , mmde om Grævio och hans Antigg. Romanis , tog jag up et par tomer och lade på pulpeterne, och ibland them then fam- me , fom af Gmwa-var honom dedicerad, hvilket honom mycket behagade. Och fyntes deraf , fom ock af hans difeourfer , at han var en älfkare af ſtudier. Tå han befåg ritningen om Palneſka Republiquen, och huru alla ; bå- de *) Sedermera K. FRErDRIcE I, **) Juris Prof, i Upfala. | de & brec mel iof hv. ſon the fid 7 V N a gör dre O Olve krin tera n vm rt o ill the lom ir0 a ratta ilteme. årligen ' kunna hvatte | t hja ' hat QG[I%'AQL pt hecet, L i nér irerdr cum l h hans get Och lj fam- . j| ieerad les g va ipen ; hår de — 379 de andelige och verldflige fufvo , fom ock at bredevid ſtod, at ther var en ftor diſcerdia e- mellan them , fade han: ther uti at the ale fofva , är dock en ſtor eoncordia, Öfver middagsmåltiden kom han at fråga hvarföre the icke ftudera här öfver Sommaren, fom i Tyfkland ? tåsthet fvarades , thet ſke för then ſtora hettan fkull. Herr General Taube remarquerade ſom en ſärdeles ting , at tå han förledit år camperade 7 veckor med 12,000 man eiler ther vid lag 1 Roflagen, bleficke en endaſte död eller rätt fjuk. Furſten fade theffa vägar kring Upfala va- ra mycket beqväma at plantera trän på, och göra alléer, efter the äro få ftråträta, Herr Ofverſten Cronberg, ja ock the an- dre talte om the oändeliga mânga exercitier Soldateſchen har här i Sverige, och ſade H:r Ofverſte Cronberg, at man behöfver en hel dag , ifrån morgon til afton, at bara fimpelt exer- cera them, til at göra lectionerne en gäng, och huru mycket thet mattar ut en Officerare. Furften anmärkte ock vid Gen. Taubes tal (om thet at ingen dödt, när the campera- de) at gemenligen dö flere ; när the ligga ſtil⸗ la och campera, än tå the äro på marfche. * N l Stor-böndagen, fom är d, 3 Junii, var Furſten 1 Domkyrkan öfver hela Gudstjenften, Doct. Molin prädikade och lämpade uti Exor- dio (Tob. III. 13) vackert til Furſten, then nåden 380 me nåden Gud hade gjort ofs at ſända honom in uti landet , til underfåtarnes trött och förfvar. | 4 '- / 1717 in Martio , blef Engelfke Reldenten H.r Zackfon i Stock- holm arrefterad tillika med hela in Familia, ja ock ſin Son, ſom ſtuderade här i Upfala, til repreſſalier at Gref Gylenborg i London blet ta- gen i arreſt för the forilag han haft och ther drifvit om en vils fumma penningar, ſom ther upbragtes af Pretendentens anhängare , at up- köpa örlogsfkepp i Holland och Frankrike, fom fkulle gå til Götheborg, och inhämta 10 å 12000 våra Svenfka, lom ikull: landſtiga i Engiand och befrämja rebellion emot King GEORGE , Och-ſätta Pretendenten på 1I'hronen. Baron Gjörsz har drifvit bela v rket, och ther- före reſt två gånger til Paris, at ther rådgöra med the förnäma Engelſka Lords, flyktingar, ſedan King GEOrRGE inkom och Pretendentens anhängare. I London bletvo alla brefven väx. lade i thetta ärendet mellan Gref Gyllenborg , Baron Gôriz och Ambaffadeuren 1 Frankrike Baron Sparre , famt Gref Gaflaf Gyllenborg, trykte under thenna titel: Lettres which paſſed beiween Comt Gyllenborg, the Baron Gôriz and Sparre, and others relating to the Deſing af rai- fing a rebellion in his Majelty's dominions , to be ſupported by & Force from veden. In Auguſto: Lybecker har fått tin dom. Jag vet intet om ' tchen ihen A hon OCh TOar j le'l OCN S ] 13!*';.,& | L?u.d, Ui don blel tär t och ter r 1Om (ber ; 6, ap H;q& hx I mhämta 10 ti0l ; ,0. e er ridsöra n um) :-,Cg gemens gV. -⸗ yetyen VaM . G 4 m'g, Prankride hh pd Görl A l: ;W hp H| L JE . si om . then 2868 r then Generalns olycka bör föras ad caſe: illu- Rrium Virorum *). | Nu ( vid ilutet af Auguſto) kom Gref s sil lands trån Englaud , och anlade fkeppet vifå Marſtrand. Få Ie huru H. SsS Mit anler thet. Troupperne draga ſig tillammans Vi Norr- fka gräntlen, Ho vet om icke fker en impres- fio in Norrvegiam , och om icke thet fker fe- dan en Transport på Skottland af bara fotfolk? Jag fruktar at med tiden blir nog buller mellan vår Liflindfka och Svenſka Adel. The göra bägve fina partier och factioner. Liflän- darne hänga mycket ihop och hjelpa up hvar- annan: men s M:t håller jämn balance mel- lan bägge. Märkeligt är ock at mäſt alle Generalerne vi Grentléorterne äro dock Sven- fke. Tag undan Öfver- Ståthållaren' Tanbe. Baron Gôèͤriz bar fö'jt Tzaren ifrån Arnheim til Hamburg och är ther på fri fot ſtäld utaf honom. ; 4 * 2 . 1718 in Martio; / II.:5 M ast har nu reft . från Lund til Wer- me- *) Lybecker var Gencral en Chef i Einland 1713 och drog ſig] undan fôr Ryſſarna, utan at lofla et fkott, oppât landet til Tavaſtland, lâmuande Nyland och hela fj&kanten öppen för ågndm, fom då gick o- be chindrad til Åbe, Han måfte då' lämna befålet i- från fig til General Armfelt. 1717 dömdes han af en KN gsrått, för detta fitt fårhållande , ifrân lif, åra och god». Sc mera om honom i v. Stier mans Matr ikel, D. I. h 142, 382 meland, och thit är förreſt Kongl. Hofvet, at möta H s M:t. Reſte ock Hertigen af Holſten dit, ſamt thels Geheime - Råd Baron Göriz , fom man eljeft mente vara hvar dag reſefardig til Åland , at fluta fred med Tzaren. Hvad fom förmått , Baron Görrz at refa thit, (til Wermeland) kan man ej veta. Otaligt anral af förråd på bröd, brännevin, mat ſaker ; ammuni- tion är gånget tll Wermlandfke gräntfen, och har almänt trots, at et inbrott fkulle fke uti Norrige, hällt få många packfadlar , vattu- läder- flafkor , fält -refe- korgar har gjorts till alla Regemen- terne, ſom har haft anfeende til en campagne uti hergiga. och oländiga orter 1718 d 27 April talte jag ined Reveren- difl. ArchiEpiflcopo Stezchio och öfverlefvererade honom bref ifrån en Bokförare i Leipzig = -— ſom vil förlägga D. Cypriani Hilaria Lutherana, och begär Communication af hvad ſom här i Sve- rige är hällit vid förledit års ilut iz memoriam fe- cm'arem. Men thet är fnart fvarat : Här är intet hållit mer än thet D:r Molis nämde med et ord i Parafcheve homiliæ , in diem omnium S, S. och the två orationer , fom hölles af M. Er. Alftrin och Candid. Oxelgren, mer privato än publico nomine. Han berättade ock en förnäm man (jag vet at thet är Gref Carl Gy&eråa:rg) hafva fkrifvit fig til , och begärt fitt betänkande de unione Eccle- harum Anglicana: & Svethica , beropande fig på then unionen och Fraternitatem, ſom bägge För- famlingarne utan ſcrupel hålla i Penfylvanien , ſom — bom nögf.a Björceku he ej kunna | — culiLambe fionem £cc fkritven, kunde ada Ja la höra Eecke Comcordiz, then aldrig pralenie c " 37 * Nik | hel Su med knekt n Bielehe ' dr0g up vi 0a Dönder, | | bmf N&Y | im&&m& [0 ura t holm,och B]e kÖJ ll quu d tefjl nmd Cktade h Ceradt, [ H Nocp, nom. — —. Thure | Stm'e tSe . Hobt, at | en ac Hlolkn . Baron Görn, _éag reiexärdig Zaren. Hvad lela thit, (el - u 1 åder » falkor, I Xs QW*R' en cmpagt W PR | L ö R ; ed Near x veclelveretade epalg + + a Lutherana, omhår 1dV6" s mear F » Här it met . med et ord! im $,5 och M Er 7 0 np bhco ſet man 1s va fsilvit X u00é E*” mwd*' 5 P B — t, och ha ; 6E ſom nogfamt kunnigt är af Præpoſiti Fahlunenfis .Bjorck:z berättelle; men Reverendifl. fvarade ſig ej kunna lamtycka til alt hvad ſom XXIX Arti culi Lambethani hafva, och hvad Nichoſi defen- fionem Eccleliæ Anglicanæ angår, henne vara få fkrifven , at hon pro captu & arbitrio Lectoris, kunde admittere varios prorfus & diverfos ſenſus. Jag fade mitt enfaldiga råd vara, man fkulle höra Eccleliæ An glicanæ. judicium de Formula concordiæ, och är jag något när ſäker, at Angli then aldrig känna för fin, Propter dogma omni- Præſentiæ carnis Chrilti. När K. Eaic XIV Var 1 ſitt raſeri ocCh ond pa hela Sturefka Familien, ſände han ock et utfkott med knektar til Sahlitad, at taga fatt på Hr Tha- re Bjelcke *), ſom var Siaren: måg : men Bjelcken drog up Vifldbrym*an och fö 'f'vam(åe lig med ſi- na bönder, ſom han i haſtighet dragit tillamman, braf. När knektarne fkulle refa hit til Upfala at förſtärka ſig, gjorde mellert xå K. ERIC mordet på Sturarne, och gaf ſig ſedan på vagen til Stock- holm, och blef iå faſttagen. Therigenom undſlapp Bielelen, un lifsfara. Gref Bjelche . 22 Jul. 1716. 2 H:s M:t communicerade 1 år (171 8) näft ef- ter Jul med ftor devotion, tå Mag. Carl Siernell bicktade honom, Han har tilförende ej communi- ceradt, fedan in Febr. 1716, näft för han bröt in uti Norje, tå Nag. Norberg communicerade ho- nom. X k X., *) Thure Pederſon pyelt R. R. hade i 2: dra giftet Figrid Sture, dotter af Riksmarfken Svante Srenſon Sture, til Stegeholm och Weſtervik. Kloſter Priorens Iybieralskys Bref til Påf- veliga Gen. Auditorn Chr. Zorawsky Trörande Bifko op BRAsSKS griftvard 1 Kloſtret Lenda i Pohlen *—). Requitioni officioſt e Illmi R mi D:ni CHRI- STOPHORI ZORAWSKI A uditoris Generalis Curie ArchlEpzicapahs Gnesnenfis , ad Nos Monaſte- riumque noſtrum Tandeniſe, Sacri Ordinis Ci- ſtercienſis Archi Diœceſis Gnesnenſis in fcripto porrectæ ( quatenus in Archivo noftro fingula monumenta tum & in alis locis Monafterii no- ſtri Epitaphia olim R:mum Dominum JOANNEM BRAsK . Epilcopum Lincopenſem in Svecia, tan- dem exulem in Polonia, in Monaſterio vero noſtro confiltentem , tangentia perquiramug & revideamus & quidquid compertum fuerit authen- tice deſcriptum connotatumque dicto l: limo R:mo D:no Auditori transmittamus) promte ac reve- renter — fatisfacientes ; ſcquentia comperimus eaque ſincere & fideliter annotavimus. 1:o In lapide marmoreo in Sacriftia Lan- denfi repomo excilum ſequens Etaphium cum expreffa mitra, Baculo Jrafiomh & cruce fimul juncta ſtemmati conſpicitur: Epy- *) Original-brefvet år af ArkeB. ProCantzl. och Commendcuren v, TROIL fkånkt ril Linképings Bibliothek, åfven ſom denna upplysning om Bi- fkop Brafks grafvård genom deſs förforg blifvit föranttaltad af äventke: Lcoauons Secret. i Varſchau H:r Sam. Nic. Casſerm, hvilken genom Furſten Primas i Pohlen fätt den från Kloſtret i Landa. Ep Prefulis e X. D trip Hie celebr Qu tutt 01 Regis prin £:d0 flro Lande Julii Domin | Gothia amnie | A0n0 hOn an - denh lat Vero “D 1 cito & roh penlis Ep > Heraoismo ; GLsmo (enle n Uehauum vi 8 & n G"lp] tNnna C(*ml.d,f Ein Isdem P alis, ad Lw EXpretla h Oue in pa_;t PfOut & —M Mrem g;]en — Epytephium Den Epiſcopi Lincopenſis? S Præſulis ex annis certum de morte JOHANNIS A D triplatis ſimul octo connumeratis Hic celebri loco vitam finivit in iſto Qui fuit OftroGothus exful, ſine labe remotus Regis primi GustAvi Luteran. 2:d0 In libro mortuorum in Capitulo no- ſtro Landenfi reperibili. legimus. Obit — 30 Julii Dominus Zoannes Epilcopus Lincopenſis de Gothia amicus & Confrater nofler — quo vero anno non eſt annotatum. _ . 3:0 Extat imago in noviciatd noſtro Lan- denfi fat antiqua tribus cubitis longa, duobus vero lata exprimens Præſulem thalariter Mu- cito & rohetto ornatum, cum inferiptione ad edes” fequenti — Zoannes Oſtrogothus Linco- ar CÅr J z penfis Epiſcopus, Ultimus Catholicus ex Svecia Lu. theranismo tunc infecta & Catholicis infeſta a GusTAVO primo Lutherano Rege pulfus ad Lan- denfte Monaſterium ſe contulit, atque in illo reliquum vitæ ſuæ temper alias laudabilis eo pu- rius & ſanckius, quo tranquillius in jugi con- templatione & piis operibus exegit, ac fehciter conlummavit A. D, 1539 — Ad latus finiftrum Ejusdem Præſulis depicti mitra & Baculus Pafto- ralis, ad latus vero dextrum refidentria Ejusdem expreffa apparent, cujus Reſidentrie extant adus- que in parte aliqua prope monaſterium rudera, prout ex antiqua traditione habemus. Hæc omnia & ſingula, ſic & non aliter in dictis locis reperiri atteftamur, In quorum ma- jorem fidem, impreffö figillo Monafterii Zx%*.;åri | LRR / Landenfis S. Ords Cifterc, manibus noſtris ſub- feriplimus, Datum Landæ die 18 Novembris Anno 1791. Fr. Paulus Wybieralski S. T. D, Not. Aplius. rFrrior Landenſis S; O. Ciſterc. mpp. F. Mauritius Profefl. & ſubprior Land. mpp. Fr. Euſebius Iwelslei Profeffus Landenſis S. O, Cuſtos Ecclelie mpp. Kongl. Maj:ts och Rikſens CantzliCol- legii Inſtruction, hvarefter den vid Liinköpings Stifts Bibliotheque til- ferordnade Bibliothekarien har fig uti denna fin beftållning at rätta. Gifven Stockholm d. 28 Maji 17827). Bibliothekarien åligger , at på alt fätt vår da Bibliotheket , med dels MyntCabinet, Na- turalie - (amling och öfrige tilhörigheter och med all forgfäilighet bidraga til defs tilväxt och he- ſtand. | %. 20 *) Sedan Link. Gymn. Bibliothek nu mera kommit i den ordning , efter fkedd inventeting och Catalogers för= — frdigande, ar det icke allenaft är tilgängligt fôr lärda betök, utan åfven ordentligen i hvarje vecka A4 timar Öpet, hvarunder Lectioner hållas at Biblfo- thekarien i Lärdoms - Hiflorien för de Studerande, har man trott ſig böra meddela allmänheten den Iu- ſeruétion, hvarefter detta år verkſtäldt och vid magt hålles, | ler Va ſes gill Han författar 2:ne Cataloguer öfver Bi- bliotheket, hvilka ſtädſe i Bibliotheks - rummen böra vara at tilgå , den ena inrättad och clas- fificerad efter Vemnikmeme, med et kort al- phabetifkt regiſter på Auctorerne: den andra författad efter den ordning, hvari böckerne 0 äro upftälde, at nyttjas til ”undvikande af mö- da och tidsfpillan vid de här nedanföre ſtad- gade Inventeringar. Aliggandes honom., at ſagda Cataloguer alt efter Bibliothekets efter - hand tilvinnande förkofran fortſätta och vid magt häilla. Likaledes bör han öfver de der- a R flädes befintlige Handfkrifter , Mynt och Na- id turalieCabinetter , uprätta ſerſkildte och få om. ſtändelige Cataloguer, fom befkaffenheten af hvarje fadan ſamli ing lordra kan. g §. i Han upgifver mrtekuma på de böcker, _ V fom böra anfkaffas , äfven på dupletter , föom . ; kunna föryttras: Dock må utan Biſkopens och d Confiftorii tilftånd icke något inköp, eller för- y . - fälgning af böcker fke,: älven fom utan tilſtänd 4 å intet af Bibliotheks - Cafian må utgilvas ” C | Öfver Biblioth '=Lemf> inkomſter och utmf— A« ter håller han räkning , fom för hvarje år 4 - vederbörligen affimad uti Conſiſtorio upv — - K ſes, och ſedan den ſamma blifvit behörigen gillad, til bevis derå af Bilkopen underſkrifves. n Til Docenter vid Gymnafium och Trivial- Mp N Bb a Scho- O Scholan, famt Prefterfkapet och Bokälfkare i imden, må böcker utlinas dock, icke langre än 14 dagar, utan Biſkopens och Confiftorii fam- tycke. ”Ätven få til den Studerande Ungdo- men , men icke utan en Lectors caution. Utom Staden lår ej nägon bok utlämnas, utan Bi- fkopens och Conliſtorii ferfkildta tilſtnd. Hvar , och en låntagare anteknar uti en dertil ferfkildt inrättad bok, eller ock uti egenhändigt under- fkrefven Sedel, få väl länet, fom dagen dà det fker, jämte uttryckelig förbindelfe , at bo- ken ofkadd àterſtälla eller ock i annor händel- fe tiliullo erfätta: Och då den lånta boken å- terlemnas ., anmärkes ſädant af Bibliothecarien,: Större verk fåfom allmännare efterfökte och tjenande til Bibliothekets prydnad , åtven få vål fom fälllynte och rare böcker lamt Manu- fcxlpu? tå ej utlå inas, utan böra påftället nytjas. mearex fLåntagaren någon bok, eller den fk.d. och fmutfar , må Bib liothecarien på Lån- tagarens bekollnad , enligt dennes derom gifne fö,u*az'å lHe, genall anfkita et annat e; emg!ar. Vagrar Lämagare n :ht, anmäle Bibliothecarien faken ho ä*(;m” rium, eller blifve han 1i an- nat fall derföre anivarig * J & S; [ så Bibliothecarien håller under Terminerne Bi- bliotheket öpet hvarje onsdag och lördag tvänne timmar efter middagen, . då ha an äfven bibringar dem utaf ungdomen, fom det åftunda , allmän- na begrep uti Lärdoms- Hiltorien. $ö utv. ten Nyck nn a ( te 1' 1'1 É låLA' nd ué | nün⸗ Afvenl edes ål igger Bibliothecarien I inder Terminerne at hålla Föreläfningar l E*rwi ?' fpråket , for at därutinnan i ma f>d0im=n nödig undervilning , hvartil Bill p__:v och Con- [itorium förefkrifver tiden och lättet. §. 10. . Med Bifkopens och Con! fiftorii minne må han utvälja någon fkickelig Yngling, at fåtom Ama. nuenfis vid Bibli iotheket tilhanda gâ, dock mâ nyckelen til Bibli iotheket icke anförtros någon annan än Bibliothecarien , fom enlam kommer at derföre anfvara. $. 11. Bibliothe ket med alla deſs tilhörigheter inventeras Vid hvarje ny Bibliothecaries tillät- tande , famt defsemellan få ofta Bifkopen och Conſiſtorium det för g 3 * fådant ſke hvart tredje år, och bör denna til c Bibliothekets ſäkerhet få nödiga omſtändighet aldrig uragtlâtas. 12. §. Utom det i 8: de §. ſtadgade Bibliothekets publique öpnande > bör Bi bliothekarien icke un- dandraga fig , at lämna Herrfkaper och Lärde refande ti L. a; til Bibliotheket, ſamt om defs inrättning och tilhörigheter dem underrätta. AGdum ut fupra. På Kgl. M:ts och Rikſens Ca antzliCollegii vägnar M. BEN ZEL. ST ITE RNA, N GustAF RIBBING. - GustT. FR. GYLLENBORG. JAC.: v. E:NeESTROM. Jac. Forſilund. XII. 390 4 ER XII. INSTRUCTION för Ledoren i Natural. Hi- — forien och Medicinen vid K. Gy- mnunaſium 1 Linköping. *) I. 0o NATURAL - HISTORIEN. bör Ungdomen lära känna och urfkilja 4) JFordmåner a) braig Jord: hvad Landtmätare füörftà med I:ſta, 2: dra, 3: d je graden o f. v. by7ordblanningar: Jordbårrens bruk. e*) Jerdarter, fom paffa tör olika cultiverade växter. By Bezanik. inſkränkes innom en empirifk kän- | nedom af de i orten vildt växande örter , med fina botanrifka fkilje- märken underſtödd: denna Ldres fommartiden vid botanifka excur- fioner, Examineras efter et Her- barium beftående afOrtens växter, Hit hörer egentl. kunfkapen om I:0 Grdiſlagens art, ſkilnad, odlings- fätt , nytta i hushällningen. 2:0 Moffars Ednnetechn och *Pruk til > färgeftofter. $:0 Medieinal vdxter 1 Provincen , de- ras känneteckn, ſamlings ochbered- ningslätt, ſamt nytta Hukdomar. 640 Tråd och Trågårdsvåxters cultur och nytta. , C') *) Denna Lectien blef genom Kigns nàâd. författning af d. 6 Febr. 1787 vid Gymnafium härſtâdes inråttad, och vid n. v. Lectorens Dofdt. CLAs Frep, Honmt- SIEDIS tilträde med denna Inftruction förfedd, C) Entomologien : något litet hörande til känne- domen om 1:0 Skadliga Inſecter: fålom gräsmaſk, fides- malk m, fl. famt deras förekommande och utrotande, » 2:0 Nyttiga Infeller: Bifkötfeln, hvilken äf- ven Practice bör läras af Lectorn. II:; O MEDICINEN. Bör omfatta den enklafte, men på funda Medi- cinfka grunder bygd undervisning om A) Almdnna kånnereckn på a) Febrar och betſiga ſjukdomar. 5) Smirtor t. ex. Rödſot; koppor , Veneriſkk fmitta , m. fl. _ *) Barnfjukdomar i ſpä- gare åren. — B) Huru fkörfelni ofvannämde fjukdomar bör vara: a Yi föda, dryck , köld , varme, fnygghet. b)y i fimpla hus- curer, c ) om nyttan och fkadan af ådertätning, Bad, m, m. r d) huru man på enfaldigt ſätt bör fköta utvärtes fkador och fårnader, C) Bofkaps Medicin och bepröfvade medel i de- ras flere förefallande fjukdomar. | Vid Medicinfka undervisningen iakttages, at man icke lärer Ungdomen annat, än hvad af Diæt och Huscurer kan använ- das, hvaremot medicamenters föreſkrif- vande från Apotheket, bör lemnas til den Academiſka Kretſen och dem, fom egent- ligen lämpa fig til LäkareVetenfkapen. XIII. 392 N:O LECTIONS- CAT, ALOG vid . O D — Ca R 23! me “ kl. Til 11 ſad. Majus. | Azml. Minus. , Mdn dag. 26 2 6 Bôn och Capi-itel-JLäsning, 0% TE A Moralen, Latini k Preſ. Auct. 7 2 8 Lat. Proſ. Auctor. Fäderncsl. Hiſt. 9 10 Medicinen. Latinfk Aucter. 10 ⸗ 1E Franfy fkan. Natur. Hiſt. TII ⸗ 12 | Ofnmos_ Sång. AR Q Mat_hcmatlken._ Grækiſkan. 3 ⸗‧ 4 Grækiſkan. Phyſiken. 472 $ Themata granſkas i bâgge Auditorierne. Tisldaz. 0 s 60 Bön och Capi tel-Läsning. 6 ⸗ 7 Hebræiſkan. Logican. 7 ⸗ G Theoret. Philoſoph. Kyrko: Hiſtorien. 9 ⸗„ TO Theologien. 10 e o N. T. Exeges. Natur. HinRorien. II A 12 Ofning isäng. 2 A Mathematiken. Grekilkan, 3 e 4 Grakiſ kan. Phyſiken. 4 ⸗ 8 Univertal- Hiſtorien. | ; Ons dag. 30 & 6 Bön och Capiitel- Låsning, 6 g 7 Hebt&ifkan. | ; Logican. 7 8 Thoret. Philoloph. Kytko⸗ Hiſtorien. 9, & 10 Theolovjgien, 10 ⸗ 12 ôfning i Sång och Muſik. 2 „ 3 Pranſyſ can. Latinſk Auctor. 3 a 5 Liäird. Hiſt. pà Bibliotheket. ö ” * | Thors | 4 1 — = — O SOr OM ON — — — —7 — — ditorternd, | —— g 5 , 640, ſtorien, orb 4 eLp h (oli — UD fockel, 'jä% fel, Thert — åe XIII. Linképi ngs Gymnaſium. S [Fr. kl. Til ; Aud. Majus. Aud. Minus. Thorsdag. 26 ⸗ 6 Bån och Capiltel » Låsning,' 0 ⸗ 7 Bebtrilan. Logican. 7 s 8 Theor. Philoſoph. Kyrko- Hiſtoricn. Ö ⸗ 10 Theolo gien. 10 ⸗ II N. T. Exeges. Natur. Hiſtorien. 1II ⸗ 12 fning isSâng 2 ⸗ 3 Mathematiken. Lat. Proſ. Aucltor. 3 = 4 Afſtronomien. Grækiſ kan. 4 ⸗ 5 Grækil kan. Fädernesl. Hiſtor. Fredag. 26 ⸗ 6 Bön och Capitel- La.mma 66 „½ 7 Fran ſy ſ kan. — Logican. 7 ⸗2 8 tMoralen, Kyrko-Hiſtorien. 9 ⸗ I0 Theolo gien. 10 & II N. T, Exeges. Latini k Auctor. 11I ⸗ 12 Ofning i Sàng. 2 ⸗ 3 Aſtronomien. Natur. Hiſtorien. 3 - 4 Medicinen. — Latinfk bPoéët. 4 ⸗ 5 Lat. Proſ. Auctor. Themata granſkas. | ' Lar dag. . 26 26 Bån och Capi tel-Làsning. 6 ⸗ 7 Moralen. Latinſk Poët. 7 s 8 Lat. Proſ. Auctor. Fådernesl. Hiſt. 9 ⸗„ 10 Medicinen, Grækiſ kan 10 ⸗ 12 Ofaing i Sångoch Muſik. 2 ⸗ 3 Franfſyſkan. Latinf k Aucter. 3 ⸗ 5 | Lård, Hift,på Bibliotheket. | | B b SR Utom: Utom detta, hållas 3 Ordinarie Disputa- tionsacter hvarje Termin, när de ej af Paſtoral- Specimina uptagas, da Prim. Theol. Logic. och Moral. Le&or hvar i fin tour prælldera. 2: do Utgifvas för Majoriſterne Script⸗ Philoſo- phica at Log, och Moral. Lector, hvar ſin Måndag. 3:tio För öfning 1 quantiteterna, ſammanlättes af Majorifierne hvar vecka, för Elog. Le&orn , et Lar Diftiebon, atven ſom de lika ofta Sommarterminerna fkritva et Fran- ſyſtt Scriptum för Bibliothecarien, 4:to Utgif- vas ſkiftevis hvarje Måndag kl. 3 Exercitia ſili af Math. och Elog, Lector, ſamt på lika ſätt Fredagayna af Græc. Lingv. Lectorn och Adjunct. Gymn. - 5:to Anſtälles af Med. Le- &orn Botanifka Excurfioner, då ledighet och årstid fådant medgifva, | Aumdrk. Den mörka tiden begynnas Le- Aionerna e. m. kl. I. och flutas kl. 4. XIV. Bikc Ul kÖ D, I pet Tanle Ser Aud] Hd bdan' q almånna g ; 4 fökvade das, | W; JG ar deifa l tion | huh'u» bålln 4 $e » Da [Paſaen | lå.a.*ax."x' Eka PILE DLa ta Fouem nitsatart EteIM, | ecka, 100 | et Hra (_m.'k.a | t 01 JÅ" eC Gorn 0c 0 ;X.I'»"'v uV Johet Och J,J»Ä. | mas le , XIV. Bifkopen Doct. J. A. LINDBLOMS forfatf.. ning om det til Låroverkets förmon i Link köping af Lagmannen Herr SICGFRID GAHM d. 13 Dec. 1791 do- nerade Capital. *) Utdrag ur Protocollet hållet i Lin- köpings DomCaplt d. 17 Dec. 1794. S. D. Inlemnade H Herr Do&orn och Bilko- pen följande til Protocollet: I anledning af den gofva af Ethundra Sextio- Sex R:dl, Trettio Tvàâ fkill, , ſom Lagmannen Högâdle Herr SIGFRID GAHM för trenne år fedan” gjort , i afligt at den ſkulle komma til mågon Önfkad nytta, for thet bdrſtddes varande allmänna Ldroverk, med tillagd rättighet för mig y at vdlja och Beſtämmas ibes ser eler mindre faknade gagn s hbvartil t%c[a medel kunna anvdns das , antingen hel ech bållne eller fafam en ſidndig fond, iberaf rdntan til ſyfemale, må mnyttjes , har Jag aniedt nödigt at beſtämma ändatnålet för deila medels användande , och derom för fram- tiden ſtadga en vifs För fattning. Och ſom hufvudſtolen nu ſnart genom upburne och be- hållne räntor Vuxit til Tvåhundra R: dl., hvil- ka *) Se Denationstefder i deffa Handl. Del, I. ſ. 367. 396 —— ka jag härjämte til V. Conſiſtorium öfverlem- nar, at lika med andra uncer deis vård och anivar flående Capitaler förvalta och Tför- ränta, få finner jag, ledan Cymn lalli Bibliotheket, genom famma Gifvares frikol ſtighet redan äger en i det rrinalte full iwndso* Colle&ion af lt- komne Böcker i 1 wmf kA Lä?%rmå*etm, hvilken efter Gifvarens frånfälle kommer at inta iga fitt ſerſkildta rum i Bibliotheket , under titel af: COLLECTIO JURIDICA GAHMIANA , lämpligaſt, at af årliga räntan, enligt Confitörii pröfning , förft anſkaffas I wad 1 detta ämne årligen Ut⸗ kommer i vårt Fädernesland. hvilket med ofvan- berörde Samling införlifvas; men at hvad fe- dan Ööfrigt blifver, til Bibl iothekets vanliga behof användes. Denna författning öfverlemnar jag til V. Conſiſtorii framgena handhafvande, med fullt förtroende at den famma, famm ländande til et af Gifvaren åfyftadt gagn för Lärover- ket härſtädes och Bibliothekets förmon, med den forgfällighet vårdas, ſom altid utmärkt Conſiſtorii ommhuglan och nit om bägges för- kofran. Confiftoriales igenkände i denna Författning, ej mindre Herr Doct. Biſkopens och Ordens- Ledamotens lorgfällighet, at genom enfkild åt- gerd och hafd möda öka mwudf(maen än uplyſta rådighet at förena bruket deraf både med Herr Gxivarens hufmdaffwt med Dels Ju- 1idi- ndilka | minne, i Coulitor Aattade An lin åtge ſom til. nd kö nnda F N _?WGI ( ridifka Colle&ion och rättighet til et varaktigt minne. Hvarefter och fedan Hr, Bilkopen: och Conliſtoriales i detta ämne famtalat, Contiltorium allattade följande Reſolution. Andenſtund det är Conliſtorii pligt, at med ' fin åtgerd ; tillyn och anlvar-biträda i alt, fom til Läroverkets nytta, anfeende öch be- ſtänd hörer; altfå blifver härigenom före- nämde Författning fålfom orubbelig förklarad, antagen och faftitäld, med den följd och för- bindelle, fom pàâ Conſiſtorium och flere ve- derbörande ankomma. Lil följe häraf kal utdrag af detta Protocoll utlemnas til Biblio- thecarien, ſom har at icke allenaſt i likſtäm- mighet härmed iakttaga, hvad pà hans tilgö- rande ankommer , utan ock dervid ſtälla ſig til efterrättelfe hvad hans Inftru&ion om Bö- kers inköpande i allmänhet förefkrifver, Ut fuprez AS | In fidem P. KERNELL. Ken, Confifl. Lincop., Notar, DoONMATlONEE til Lmköpmgs Gymnafi och Stifts - Bibliothek, innehållande förteckning på de Donationer, ſom 1 förfta Delen af deffa Handlingar blifvit nàmde, men icke ſpecifice- rade. *) Herr Cammarherrn MATHIAS OpEN-. CRANTZ til Medvi: Bibliotheque Univerfelle & Hiſtorique par ? le Clere, Tom. I-- XXVI, Voll. XXIII 12:0. Bibliotheque choifie, par le Olerb , Tom, I » - XXVIII . Voll. XXVIII. 12:0. Bibliotheque ancienne & moderne, Tom. I « + XXIX „ Voll. KXX, 12:0 Journal Litteraire, Tom. I. Vol. I. 12:0. Enke Profeſſorſkan F Frü ANNA SIGIRD FRONDIN Och öfrige Arfvingar efter Prof. och Bibl. Mag. BERGE FRON- DIN i Uplala: A&a Eruditorum Lipfienfium ab Anno 1682 ad an, 173 I. sr Voll. XIL V. 4:0. Nova Aé&a Erudit. Lipf., ab A. 1732 ad An. 1740, & pro An. 1749 » Voll. K. 4:0. Indices quinque Decenniorum, - Voll. V. 4: 0. Supplementa ad Acta Erudit, Lipſ. Voll. X. 4:0. Supplem, ad nova Acta Erudit, Lipf, Vol. I. 4:0. Dom- *) Efterfående articlar, åro väl i 'förfta delen at deſſa Handl, hänviſte til Stz/fstda men ſom cndaſt få Läs fare derpå hafva tilgång, varda béckerne hårftådes uptagne under deras reſpective Gifvares namn, I och S Cancell fkuttvet Eran handl tllufrat lzu ( 1 /llly handrot Pr ka dag bar Eiffnp dag Tretbr niclt ligte b0l, q Flere k a N 1 Et v H ( nmt ln lin Pecifce N. NN J.. JI 1210 | [om, [+ Ill, 1210 om, ' M 120 ]I 12;0'* iD e N j 1002 V, 405 ad ÅN Å 40 V.d _X. 410. u 420, Pout sdh . ſides Dombroſten Herr Doct. SAM. A?F: ArkeßlBikoparne Do& E. Beszelii ; Fadrens och Sonens, Lefverne, författadt af framl. CancellieRadet och Ridd. C. R. Berch, och af- (krifvet eiter defs egenhändiga hufvudfkrih. 4:0. Framledne Biſkopens Dod. Petri Filenss Af- handling Hi Latin, kallad Atytbologia Arctos illuſtrata » ive Can]jwfim Generalis Priſcæ Theoa logiæ Gentilis Gethorum & Briuacnorum. Egen- „handigt manulcript. Fol : Protenoren Herr JoH. FHENR. LIDéN: Proſten Erici Susenis Durzi Dag- bok vid Rikse dagen 1682, med dertil hörande Handlin- gar ; egenhamligt manufcript : = Vol. I. 4:0. -Exn—.oi) M. Pontini Dagbok vid ſamma Riks- dag; egenhändigt manuſcript. Vol. I. 4: 0. Trettiolem, til en del Original- Handlingar, meſt rörande forbem. Proſt och Duræiſka flägten & - Vol. R Prof. 7. Herman ſons Collegium: 1 Svenſka Stats- Hiſtorien: hållet i Upf, 1729. mlic. Vol. I. 40. Majoren Herr ADboLPH Duré : - Flere mynt; bland dem Hafer, Medaille och Riksföreſtand, oðt. Stures haltva Riksdaler„ af 1512. ; V. Paſtoren Cand. LAns Kraſt: ; En Medaille öfver CARL XII feger vid Narvæ 1700. Mademoiſelle A. M. MÖRTLING : Et väl arbetadt Radband. | Adjuncten IsAC EDSTRÖM ? Afl. Affefloren i Svea Hofrätt Petri Saldm Refe- journal. Ö | XVL | XVI. Fortfättning af DoNATIONEE til Linkö- pings Gymnafii och Stifts Biblio- thek R Si ' å Herr Lagman JoH. FR. GRANSCHOUG, til Odensviholm. Konung SIGISMUNDS Portrait -måladt med Ol- jefärg. _ ' e : CantzliRådet och Ridd. Jon. ELERS, 2 ft. Plåtar til Chartan öfver ftora Tartariet » Ryſfka Riket och i fynnerhet Siberien, hö- rangde til Srrablenbergs befkrifning om Rylfsland, Framledne Profeſſoren NILS LINDBLOM. Euler (Leonh.) Neue grundfätfe der Artillerie. Berlin 1745 .’ Vol. I. K: 0. ” Blancourt 1? art de la Verrerie, Paris 1718. ; . | Voll. 2. 8:0. Stierneman Principes de l'Art de la guerre re- lativement a la milice des Anciens Grecs & Romains, Strasbourg 1765. Vol. 1. 8:0. Casſini (Jacob) von der Figur und gröſſe der Erde. Leipf. 1741. Vol. I. 8:0. Manpertuis Verſuch einer Cofmologie, Berlin 1751 — S Vol. I. 8:0. Martin (Benjam.) Deſcription and ufe of an u- niverfal Sliding rule. Lond. ſ. a. Vol. t. 8:0. . » ⸗Deſcription and uſe of a graphical Perfpe- ctive and Microfcope Lond.1771. Vol. I. 8:0. *) $e de föregående til et belopp af omkcing 1800 Voll. i Link, Bibl. Handl. I Del. ſ. 312, foljj. Å Ån Åp hte B 1773 Ett &, Bi j — med | ping (å Ea 1 . Ve⸗ Kyns D en hand hulvud | N, I&o HHIS ås bild: Jla Åmnig b Med IRONG I F"å"f- L derh; T hel S | etto chifre t Jager kran Aedp An Appendix containing ſome Remarks on a late Book, on the fame fubje&s. London 1773 - . — Vol, I. 8:0,. Ett ft, Banco » Sedelaf 10 dal. S: mt, af år 1717. Adjuncten Jöns GRENTZELIUS, z Tryſes (Pet.) Catechismologia ; interfolierad med — handfkrifna — anmärkningar. Linkö- ping ſ. å& - Vol. 80 EnkeFru Meijer , född Hånovisr. I ſt. Medaille af Silfver öfver K. CARL. XI. K:gns Bröftbild: Frånf. Konungen på knäy en hand ur fkyn båller en krona öfver hans hufvud med omlkrift : Quem dat ; fervabit ho- norer. VV 1 fl. Halsſmycke af metall med St. CATHARIs NAS Pild: Si Catharina ora pro nobis. Frànſ.“ & Sr Anmtonius de Padua. I ſt. Medaille i bronze förvyld ; öfver Konung GEORG I i England med Kigns Bröhbild. Frånf. En krönt ros: Refa Americana, Nea derit: Uile dulci. I ſt. Arabiſk penning. I ſt. markſtycke af K. Joman III. I ſt. 4 6. af K. CARL GustTAF. Rect. Scholæ i Veftervik M:r OL. MOBERGER. 1 ſt. jetton af Drottn. Lovisa ULRICA. Drottn:s chiffre inbunden: Frånf, Ett hjerta inom en lagerkrans, med omſkrift: Aldeles Svenſke, 1745 Rector Sch. i Ekfö Mag:r P. G. ASCHAN. Frällarens Bild på korfet föreſtld genom Ebrai- ſke bokſtfver. C e Com- Comminiſter CARL BERGVALL i Elfveſtad. Et gammalt dryckes-kåril til utfeende ſom et horn, med en gjördel af tenn, på hvilken får: En fköld med bokſtaͤfverne | ; L. J. H. H. 1651. Omkring: Drengen Ehr mitt nampn flår der- före jagh har tjdnt t 140 åhr änger jagh vål tjäna vill. Kdre Herre drick migh till. Comm. i Wårdnäs Cand. GERM. ENGDAHL, (kånké til Bibliotheket — 23 Hd 16 kk. at använda til något, antingen för Biblio- theket angeläget , eller för inrättningen pryd ligt behot. z 3 En Okdad. RR En dubbel Rupi, til MyntCabinettet, Factoren ANDERS J. SYLVENIUS. Den okånde Chriftus af Hoburg Vol. 1. 8:0- Den korfståfte Chriſtus af Hagersp Vol. I. 8:0. Chriſtian Hoburgs lefverne - Vol. I. 8:0. Bilkop. och L. N. O. Doct. MARTIN GEORG WALLENSTRALE. Georg G. Wallins Fil. Vilitations reſa til Årfil- la Lappmark år 1715- Handikrift, Origi-⸗ R Z Voll. I. 8.0. nal | - Hårjemte följa: Superintend. Do&. G. Wallins Conftitutorial egenhåndigt för Sonen d. v, Le&or i Her- nöfand , federmera Bilkop i Götheborg Gdran Wallin at förrätta denna viſitation. 1 ark fol. tem Joh. I Cap. v, I — 17 öfverfatt på La&)- . så | . X M n A fers jagh ſka, jämte et Specimen Declinat, & Conjugat, Lingvæ Lapponicæ, I ark fol. — Item 2 Cir- culairer af G. W'allin rörande Lappfka fpråket. Vol. I. 40 Utdrag af framledne Landshöfdingen Friher- re Tilas relation om den gamla adeliga Gedde- - Famillen, famt affkrift af de deri behnelige Ge- nealogiſke tabeller , Hiſkrift 1I ark. . 40. Pr. Atelautihenis Loci communes paà- Tyſka öfverlatte. — DPetta exemplar åger fitt egit vär- de deraf, at PFörfattarens egen hand finnes på fere blad franmantere: . Vol. 1. 4.0. En handfkrifven ſamling af verfer på Tyfka 1 allehanda Andeliga och Verldfiga ânmen. LandsCamer. SVEN ING. LJUNGCH, Promtuarium Theologiæ Prattice ſecimnclum Or- dinem Alphabethi diseſtum. Anuclore Olao Ekman Ä”fäå?. in "*%7:; Gmannia, ontimatum poſt fata audloris a Magno Oxelgren Frep. & Pait. in Skårftad Smol pagg. 2260. N VGEE. 3: 4:0. 2 falika.q fk, it. 1-af koppar, gjordt af Fältfkår Fey[erholm 1 af tenn, al 7onas i Klockarp på Hangen fjö ågor i Ekfö Socken, BergsRådet [ONAS CEDERST TEDT. Erici Benzelii Sen. Hiſtoria Ecclefiaflica c. an- not. m:ſtis Erici Benrelii jun. Vol. 1. 4:0. Ett Miſſale från 14 4:de årbundra, Vol. 1. 8:0. J. Laur, Mosheims Hermenevtica Sacra, Hand- fkrift, > - Vol. 1. 400 t . CQc 2 Pins Ejasåem Tneaåcg a Polemica, Handfkrift. 4:0, Ejasdem KicchenGelch. deſs Achtzehnten Jahr- hund. D: o Vol. I. 4:0. Doctor nrici Oghalts Predikn. i Handiſkrift. Vol. I. 4:0. SR Bmm Opulcula Cabaliſtica, T. I, IL 8:0. S Ånmymz omftändliga Anmärkningar öfver 1686 års Kyrkolag och uplagan halaf 1712 i1 Stockholm , Mfcr. é Vol. I. Fol. A_.rkeåi&op Do&. Eric. Beszelii den äldres BrefConcepter, Betånkanden 1 åtfkilliga äm- nen m. m. - Vol. I. Fol. Doct. G, D. Nordåergs Svecica OPr5 eller om - Böne - Tackfagelfe - och Kiacr()u&m**-Åer» miner famt Texter i Sverige. Mlcr. Fol. Samlingar, angående Folkmängdens beräknan- de i Götheborg och Linköping på förfök gjordt af Eric. Benzelins,. Filius. Vol. I. Fol. Riksdags-Memor laler och Anecdoter, hand- fkrefne, de meſta från 1760 talet. Vol. I Fol. Joh, Arnalphi Vet. Rabbin. Expoſitio TPentateu- chi &c. Lutetiæ Paril. 1620. Vol. I. 4:0. Mifcellanea Theol. Collegia & Diſpp. Prof. Erici Odhelii, C. Litlimanni &e contmentm5 manu Erici Bes veli Sen. - Vol. I. 4:0. Miſcellanea Theol. varia , Ejasdenms Gpera ö manu . Vol. I. 4:0. Mifcellanea , Prmle&' Acad, Colleg. & Difp. continentia , Ejasdem manu - Vol. I. 4:0. Erici Oadheli, Palma Pacifera, cum actis qui- busdam , variisque de Syncretiſmo ſcriptis 4:0. N ; Hand. v =— — — — — e — ð 405 Handlingar rörande Handboken och Kyrko- Ordningens förbättrande. Egenhändigt till ſtörre delen af Erie Benzelius Sen. Vol. I. 4: 0. Kyrkolagen 1686, med Eric. Benzelii, Patriz & Filsi anmärkningar framföre 1 Boken. 4:0, Milcellanea Theol. & ad Rem Litt. Hiſt. Civ. & Ecclef. pertinentia, manu Erici Benzelii Filii - - - Vol. I. 4:0. Eriei Benzelii, Filii hållna Likpredikningar m, m, och Concepter tilR iksdags- Tal, Bref Ec. 4:0. Ejusdems Mifcellanea T'heol. & Litteraria varia 470. Ejusdem Schedæ Litter, Hiſt. & Geogr. &c, 4:0. Vitæ Er. Benzeliorum , Patris ac Eilii. Vol. : 4:0. Catalogus Librorum editorum Angliæ, fub pe- regrinatione C. J. Benzelii, 1738 & & 1739. Manu ipf. - Vol. 1. 4:0. Ejasdem Annotationes Homil Anniverſariæ. 4:0. Catalogus Codd. Mfcr, Orient. Hinr. Benzelii 4:0. Biſkop Svedbergs anſtalt om ſin begrafning m. m. Altſammans egenhändigt. Vol, I. 4:0, Pr. Benzelii Filii Annotationes copioſisſimæ in Compendium Theol. Haffenrefferi. Vol. i, 4:0. Er. Bryzelis Fili egenhändiga Liarium, fine Barn tilegnadt. - Vol, F. 4:0. En Holtafchnitt på prof, innehållande em lida af- Ulphilas, den A. B. Erie Benzelinzs Fili us helt af början tänkte i Sverige upligga- Ett afdrag gjordt på Linköpings 1 ryckeri bifogas äfven. Tac. Beaszelii Repetitio Theol. cum Epitome E- - jusdem, Holmiæ 1734 & 1735. Vol. 1.4:0, Ol. Ssvebelii Memoriale 1660, Autogr. Vol. 1.4:0. C C 3 ; å . Åhä* 406 ; Anonymi Introductio in ſtudium Controverfiarum Vol. I. 4.0. Notitiæ Lätterariæ Sect. I: ma P. Ia circa res Judgorum, Auct. Er. Benzelio filio, cum no- tis Ejus marginalibus — —- Vol. I. 4: 0. Ejusdem Collegii Hiſtorici in Bibliotheca Upfa- lienſi 1713 habiti Momenta, Autogr. V. I. 4:0. Erici Benzelii Patris, Epiſtolæ Sv. & Lat. ad Olaum Filium, cum Epift, ad diverſos. 4:0. Erici Haqu. Odhelii, Gothi, Profß. Upfal. & deinde Paſt. Prim. Stockh, denat. Hamb. 1666 Ephemeris Vitæ, Autogr. Vol. 1.4:0. > Erici Benzelii, Filii, enſkildta Gudeliga Betrak- telſer under ſin Bibel . Läfning. Autogr. 8:0. Momenta Tumultuaria Itinerarii ad Exteros Er. Benzelii, Patris, quæ fuſius deducta in Bibliotheca Benzel. Lincop. reperiuntur in 40%% „ - - Vol, I. 12:0. Lectoren Do&. JoH. HARTMAN EBERHARDT. Vetus Teſtamentum Græcum, juxta exemplum Vaticanm, c. annotat. propria manu Er. Benzeli appoſitis, Lond. 1653. Vol. I. 8:0. Enke Fru Profefl. M. C. BERGMAN, f. TRAST, Kopparplåten til framledne Prof. och Riddaren Thorb, Bergmans Portrait, graveradt af Martin. I ſt. Medaille öfver framl. Profeff. och Rid- daren hergman. Åtfidan: Torb. Bergman Pa- iria decus ac deces zvi, Frånfidan innom en Lagercramz: Ephero egregie Natio Fennica Die t Maji MDCCLXXXIV, af 12 flork _ ; | Kongl. Fa fanm vara falle Ea åe Fr yn Br R T Orig Va loc lor köp M 407 Kongl. Hofpr. och Kyrkoh. CAEL. BACKE. . Samling af ftora och lärda Mäns Portraits til et belopp af 1420 med förbehåll, at den ſamma under Gitvarens lifstid af honom för- . varas och fullſtändigas, famt efter defs frän- fälle hemfaller Bibliotheket, : H Hobbefii Leviathan ed. rariff, Vol. I Fol. Konungens Handsecr. C. G. LEoPoLD. En Samling af K. GUSTAFS III egenhän- dige Skrifter, SR , - DomProft. Do&, S. ÄLF. - Framledne ÄrkeBifkopen Do&, Er, Benzelii den yngres medaillon i Gips. Stort format. Bronzerad, å å Fragment af Svärmaren Flinck graveradt i tenn R Vol. 1. 4:0. Pr. Doctor Sievers egenhändiga breffamling , Tom. I, IL Voll. 2, 4:0. C. R, M. v, Celfes Carmina på flera fpråk in originali. e - Voli. I. 4:0. Variorum Varia Tomus XVIII *). Vol. i. Fol. Joco-Seria, Original-Samling af allehanda Hi- ſtorier och Anecdoter. Origin, af Pr. 1 Norr- köping Cl. Livin o Vol. I. 8:0; Bref til framledne Bilkopen och Ordens Leda- moten Dodor Carl Jefper Benzelius från defs Fader m, fl. In- och 'Utrikes, tillika med defs egenhändiga Biographie - Vol. I. 4:0. Ce 4 H *) Se de föregående i Link. Bibl, Handl. Donatio Elf- viana ſ. 3406 / _ ' 408 Et Contrefait, ſom förmenes vara af framl, Bilkopen 1 Lund Doå, A. Rydelins. CantzliRàdet och Ridd. ANp. SCHÖNBERG, - Til Bibliotheket $6 volumer *) hvaraf Biblio- ket 1edan emöttagit: Joh. And, Cramer, Der Nordiſche Auficher. Kopenh. 1758, 59. : Voll. 2, 4:0. Thom. Campan. Holms Beſkrifning om Nya Sverige eller Penfylvanien, Stockh, 1702. 4:0. Guſt. Adlerfelis Leben K. CARLS der Zwöltten Leipz. 1740, 41. Voll. 2. 8:0. Fifeite de Maurice , Comte de Saxe. Dresde 1755. - d Voll. 2, &:0 Le Philoſophe Peyen Par Mir Formey. Leid. 1759. „ Voll. 3. 8:0. Diſjlcours de IEtat & Couronne de Svede. Pa- ris 1633. > - Vol. I. 8:0. Reflexions fur la Corruption des Moeurs des Romains par le ſieur de Stierneman. Strasb. 1771. Vol, I. 8 0. Elemens de la Philolophie Moderne par M. Pierre Masſuet. Amſterd. 1 752. Voll, 2. T *) Genom Ckriftelig Författning af d. 12 Aug. 1788 åto af Herr C, R. och R. ScHôNBERG 56 Volu- mer i az;fxzilwa lârdemsgrenar [kankte til det Bi- bliothek, ſom Herr Prof. y. H. Lidén fôr allmånt gagn ha de upråttat och då redan til Upfala Aca- demi bortgifvit; men ſedermera genom Prof. Li- déns författning af d. I OR. 1788 och C. R, Schönbergs ſamtycke transporterade på Link. Gy- mnaſti Bibliothek, hvaraf Inſtrumentet i Linköp, Conſ. upviftes d. 23 Dec, 1788 och förvaras i Bibl, bland Öfngc Ponar. inſtrumenter. — — — — a bad a Bibli | Aukleher, om Nya )2: 40 Zltten e, Dresd l|, 4, 80' I. 3. b0 vede, ir | J, $0 euls des 4 Strasb. |, 1 d0 > par l jug, 1788 55 VOillll' | iliabr | | k . Til Mym. Cabinettet: En Medaille öfver Konung Carr XIILtes död med Konungens bröftbild och på frånfidan et Le jon med infeription: Indocilis pati af 15 ſtorl. Kongl. Hofpred. och Proſt. Anp. NORBERG. Les Qeuvres de Voltaire, Voll. 40. 8:0. Ingenieuren GABR. ERIC AHLBERG. å En Jetton öfver R, R. Gref Arvid Hors; Bröft- bilden. Frånf. Et cornu copiz öfver en Glob med 3 Kronor: Coeleſtia munera donat, Proften Mag. DAN, EKERMAN i F uringſtad. J. Benzelii Epit. Repetitionis Theologicæ med några - handikrifna annot, af A. B. Henric Benzelius. . ? Vol. I. 4:0. V, KronoBefalln, JAc. Uppo NORsTRAND, En kort befkrifning uppå Trenne Reefor och Peregrinationer famt Konunga-riket Japan, af Nils Matifon Köpisg, Vilingsborg af Kan- A kel 1674. Kar. *). | Martini Marsinii S. J, Hiſtoria om thet Tartarifke kriget uti Konungariket Sina, fampt theras feder, af Ambroſio Nidelberg. Wiſingsborg af Kankel 1674 *) 4:0 Weſtindianikk RefeBefkrifning från år 1639 til' 1645 ifrån Amſterdam til St. Jorisde Mina, itt Caitell' i Africa, af Michael Hemmerſam. Wilingsborg af Kankel *) 4:0. |; Kort Berättelfe om Våftindien eller America tom eljeft kallas Nya verlden 1674 *). 4:0. S ——— ” Sannfårdig Befkrifning om Konungariket Siam, thefs Regering, Macht, Religion, Seder, Handel och Vandel m, m. af Jobſt Schovten på Hollândika. Wiſingsborg af Kaskel. *). Tvånne öresſt. af K. JoHAN. - 1 öre i Koppar af K. GsTAF ÅDOLPH. I ſt. Spelpenning: Den fom har lyckas m, m. Theol. Adj. och Conſ. Not. Sv. WiKMAN. Handlingar rörande Jubel-Feſten i Upfala . 1793- . ⸗ . 4¹0. Förflag til en ny Kyrko-Handbok. Upfala 1793.. - - a 8:0. Räidman N. DAHLS Sterbhus i Linköping. Portrait af Proften Mäſter Abraham Aſchanius i Alkaby,93 år gammal, 64 års Preſt. Origin. Kongl, HofCamer, Gusr. SÖDERMAN, - Svenfka Acad. Jetton i Silfver öfver framledne ÄrkeBilkopen Haquin Spegel. Atfidan: Bi- ſkopens Bröftbild med omfkrift: HAOv. SpE- GEL. Archikpiſc. Upſal. Frdnſ. En lyra med omfkritt: Nec ceſſae ſacra ſonare. 1 exerguen, Nat. MDCXXXXV, ob. MDCCXIV. Commin. JoH, P. PETERSON i Pelarne. Minnespenning öfver Jubelfeften 1721:- . Ge- *) Alla åro i et band. Om de på Wifingsborg i frra är- hundra trykte fkrifter, alla rara, men ſomliga högft ”fållfynta, ſ. Mag. Sam. Geffrins Differt, de Libtis in Typographia Wiſingsburgenſi impresſis. Upfal. 1793: Gene Aremi Polet 1793 Fragt Bin) Modond didan GUST Heral il fh lazp/). ll Direc Vallvik SamYmg Dito D:0 — Dito t Abar Hf ume longl. IV del; decet, Sehovtn C LPH, m, m. MÅN, Uphla 40. . Uplals ja öping, Aja 7 7[ Igino ÅN, am ednc ÅQV ÖPE yra med MI a . ' 5%* Lwns n | 1193 7 = n Generakn och Commend. JoH. FR. POLLET. Äreminne öfver framledne Majoren Carl G 30078 Pollet af Jacob Wallenias V. Bibl. Grelfsvald Praml. Prof. JOH. HINR, LIDéN. Fragment af Riddare-Ordens Hiſt. (af Aſſeſt. Bdng) rar. o Fol. Biblioth. Mag: r .. P. TIDéeN. Konung GUSTAF III ſtora Begrafningspenning. Atſidan: Konungens Bröſtbild med omfkrift: GUSTAVUS III Rex Svecse ; — Frånflidan : Hercules , fom -från fitt itända bål far upp til fkyarna med omfkrift: Majorque videri coepit. I Exerguen XXIX Mart. MDCCXCII. af 18 ſtorl. Direct. ABRAHAM HULPHERS Abrah: ſon. Vallvikfka Attartalet. 4˙0. Samlingar til Medelpads Beſkrifning. 8:0, Dito til Jämtlands . - . &:0 D:o til Herjedahls S6 R SR — til Angermanlands - 1 8:0. — — Weiterbottens ve 8:0. — — Geſtriklands l 8:0. Dito för Veſtmanlands Stäler = 8:0. Södermanlands D:to = » 8:0. Afhandling om Orgelvärk- Muſique och In- ſtrumenter 8:0. Tull - Inſpector Bobuniax. ; Kongl. Södermanlands Regementes Hiſtoria, VI delar > 2 Voll. 8:0, n Myne R — Mynt: Et ſt. Medaille öfver Heifar TIerssüitus, guten af tackjern med åtfkillige Emblemer och In- feriptioner . på Grækiſka och Laung af 26 Rorleken *). 2 ne ft, Nummi Bomani: x med omikrift : Cefar Trajanus . Aug. I — — — Antonius. T ſt. med oläslig omfkrift, Præmie penning för framſteg i ſtudier af K. Södermanlands Krigsfchola, K:g G. III Bröſtbild. Frnſ. Auſpice Rege optimo Præmi- um hocce ob inſigne in literis ſtudinm m. m. 8 ſtorlek. Direåeuren CARL JoH. ÅGRELL, Atta ſt. Nummi Romani: r ſt. Ibland de äldfta: Årf. Et menmikohufvu& med Hjelm och omfkrift: Urbs Roma, Frånf. Varginnan med Romulus och Remus. | 2 ſt. under Keifar Conftantinus med omfkrift på Å. Canflammm Max. Aug. och Frduſ. . på den ena denna omfkrift: Gloria Exercitus,; på den andra: Beata Tranquillitas. 3 ſt. under Kejſar Gratianus. Atſ. Defs Bröſt- bild och omtkrift: D. N, Gmrmnm p. p. Aug. Fränſ. Reparatio Reipablicæ. 1 ſt. under K. Theodofius. Å/ Bröſtbilden med Gm&mii* D, N, Theodofus PÅ p. Aug. Frnſ. Gloria Romanorum. | + ft. under K. Honorius. Aiſ. Bröftbilden med om- *) Denna F ing fkall under gräfning vara funnen 1 en Tråg ård ä horrköpmn. omfkni!l maneru Leut Aha Åmbel, Pr M 1Å Me 14 lor | Dan 1i 2 Å Z Ea Tabel Hån M Chong) 8 le EM md £Å Galiſt, 7 Konm,g; Kyrk Kacehin $, Jon ier al G, II i AL Pramte I n M 413 - omfkrift : Honorias p. p. Aug, Frånf. Gloria Ro- manorum. Lieutenant. Frih, CARL AD. ARMFELT til | Hüunnerſtad. Athan., Kircheri Ars magna Lucis & Umbræ, Amſtel. 1671. .. - Fol. Proſten Mag. C. M. Livin i Flisby. Hertig CARLS Slagtarebänk , fkrifven 1617: - Mict. - . . 40. z ſt. Medaille öfver Pyreneilka freden i Silfver, 14 ftorlek. _ I ſt. Dio öfver Drotrning MARIA af Oſterrike 1 bronze; 16 ſtorl. a I fi, 2 örsft. i filfver af K. CaArrL d, IX. Asſiſtenten JoH. P. FRANTZON. En Tabell på Svenfka Konungar och Biſkopar i- från BjÖRn på Håga intil närvarande tid 1' Chronologifk ordning, med titel: Den andeli- ga gyllene ljufaflakan , fom några hundrade år le- gat nedfallen i det hednifka mörkret , igenfunnen 2 K. BjÖRN II tid, men"icke på det Svio- Gothifka Altaret upſatt, förrda i OLor Sköt- Konungs tid m, m. af Carl Cammarſtrand. Kyrkoh. CARL AND. HERTZMAN i Höreda. Martyrologium & Miffale integrum Eccleliæ Raceburgenſis. Noriberge 1493. Fol. Kammarh. M. ODENCRANTZ. K, JOHAN III ett öre ſt. || K. K. SIGISMUNDS Riksdaler. i K. CARL IX en half mark 1607. — — — 1 öre ſt. hörande til interregn. — — 1 öre ſt. af 1611. Dr. CHRISTINAS I öre ſt. ined Götheborgs vapn. K. CARL X I öre ſt. 1657. Medaille, fom på ena fidan föreftäller et Påfve- hufvud , med möſſa, men upp och nedvänd Dj — n, med horn. Omkrift: Eccleſia per- verſa tenet faciem Diaboli. Pä andra fidan et Cardinalshufvud med hatt hvilket likaledes up och nedvändt vifar Dj — ns anfigte med om- fkrift : Stulti aliquando Sapientes, af 9: de ftorlek. HofkRàtts Ràdet JoH. ODENCRANTZ. Bilkop A. O. Rhyzelii Portrait 1 Lebensgröſſe. Ötverfte Lieut, Baron IsrR, LAGERFELT. Til MymCabinettet, | K. ADOLPH FREDRICHS Ridi. 3 dal. Smt. D:o D:o R: dl. 1770. Kon, GUSTAF III R:dl. 3 Dal S. M. | D:o — — — I R: dl. 3 D. S. M. Dio — — — 1I Riid. D:o 3 Rydl 47 lk D:o & Ridl, ; D:o & R: dl. Mag. PER JoH. WiMERMARK, Com:r vid Dom- kyrkan i Linköping. En Kårleks -Vifa ; ſungen af then Gudomeliga Kärlekens fanna älfkare. Tryckt på Iyika Språket 1746 och pa Svenſka ötverfatt år — 1748 > Echo 148 D. ] Chril — Ejusd dio, tum P monh - Gpuc - Bik Eny des c M, de p N Mi 4 oc | (Qtig(m tental & ge⸗ tione ccurate Fon No2g Sva | l?å,ZM” SVea_ Ugla, ten S Vapn, + Påfves nedvind lefa yr fidan et ikaledes med O — | torkek, Il FELT mö M D.M Uegla. Stockh. 1791. 2 — H 415 1748 af C. C. S. Micr. - 8. D. Joh. Matthiæ Idea boni ordinis in eccleſia Chriſti. Strengn. 1644- —120. Ejusd, Querela de præpoſtero quorundam ju⸗ dicio, in caſtigandis aliorum Scriptis, cen- tum Poſitionibus inclufa, Strengn. 1644. Echo abſurditatum Ulrici de Neufeld l⸗ de- monſtrante Valeriano Magno Mediolanenſi Capucino. Cracoviæ 1646, 8.. Biſkopen, m. m, Do&, J. A. LINDELOM. Encyclopédie ou Dictionaire univerfel raifonné des connoiſſances humaincs. Mis en ordre par : M. de Felice. Yverdon 1775. Voll. 42. gr. 4:0. — — — Supplement mis en ordre par M.r. de Felice. Xverdon 1775, 76. Voll. 6 g r. 0. — — — blanches mis en oxdre par "Mr de Felice. Xverdon 1775 — 80 Vol. 10. 20 Exemplar af P. 7, v. Sirahlenberg nova De- fcriptio Geographica Tartarie Magnaæ tam o- rientalis quam occidentalis in particularibus & generalibus ”Territoritis una cum delinea- tione totius Imperii Ruslici imprimis Siberiæ accurate oftenfa. — fol. Pat. max. Fortſättning af Bilk, Joh. Brafks bref ifrån N. 028 til och med N: 076 Handtk, 1 Vol 4::0. Kongl. Bibl. C. C. GjJÖRVETI. Svea Rikes Konungalängd af Friherre 2, Ra. ſenhane. St. 1789 » Vol. I. gr. 4: Svea Rikes Rådslängd af Kammarh, C. H Vol. I. gr. 40. Sven. 4 - Sventka Archivum St, 1791 — 93. Vol. 2.8: 0. Collectio Gjörwelliana St. 1781. Vol. I. 8:0. Betänkande om Str Britas Revelationer af Card. Joh, Torquemada år 1446. Handſkr. 4:0. Lieutenanten Sv, HjERSTEDT, Osfiandri Biblia ausgegeben v, D. Förlera. Lü- neburg 1665. „ Vool. I. gr. Pol, Adjuncten C 2. P. ASCHAN, En Medaille i filtver öfver et Brudpar med om- fkrift: Connubium Felix amor & labor efficit ardens, af 20 forlek. ArkeB m, m, Doct. UNO VON TROIL. Original Bref af Prioren i Kloſtret Landa i Poh- len , Paulus szbtcm!];qy til Gen, Audit. Chri-- ſtopher ZLoraviky rörande Bifk. FJ. Braſts grikt⸗ vâàrd. Dat. Landa d, 18 Nov. 1791. Bilkopen m, m, Doå, O, WALLOVIST. Eccletiaftique Samlingar Del. V, VI, VII. S. 0. Conſiſt. Not. Mag: P KE RNELL. : Prof-Öfverlättn. at then Hel. Skrift. Voll. 2. 4:0; Secret, Mag. BERGE FRONDIN, Bref til Hofmäftaren m, m, Friherre Hans Hin- ric v. Eſen under deſs reſa til Italien, med Kopparſtick Stockh. 1783*) gr. 4:0 Proft, Mag. NIIs GARDELL i Hatdhem och Näs på Gottland, Konung GusTrAF IV ADOLPHS Ridl. 1794 ' Stud, Gust, Ab. LINDBLOM. Konung GusTAF I R:dl. af år 1543 ; *) Af J. S, (Joh. Simmingkold) Häraf tryditesgänfka få cxempl. och år dcrfore fål zfymt. Ä&a Svet Aflatsb ham Aprell Agtivil Ahben ÅLBRECT Link, I — Sad och I åndets Stuta Anecdot An"%e:m: Angermn — Med Zal | Ångernan Ånnotatio & O AMelbon Amfelt, Å[ä?äll j SP Aurw ll &Åvaux WM 3, Vol..40, — .16 Å . velationer &I & A0dr 4:0; -v-r! T 1. ill . h3 3 Ho idpar med om: G labur ufted 08 TROV, et Landa i PO 7 Emf"'f grifr g WALLQVIST; VI, VI f0 ÄNELLo 4 Voll 4 40 ARR UNUPN Ui erc Hunl H lalet, med gp H dnnm CCh d 1d BLOM, 1549 wk%”wf Armfelt NREGIS TER. -⸗. — As=. publica rörande Sverige - 161, 164. Aflatsbref för Hårads- hammars Kyrka - 278. Agrell, 1, C. J. Diredteur 412. AErivillius, Petr. — 120. Ahlberg , G. E. Ingen. 409. ALBRECTS (K.) Br. för - Link, Domkylh 7. — Stadfäſt. på Biſ och Klerk. gods -= 7. Anders Simonsion om Sturarnes mord - 15. Anecdota Benzeliana 365. Angerman, Ol lof . 33. Angermannus, A. A. 20,61,87. – Predikan mot Kloſter Laſſe 29, 28 1I. Angermannus, Jac. Joh. 30. Annotationes Hiſtoricæ & Geograph. - 15. Apelbom, Harald SR Amf.Dloe .Ep. & Sac Ind. 35 Aſchan, C. P. Adjunct 416. — — P. G. Rect. Sch. 40I. Aurivillii, E. Gram. Svec. 155. d'Avaux, Comes = I12. 28 Daazius, Joh. D gacke „»C. Egl. Hof- Ppr. Cch- K. ⸗„½ 4072 Baner, Sten - 62. Bahner, Hans 228, 230. Behm, Joh. 128, 139. Belo, Or Fd gen. fœder. 143. Bengt Jonsfon. ⸗ - OL Beureus, Dionyſ. | Birgel Ericsfon — = C. A. PFr. b 413. 61. Bengt Jönsſon s d Benzelius, Er. Pat. mem. it. ad Exrer. - FRD — EEr. Fil. 15 134. 150,157. Berendt, Joh. „ 51. Berg, Thomas Körsfon 51. Bergman, f. Traſt. Fru 405. Bergvall, C. Commin. 402. Bel lut vxo'r Kgl. Krönin- gen 1617. - 64. 3,4, 12. Bibliotheca Lincopienſ. 398. Bjelke, Claas - 57. — Nils Turesſon 365, 307. — Ture - 5T — Ture Pedetsfon 2383. Bilmark , Joh. a 17. 61. Bjork, Proſt i Fahlun 376. Bjôrnklo - 4 Bodeman , Tuil—Inipc&' 412. Boétius dej jure patronat. 60. Bohemici tumultus nar- ratio - 102. Boije, Hans O Bœclerus, Joh. Henr. 63. Bralk, J. defs grafvård 384. Bref: Btaik ,J I78, 305 | – Chesnecophorus, Nic. ad Ax. Oxenſt. 89, 90, 273. e Marthias Mai⸗ & mil. a Parafia ad R. CHRISTINAM - 39. — MAXILIANUS EI, I01. — VWybieralſ ky - vil Chr. Loralei 384. Brigittæ Slächt och byrd 86. Brita Qiofsdotter „48. Brita egiſter. Brita Persdotter - 48. Brunneri, Betänkande om Trollvàâſendet - 84. Brunsvicenfe fedus - 103. Burman, Eric - 15. — — Lars - 125:. Bdng nE 1302 Båt , Bo Guſtafsſon 60. (Jaivxm&arum aſtus & auſus l- 141: Canutus Chriſtophori AIL. Cantzlerens ämbete - 63. CARL IX kallelfe til Up- ſala Môte — 15. —och SIGISM. Oenigh. 33,64. — broderlige Spörsmål til Kenungen - $8, — Fra ägor ocl Stânder- nes fvar 68. — betänkande paà Prä- ſterſ kap. pPuncter 133 — Handlinga ar til Ko- nungens Hiltoria 4 CARL x GusT ArS dôd 26 7 ◻½ 0◻½ € ER . — — Leftamente - 2 . ſ△ [ OT CAREL XII Nattvardsg. Caroli Stuarti violenta mors | 89 Cath ar ina, jungf. händ. 156. Prinſefl. i Veiſenburg 66. Ca holicorum in Borus- fra gravamina - 133. Cederkedt, J. BergsRäâd 403. Chesnecophorus, Nic. 87. Q Chtutieia >Tytan . - 368. Chriſtiern iv:s förord- ning m, m, - 29. CHRISTINE, Dr. pun- „bet. 82. er och Confiſt N O — propoſ. til Utf kot- tet af Stånderne - 83. — refol, på Praſt. all- : . månna poftulater 117. — hemreſa til Svetige 369. Chrittopher Mattsſon OT. Chytræus, David - 25⸗ Ciceronis Rhet. libri duo 152. Cimbria Literata - 40. Clericiets fel i Stockh. huru de kunna afikaff. 13 I. Columbi, S. fkåmtebok 156. Concordia cum Clero in Duc. Carol. — A4A. Confesſio fidei a Gallis in Svecia - 3. Conſiſter. generale 37,79, 115. Conſiſtorii Eccl. Cathed. forma - Contraé&t med » Danne- mark om Stralſund 64. Creurz, Lars ,förhållan- de på Sv. Flottan 100. Cromeri Cateches, refu- terad af lLaur. Petri 8ö Cromvyvels död = IIA. Cruce Sancta Cardin. 143. Cypriani Hilaria Luth. 382. Czernikov, A. Tract., de roc. Sp. S. eX ſolo Patr. 13. IIS. Dn. N. Rådman 410. Dann. K gs fverlägg- ning micd ſitt råd om Svenfkarne vorc at tro 96. De la Gardie , Jac. ge- nus & vita -— 86. Pontus = 56,57. DomarcekRegl. til Kyrk. b. 115. Dona- — — Dontionet tl pings Biblio Duells Placatet Dure, Adulph, Durzys, Joh, 10 141 10 bechardt, |I Ecclefaf & > Sveciz Eeelehafid-Saml.4 — rÖrande Liflan Miön, I, Min v Men Luåvw Fker etinan, Den. Hers ]h Canto E SbOIOS IOICH 'moragrms . noerg) Al)d fgdabj Gerh | Epibolisde Coo/er, enli, Vanli trag E RC K1y:g Hnm OTpd W mm — ii n l Aeng M lanth ei I ICUQ *kn? ; Väno Star,( Dc jffaltcn alkeabem, H j then pÖ Ferdinang, åå*ng ind | %FT 0 dat 6 IIh p r»I;' 410. Donationet til Linkå- pings Bibliothek 398. Duells Placatet - 372. Durè, Adolph. Major 399. Durzus, Joh. 19, 139 , 140, 141;, 142. Pberhardt, J. H TLect. 406. Eccle ſiaſt. & Aeacen, Sveciæ — oc 19 Eccleſiaſtik-Saml. 14,20, 114. — rörande Lifland 138. Edſtrm, IL. Adjunct 390. v. Ejfen, Ludvig 44. Ekxerman, Dan. Proſt. 400. Elers, Joh. CantzliRåd 400. Elfsborgs löfen — 66. Emporagrius 14;119. Enberg And. . 3A Engdahl, Germ. Com: r 402. Epiſtolis de conferiben- bendis, varii tra&, Eric xiv:s Hiftoria af Ne Tegel - AT. — på tim af Dan, Hund 35. — Handlingar dârtil - 2 ? 172. — raſeri 383. Eric Håkanslon 80 Ericus Matthæi 25. Er icus in skeftuna 27 77. Evang. Stnd. Decret an die Jeſaiten > 102. Peckten ; Pet. - T. Ferdinand, II, Imp. R. 98, 99. Ferdinandi ab Auſtria Nuncii Or. ad Pont. 101. Ferbero data inſtructio- nis formula — a 146, Geftricius, Laur. — — Martinus Olai = 36, Girs, £gid, Jonan lil:s Regifter. Fidleri, Caſp. Suppli- que til K. Gust, Ap. 1[37. Fiſcher, Mart. - IIO-. Flemming, Clas - 373. Foedetis 1n£er Svecos & sallos refignatio - 66. Forbeſius, Joh. - - 286 Formula Cöocordiw. Præ⸗ lect., in illam —84. Forſius, S. A. 17, 19. 26. Forthelius, IIr. — 120. PFranciſcas Riola = 110. Frankrike hvad dår af handlas borde 67. Frantzon, -. P, Asſiſtent 413. Freinshemius >> I4 Pridenvaldt, Mich. - 44. FRIEDRICH I R 278 Frondin , B. Secret, 416 Gahm, Sxäfi. Lagm. 305 Gardell', . Proſt 416⸗ Germaniæ Princibum de- lib. in atrio Cæſ. Math. 103. Germanici Mpperiicxpe- ditiocontr,unp, Turc, 101l. ._30 Ixromka . ; 9. Gjörwell, C. C. K. Bibl 415. Cranlenaug: G F Lagm. 400. SBrentzelius, Jöns Adj. 401. | Gupfnh;clm,KOI Räd, 367. Grotius, Hugo 87, 124, 140. GusTAI: S Barns födelle : - och Förfäder . - 86. — Fôrordn. om Tionde 22, —————_omea&åah fmg,a(m.u;; 3 Resg Iter. — Fôrbud ar rifva agor frân Präſtg. I IS) I 16. — Ordn, om Teſtamen- N te efter Lik - 115. ; _—-omPJ.elter!kap.Vederl 117. GusT. Ap. om Tiond. perſ. 26. — Stipendiater, Commu- nitet, m. m, Donation til Upfala Acad.⸗ 27. — Neutralitatis capita R. ' Gallig coenceſſa - 59. — Pråfterfk. befr. från ytterligare utlagor 117. — Reſol. om El ifeb. lön 66. — Inſtruct. fôr A. Prytz 134. — Förb, at beh.Kyrkor, 117. — Punct. förel, R. Råd 68. —ville icke gifv. Furſt. d. 372. — ville ej kalla Tyfka kriget Keligionskrig 372. — Recligionsſtadga — 373. — Statua — 2745 Gyllenborg. Grefve 381,382. Gyllencreutz, Tyk, Lars( 68. Gyllenklo a 14 Gymnafio de erigendo 146. Gafvyobref af CARL IX ; s tik Falkenberg — 87, Göran Pehx sfons Förlån- bref återkallas - 46. 'Göitz - „381. PIaczelius, Andr. = III. Haddorph utgik- Sv. Rimkr Gnikan — 77. Hambræus, joh. = 119. — Jonas — 124. Hans Bjôrnsſon - 45,55: Hans Pedersſon » 61. Hartman, Sam, = 131. 2 Hartvich Hindrichsfon Tavaftia 90. Haſtfehr, Otto - $ 2ö Helfingborgs upgifv. 369. Helfingus, Mart, Olai 2, 60. — Pettus jonæ - 24,61. Henckell, Balthaſ. - 60. Herek, Chriſtoph. - 54. Hermannus Chitr. Vejan. 2. Hermantius, Laur. - 23 Hertman, C. A. Kyrkh. 413. Herveghr, Dan. vita Joh, Rudbeckii 283. Hjerſtedt, S. Lieutenant 110. Himmelsbref - 2 99. Hindrie Clasſon - 4-5,46;_ Hiftorica: Handl. til Sy. –— Anmårkningar med Er. Benzelii hand - 134. — til ER IC XIV:S Hiſt. 2 — ERIC XIV:S Hiſt. af E. G. Tegel - 41 — ſiman Kigs Hiſt. af , Hund 2 Fad _._.]oHAN 2is af Elav. g - Terferus é 41. .— Handlingar til denne Konungs Hiſt. 44, 225. — Handl. til K. Si dIis- MUNDS Hiſt. . 44. — Anteckningar til t up- lysn. i Sv. Hiſt. 137. — Sktifter til uplysn. — )rkoHtPc 4 0513 –— Raimundi Hiftoria Liturgis oc 9. — 8S. Mariæx Hiſtoria 154: — Lutheri vel Calvini Rutheni Hittt. + 116. Hiſto- 1 1 l Regliter. Hiftorta Monnm. Scanenſ. Halland & Bleking. 78. — Norrſk Konungal. 148. Honerjiger, Borg. i Rev. 55. Horn, Garl Hindricsſon 57. Hund, Dan. Eric xiv Hiſt. på rim - 35. Hulphers Abr. Direct. 411. Hård ” 369. - Hårdell, Laſſe Hindricsſ. A5r ack_!on Engelik Preſid. 380. Jacob Joh. Angerm. 30. Ihetingius ,Joach - 122. — gravamina vid Kyr- kovâfender i Lifland 137. Ilsbodinus; Matth. — - 124, Ingeborgs och Matths Kättilmundſons ſtadf. > på Link, StiftsPrivileg, 6. Ingeborg, Hertiginna af Oland a Inſtruct ion för J, Salvius 11. — för Confift, generale 81. — för And, Prytz 134. — Legati ad March, Bran- deb. data - 102. — för Biblioth. i Link. 386. — tôr Hiſt. Nat, & Med. | Lect. ibid. - 390. JoHan I:s Priv. för Bif k. 5. : JQHAN III:s Handling. 225. — Mandat 1569 46 — om Liturgien 14, 2 23. — Stadga imellan K, huſ. 55. — de bonis hereditariis Cathar. Jagell. 56. — Stadt. på Ad, Priv. 58,50. — Propof, til Ständerne 58. — Artic. Epiſc. prop. II5, 116. Kraft, Lars, Proſt — Intentien til Polſ ka Kranan - 3268. Johannes Bernhardi A4 Joh. Bothv Del. Conſ. Eec. 116, Johannes Erici - 126. Johannes. Henrich 25. Johannes Matthiæ 30, 136. Jon Andersſon = 061. Jonas Birgeri = 23. Ifrael Olavi -120. Hthmenius - 119. Jus patronatus - 60. Juſten, P. Biſ k. i Vib. 16, 17. Juſtus Claudius 53, 54 Jutorum Carmxm in ho- nor. Svecorum + 88 Jåhrn , Chriſt. ⸗ HR ]onecopenizs placitatio 7. empe, Joh. - 25 Kenicius, Petr. 80. Kernell, P. Conſ. Not. 416. Kettilmundsſon „Matts 6. KexholmsLâns poftulat, 131. Kirchen Ordnung der ChurFurftl, Pfaltz 142. Klint, Jon. Petri - 150. Klockare -Lag 26, 115. Klotius, Claud. om Sven- fka Lagfarenheten 62, Klofter - Laſſe 25,29, 28 1. Kongl. M:ts Reſol. på Pråft. punét. 1634. 134. 399. Krokius, Nicol. 134, 136. Krule . Evext 47 Krönika på 4 Kim, at Had- dorph ETa 152. — gammal Svenfk = 78. — Olai Pcm — 84. 3 3 Krö- Regiſter. WKreåaika r Peder SWartz s êfver GusTAE T - 16. —D Hunds öfv.ErRtexiv 3 5. — Er. Ludwvikslons - 70 — Ægid. Girs Ötv. oH. III. 9a — Elavi Terferi - 414 *-——-Nm rik Konungalängd 148. — Epiſc. Lincop. - 140. —– Epiſc. & Sacerd Aroſ. > 35. — T. Jaintens EpHc, Finl. 16. — Nor VegiE ArchiEp. 147. — de dcrerfis Leſtis 153. Kurtzel, Cl. 2844, 45 52, 54: Kn.audu „ Jouas 1, 38, 80. Kyrko Inſpect, i Skåne 157 Kyrk KO - Ordningar Köckenhulensbel lägr. TIL Kältef i'*nm af N, Knutsfz *Kowok, Mau.s e 47. S n, Bref j ffff*ålj Elerkeriet &ö € Lagb. gammal Norrfk 147. — — Sven ik 153, 162, 165. Lagerfeldt, Ur -— 1260. — Baron och GOg. Licut. 414. Lalcy, Sam. 6 1; 034 Lafle Jonsſon - 4$, 6L Laurestius Nicolai Nor- ; u_å*us 297293 281I.. Laurentius Michaelis 44. Laur. kerrtKef. Dion. Beur. 4. — 2rgumentemor Sact. 21. — brot. emot Eiquor iſt. 12, 22. — A cfut. Cromeri Catech. 85. — Artic. ad 'Sacr, caænæ 115. — FöÖörkl,öfv VefteråsRec, 117 — Quæſt. circa Magiſtr. 154, Lect. Catal, vid, Link „C. 3924 I, 14. Leijonmark, 5 — Se Eeijonbutvud', Anteckn. om Famillen - 167. Leopoldt, C. G. K. H. S. 407 Liber Concordie - > 144 Lidén, J. Hinr. Pr. 399, 418, Likbårare i Sverige — 374 Lindblom , J. Ax, Blfk 41$: — Förf, om det af Lagm. Gahm donerade Cap. 39$6 — Guft, Adolph, Stud. 416. — Nils, Profeſſor = 400. Lindorm Nilsſon - 82. Linköpings Domkyrk 9, 150. Liturgien, - 14, 23,26. Ljungh, S. J.LandsCam,403.a Loccenius - 14, 1205 Lutheri vel Calvini Ruthe- ni Hiſtoria å ri6, Lybecker , General wgachmae bellicz - 69, L Magonus Smeks Stad- fäftelfe på Hertiginnan Ingeborgs Stadga em Seör bmmingstionde —7 d — Ferſäkran för Upf. St. atejbet, medov, utlag. 7. — Stadfåftelfe på Bifkop, i Linköp, faköre - 7 — Skyddsbr. för B*xikop Nils ibid. d iv Magnus Ladulås Br, f. Kl. 5. Magnus, Hertig - - 55. Margareta, Fôrbud at ta- ga katt af Kyrkor - 8. S. Mariæ Hiſtoria 154. Maria Eleon, Enke Dr. 119. Marinus, Carol. 112, 113, 114, Marſilius, Petrus - 2, 2 Mar- J. Regiſter. Martinas OL Ceſtricius 20. Martinus OL Helſingus ;20 Mathæius, Cardin, - 143. Matts Kettilmudsfons ſtadf. på Link. Stifts Privileg. 6, Meijer, Fru - 49174 Melancht,Ph,Förm, Conc. 22. Mienius, F. C. Herm. M. 116. Mercurii Tal til Sib.at Ol. 99. Meſſenius, Arg. om 51618M. och CARL ix oenigh. 33. Moberger, O Rect. Sch. 40 I. Molin, Laur. Doct. 379. Molleri ; J. Cimbr. Liter, 40. Monum. Scan Blek. & Hall. 78. Myliander , Nicol. = 37, Månefkjöld, Maga. — 148. Mäss Märtensſon - 65. Mö:k, Elias - 123: Mörtling, A. M. Madem. 399. | Narvenfis Conſiſt. Act. 132, Nederman, Görgen 53. Nicolaus Hemmingius 28. Nicolaus Petri Hafn. - 34. Nils Guldzeed 61. Nils Olsfon , Ryttmått, 56. Nils Simonsſon — 48. Nils Svensſon - 1256. Norberg, And. Proſt 409. Nordſtrand, J. U. v. Kr B. 409. Norrfk Konungalångd 148. — Lagbok gammal - Norveg. ArchiEp. Elench. 147. Norveg. Laur. N. 25, 29, 201. Qαοaate,], Hoft. K. 414. Za Matth. Cammar- herre X 398 b] 414* Ofeeg, Joh. . 4, 12. Olaus Petri, Predik, vid Gripsholm . 128. 147. Oldenknekt, Mates = 48. Ollengren, Joh, 121, 126. Olof Lautitzfen = 00 Olef Sverkersfon = 62 Opfopezus, Claud. 37, 83. Oxenſtierna Ax. Vita & Stemma 86. — Acta Svecica > 87. — de morte CARoII 1X 87. — Excerpter ur deſs Skr. 89. — Carmen de fe ipfo 98. — Propoſ. m, p. ſcr. 103. — Concepta &c. ⸗ 104. — Chrifter Gabrielsſon 57. — Sabr. Chriſtersſon 44> 45>46 > 137. — Guftaf Gabrielsfon 56. — Johan > 112. PQuillus in Litur- giam -. 26, 277⸗ Paſtorat. Tab, in Svec. 35. Paulinus Goth. L, 38, 80, 119, 122, 129. — Mem, om Strengn. St, 118. — de jure patronat, — 118, Peder Ericsſon - - 65, Peder Ragvaldsfon 104. Pehr Jonsſon -. 61. Penſylvanien — 376. Pering, Joh. - 37 Peringerus, Laur, Carm, 98. Pettersſſlon, J. P, Comixr 4114 Petrejus, P, - 42. Petrus Benedicti - 23. Petrus Jonæ Helfingius 24,61. Petrus onæ Wexionenſ. 134. Petrus, Rect. Schol, Upſ. 4. Pilpay , : Sör Polhem, Chriſt. Af h. 160. Poſſe, GÖran Knutsſon 86. | Poſſe, Regiſter. . poſſe, Knut Azxelsſon 85. Porthan, H. G. - 1I7. Poſtilla 20, 84. Præſagia prodig. = 145. Pragenſis pax - 96. Privilegia af Sveriges Kosnungar, för fordna Bilſkopar, Kyrkor och — Albrects - = Yv - Birger Månsfon - 5e — Chriſtinæ .— — Chriſt. Nilsfons d. ſ. 8. = Chriſtephers ſtadfäſt. 8. – Chriſtiern I „ 8. — FEric Läſpes —. 5. — FEric och Waldem. 5> 6r — Ingeborgs och Matts Kettilmundsfons >- 6, — JÖHAN I, för Bilk, 5. — Magnus Ladulås Bref — för Klerk. i OſterG. 5. — Waldem. för Linkôp- Domkyrka. — 5.. — Fôr Upl. Academ. 27. Proſte-Ting > 26. Protoc. om J. Rudbecks bek : de Privil. Cler, 30. Prutz . Nicol. = 118. Präſte- arf, - 29. Praſterſkap. Öötvenskom, 1 Orebro - 27. — Svarpå Drottn. Chri- ſtinæ Propeſ. - 81. — Betänk.paâ Hert. CARLS Punkter — 133. — Poſtulater 133, tsAr — Oländſka, om Liturg. 26, Pſaltaren, Davids = T51. Raicundaͤs. L. Hiſt. Li- — Extr. af Kyrkohiſt. I Reduction af Bilkops- » Canonie - Præbende - Kyrko- och - Klofter- gods a 36 Regulæ Juris . 14 Rette Bôther > 148. 3 R Ribbing, Lindorm 150. Bidderfk, Svar til Her- tig CARK — 58, 68. Riksdagen 1682 » 170. Riksdags-Artiklar 1590.63 Rikſens Räds ſamt Ridd). och Adelens förfåkr. 57. — förnyelfe på Arfför- / eningen *- 58. R. Stânders Beflut om CARL ' GusTA — 81. Rimkrônika 35, 77> 152. Roſenhane, Johans Diar. 375. — — Guflafs Document. 100. Rudbeckius, J. 37, 38,80,83. — de Lrivil. Cler. 30, 32. Aetvern. beſ kr. af D. H. 28 3 — Betrus - 37>84: Ryning, Olof - 7 574 Rådflag - - 58> 64. S"aga om Slia Hröa 146. Saköre för Link. Bi- . tkopar . g. Salverpianus, Gudm. P. 9, 28. Samlingar, Eccleſiaſtique 14; 20, 114, 119, 138. O Sammetsrâckar, K. Kä- dens 366. Sam- ; 8. 5 ARM jr 15d 375. 190 V_) ng H 180 o0d Spairfelt, Stalenus - 119. Resiſten Samtal imellan Junker Päder, m. fl. —256. Sarcophagi inſcript. 103. Scarenſ. Confilt, Dom i en cafu matrimon. 34. Schellerus, J. in Tacir. I3. — Liber Adverſar. 39. — Animadv. in Cicer. 1. de offic. s 85. Schilling, Herm. H. 121. Schroderus, Er, Privil, på Hiſtor. - 87. Schönberg , A. Cantzli- - Råd och Ridd; - 408. SrörsmunDdus , Conſtit. de Succesf, 2 59. -—-—oemgh inedCARL Ix 23,64 .SjOlyd el. Af handl. im. de Svenſ ke ockDanfke 55 . Sjörätto, SkeppsArt. 70,168. Skytte, Joh, Orar. It, Skyt- tiana 9. Sparre, Erics forſrar mot K. JoHANS bei kylin. 59. — johBan . 121, 126. Landshöfd. 376. Sten Sture den äldre om Saköre - 8. Stenbock, Arv. Guſtafoſ. 47. — Magni T) ka fåltt. 169. Stenen i grönan dal 23. Stenius „Mart. - 37,,93. Stick Brite en 371. Stjernhök — 14. Stigzelius, Laur, 14,119, 366. Stralfund, Contra& därom med Danemark = 64 Sture , Sten S, v. Troil, VUno. — Svante „ N Sturarnes mord ”. I5 Stälarm, Arv. Ericsſon 65 Stånd, foren med H CARLÖZ.' Svante. Eucsion . Svarthrôdra Kl. i Stockh, 36. Swartzs, Peders Krônika om GUSTAR I. -= ie. Svecicx Regis orav. & condit. Ec. 103: 34 Sven Elofsſons mär HBandl. - 2 5. Svenika Acta publica 161. Svetige, Arftike = 372. Sylvenius, A. J. Fact. 4»5. Synodalia Danica : 28. . Sylkonabarns giftermål. 156. Sadc'man 6.F H. Camr.410. abulæ conſanguinit. 166. Tagmark til Neder. 147. Tegel, E. G. GusT. I Hitt. 41. Terferus, Adolph, Elavi 135. — Elavi Hiſt. om JoH. III. 4E. — Johan Elavi 26, 83,177- Thuun, Jac, & GÖran 49 Tidén, Joh. P. Biblioth, 411. Tiefenhaufen , jcfP. 46. Tionde, Kyrko- - Torbjörn Andersſon or. Tott, Clas Akesſon 53 57. ; Tractat. auxil, inter Svec. & Gall. 2 66. — pacis inter Cæſ. & R., Call. - iOh Bifkop m, m, . 415. Trollvâſende. M, Brunne- ri betånk, därom 84. Trälar i Sverige 2 368. Ture Wallius, Laur, — £ - Regifter. Ture Jönsſon til A- LCSie 3 Pet. ⸗ 127. WA Upfala Acad. Con- ſtitut. - 41, 168. — — Privilegia 27. — Capitels Dom ôfver ötver S, A. Forsſius 19. – Mötes - beflut 15, 23, 114. — Synodal propof, = 117. Tedberg, GCerdt 3 52, ”V Vifitatio, Agenda c. plebe 2 TIL — Artieuli Dorpati pu- blicati g 137. — Eccleſ. per Liv. & Vred, Chriſtopher = 51, WAoruas. Kon, Priz V vil. för Linképings Domkyrka ⸗ 5. — Hert. Skyddsbr. för d. ſ. 6 VWallenſtràle, M. G, Bi⸗ | II7. Wallqviſt, O. Biſ k. m. m. 416. v, Weflingh, Gerh, 137. kop n M | Werends härads Priviles gier 2 40. Wefterås Receſs . 115. Wexiö DomCap, varning til unga Prätter 129. Wiburgenfis Counſiſt. Po⸗ ſtulater 2 131. Wikman Caſp. ſon, Th. Adj och Confift, Not. 4 10. Wimermark, P.]. Com:r 414. Wrangel, Carl Guſt. 130. Wärdering på varor 229. & xel, ; Gôran & &50 Zebmzymhus Jac. 37 84. Ar Bengtsſon & 61. 1f, Sam. j Th. Doct, eoch Dom Proſt 399; 407 (grer, Burg⸗Gr. titel 375: ; Ölåndfk: Präfterika 6f⸗ verensk. — Ornhjelm, Claud. 37. - — Deſſe Handlingar, uinehållande 27 ark, uplagde til förmon för Linköpings Gymnali Bibliothek , fäljas häftade tör 28 fkill. —ß̃ßꝑõs Gaza ex diwerfo — — – ; TJam nova depromit, quam vetera —,— —22 Lixzbeinc, 1795- RT OL II e ' Tryckte hos D. G. BJÖRN, V ; ; É å å VierFarbSelector Standard” - Euroskala Offset 11 H 8 10 F 6 E 5 C 3 B D | 2 4 Copyright 4/1999 YxyMaster GmbH www.yxymaster.com A i